Kommentar kring artiklar om US-leasar

Svenska Dagbladet har under hösten skrivit flera artiklar om SL:s så kallade US-leasar. Med anledning av artiklarna vill landsinget kort förklara läget och kommentera.

Perioden 2000-03 ingicks i politisk enighet flera avtal avseende finansiering av fordon till kollektivtrafiken. Avtalen innebar finansiering via leasing, med amerikanska parter. Affärsupplägget byggde på en modell som formulerats av svenska staten och tillämpats av bland andra SJ gällande X2000-flottan, och det utgick ifrån de legala förutsättningar som då förelåg. Upplägget möjliggjorde för Stockholms läns landsting och SL att, trots ansträngd ekonomi, kunna göra miljardinvesteringar i nya fordon i kollektivtrafiken och samtidigt bespara stockholmarna stora belopp. I dag kan konstateras att motsvarande upplägg vare sig är aktuellt eller intressant för Stockholms läns landsting och SL. Landstingets ekonomi för investeringar är stark, och lagstiftningen i USA har förändrats. Vissa av de avtal som ingicks för 20 år sedan har avslutats medan andra fortfarande löper på, och har en bortre tidsgräns då de förfaller.

Vad är US-leasar?

Att bedriva kollektivtrafik innebär ofta behov av miljardinvesteringar. Med stora investeringar kommer höga finansiella kostnader. När vi i dag ska investera i till exempel nya tåg eller annan utrustning för stockholmarnas resor finansierar landstinget det själva. Men då SL i början av 2000-talet investerade i nya fordon valdes en finansieringslösning som var vanlig då. Så gjorde även svenska staten, SJ, SAS, Vattenfall, Bergslagstrafiken och många fler. Upplägget kallas leasing.

Vissa leasingavtal tecknades med amerikanska parter, så kallade US-leasar. Dessa användes för att finansiera införskaffande av såväl pendeltåg som tunnelbanevagnar, spårvagnar och fordon till Roslagsbanan. Beslut om leasar fattades i politisk enighet av dåvarande SL:s styrelse samt i landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Både affärsupplägg och avtal granskades av externa experter inom finansiering och juridik. Landstingets revisorer, både auktoriserade och förtroendevalda, har hela tiden varit informerade och inte haft invändningar mot hanteringen.

Förutom att möjliggöra nya fordon till kollektivtrafiken, så var US-leasarna en god ekonomisk affär för stockholmarna. Beräkningar visar en positiv resultateffekt över tid om 800 MSEK. Förloraren på US-leaseupplägget var de amerikanska skattemyndigheterna, vilket var anledningen att affärsupplägget under 2000-talet inte längre tilläts i USA.

Leasar som landstinget avslutat och gamla tunnelbanevagnar

Sedan tecknandet av avtal för snart tjugo år sedan har både omvärld och förutsättningar förändrats. Av olika skäl har amerikanska parter erbjudit landstinget att förtidslösa leasingavtal. Sådana erbjudanden har granskats affärsmässigt och i de fall ett förtida avslut bedömts som fördelaktigt ur ett affärsperspektiv har det genomförts, efter erforderliga beslut. Detta har skett vid två tillfällen.

År 2011 avslutades de leasar som SL tecknat via Transitio, ett bolag som ägs av flera landsting. Då övergick 88 tunnebanevagnar av den äldsta modellen, och 39 gamla, numera skrotade pendeltåg i SL:s ägo. Skälen till att avsluta leasarna och överta ägandet var att det gav oss rådighet över fordonen samtidigt som det var en god affär för skattebetalarna och landstinget. På samma grunder skedde en terminering 2013.

I Svenska Dagbladet har SL:s tidigare vd Lennart Jangälv hävdat att "han har svårt att tro" att leasarna avslutats. Vidare säger han att de amerikanska leasarna påverkar dagens trafik, då vi måste köra de gamla vagnarna på grund av leasingavtalen och då blir det svårt att byta signalsystem.

Lennart Jangälvs påståenden är inte korrekta. Leasarna är avslutade, vilket framgår av bl a Transitios årsredovisning, termineringsavtal och köpeavtal. Vi äger och har full rådighet över våra tunnelbanevagnar, och de gamla vagnarna ska fasas ut när den nya C30-vagnen sätts i trafik med början 2019. Det finns alltså inget samband mellan US-leasarna, våra tunnelbanevagnar och bytet av signalsystem.

Om sekretess

Den som läser artiklar kan få intryck av att landstinget och SL "väljer" att sekretessbelägga handlingar för att "mörka". Så är förstås inte fallet. Sekretessfrågor regleras i lag och landstinget är skyldiga att följa lagen. Allmänhetens rätt att ta del av offentliga uppgifter är omfattande, men inte fullständig. I Offentlighets- och sekretesslagen regleras inskränkningar i rätten.

Leasingavtalen ovan är tecknade med parter i USA. I avtalen slås fast att sekretess ska råda kring vilka de amerikanska parterna är. Sekretesskraven i avtalen omfattas av svensk lag. Det innebär att landstinget är förbjudet enligt Offentlighets- och sekretesslagen att röja sekretessbelagda uppgifter.

För att säkra en korrekt hantering från det offentligas sida har allmänheten rätt att begära överprövning av landstingets sekretessbeslut hos kammarrätten. Beträffande avtalen kring US-leasar har sådan överprövning begärts avseende dokument som det landstingsägda bolaget Transitio lämnat ut med sekretess, och kammarrätten har hittills beslutat i enlighet med Transitios bedömning.

Tillbaka till nyhetslistan kollektivtrafik