Kollektivtrafikens utmaningar vintertid

Tung snö, is i växlar och halt väglag. Läs om hur kollektivtrafiken förbereds för årets mest väderdrabbade månader.

Varje vinter uppmanas SL-resenärer att inför resan gå in på Trafikläget på sl.se eller slänga ett öga på "Störningar" i SL-appen. Här ges den senast uppdaterade informationen om trafiken, direkt av företagen som kör den. Är det svårt väder som påverkar på många håll i länet, kan det vara svårt för dem att hinna med, därför kan det i de lägena dröja tills informationen kommer upp.

Men vad är det som gör att resenärerna ibland måste vänta på bussen eller tåget? Här går vi igenom de främsta anledningarna till att avgångar kan bli försenade eller inställda under vintern och hur SL försöker förebygga det.

Därför kan bussen vara sen på vintern

Precis som all annan trafik på vägarna måste SL-bussarna anpassa körningen efter väglag. De är som alla andra beroende av att kommunerna plogar och sandar vägarna så att de går att köra på. Vissa större vägar och genomfartsleder är det Trafikverket som snöröjer. Om det är svårt för väghållarna att hinna med, kan det bli mycket halt och i värsta fall måste turer ställas in. Resenärernas och förarnas säkerhet kommer alltid i första hand, och tidtabellen i andra hand.

Vissa vägar är extra viktiga för att kollektivtrafiken ska fungera. Det kan vara vägar där bussar med många resenärer kör eller de som leder fram till en anslutning med spårtrafik. Bussbolagen, som kör SL-trafiken, kan önska att väghållarna prioriterar att ploga dem, men i regel är det så att väghållarna prioriterar större vägar och det kan ta lite längre tid innan mindre vägar blir plogade och säkra att köra på. Plogningen kan också ta längre tid än väntat om väghållarna måste undanröja fordon som kört fast och blockerar vägen.

För att slippa ställa in trafik i hårda väder, kan bussbolagen välja att köra trafiken på andra sträckor än där det brukar vara svårt att köra när det är halt. De kan till exempel undvika att köra på gator med svåra kurvor eller där det blir för trångt när det ligger snödrivor och står fordon parkerade.

Tåg påverkas mest där de växlar spår

För spårtrafiken är växlande temperaturer en stor utmaning. När snön töar och sedan fryser till is drabbar det växlarna, som inte går igen som de ska. De som jobbar med tunnelbanan och pendeltågen vet vilka växlar som är känsligast och kan ibland undvika dessa när de planerar hur tågen ska gå. De vet också vilka växlar som flest tåg går genom, så att de kan prioritera att hålla dessa fria från snö och is. Är det tungt snöfall på flera håll så att det blir svårt för snöröjarna att hinna med, prioriterar man sträckor där många reser. Det finns också elektriska värmeslingor som håller växlarna fria från is.

Tunnelbanan mest väderkänslig utomhus

Gröna linjen och Röda linjen är känsliga för väderleken eftersom de går utomhus långa sträckor. Blå linjen, som till största del går i tunnlar, påverkas inte lika mycket.

Av totalt 717 växlar i tunnelbanesystemet finns det några som är extra viktiga för att trafiken ska flyta som vanligt. Därför bevakar SL extra noga så att det inte bildas is i dem. Till exempel prioriteras stationer med många linjer för att minska risken för växelfel på ställen som påverkar många resenärer. Växlar som inte är lika prioriterade kan få vänta lite längre på att snöröjas. Det kan till exempel vara växlar som används för att styra om tåg vid störningar. Därför kan det vara svårare att styra om trafiken vid en störning under kraftiga och långvariga snöväder. Resenärerna märker av det genom att tåg blir försenade eller får ny slutdestination.

För att se till att tunnelbanespåren hålls fria från snö och is finns ett antal snöröjningsfordon och beredskapsplaner för svårare väderlekar.

Utmaningar för pendeltågen

Trafikverket, som ansvarar för pendeltågens spår, kan i svårt väder välja att låsa vissa växlar. Det kan förhindra att växlarna går sönder, men leda till att SL och andra järnvägsföretag tvingas köra färre tåg än vanligt.

En utmaning för pendeltågen är mängden snö – upp till 2-3 ton per dag – som fastnar under tågen och fryser till is. MTR, som kör pendeltågen, gör extra kontroller för att minimera antalet fordonsfel som uppstår till följd av vädret. Det finns speciella avisningsmaskiner i depåerna i Älvsjö, Södertälje och Bro, men är det många tåg som drabbas måste de vänta på sin tur och det kan uppstå fordonsbrist i trafiken.

Fem frågor – pendeltågen om vintern

Här svarar trafikdirektör Fredrik Cavalli-Björkman på fem frågor som rör pendeltågen om vintern.

Signalfel eller växelfel?

– När tågen passerar växlar kränger de ofta till lite grann och då kan det ramla ner isklumpar i växlarna. De kan blockera så att växlarna inte öppnar och stänger som de ska. Växlarna är kopplade till signalsystemen och om en växel inte går igen talar den om det för signalsystemet, som slår om till rött. Då har vi ett "signalfel" – som i själva verket beror på ett "växelfel".

Varför slutar växlar fungera trots att de har värmeslingor, så kallade växelvärmare?

– Faller större isklumpar ner i växeln hinner de inte smälta undan även om växelvärmarna fungerar som de ska. Dessa isklumpar måste snöröjningspersonalen ta bort, annars riskerar de att göra så att växeln går sönder.

Kan personalen på tågen göra något själva?

– Det beror på. I vissa lägen kan lokföraren gå ut och kontrollera växelläget och röja undan snö med en växelkvast. Fryser dörrarna på tågen fast kan tågvärdar och förare i vissa fall åtgärda det med verktyg som finns vid ändstationerna.

Vem skottar på plattformarna?

– SL förvaltar 51 av 54 stationer som används för pendeltågen. Bara tre av dessa är inomhus, så på alla övriga måste det vintertid skottas och halkbekämpas. Detta gör Trafikverket. Vad gäller gångtunnlar och gångbroar har SL avtal med kommunerna genom MTR, som kör pendeltågen. Vem som ansvarar för dessa tunnlar och broar beror på vilken station det är.

Vem bestämmer vilka tåg som får köra om man måste dra ner på trafiken?

– Trafikverket. Om läget blir väldigt ansträngt planerar Trafikverket hur tågen får gå enligt deras reduceringsplaner som innebär att minska trafiken, för att till exempel undvika att växlar går sönder.

 

Tillbaka till nyhetslistan kollektivtrafik