Roslagsbanan är en viktig förutsättning för människor att ta sig till arbete, skola, vård och fritidsaktiviteter. Samtidigt ökar antalet resenärer i takt med att nordostkommunerna växer. Dubbla spår längs med sträckan och nya tåg gör det möjligt att i framtiden ha en tätare trafik utan störningar. Byggarbetet innebär stök och bök och avstängningar. Målsättningen är att skapa en effektivare och klimatsmart kollektivtrafik, för alla resande.
Sedan 2010 bygger vi totalt 22 kilometer med dubbla spår, förbättrar bullerskydd, tillgänglighet och säkerhet längs hela banan. Vi rustar upp stationer och befintliga vagnar, köper nya fordon och bygger en ny depå. Läs mer om vårt arbete under de olika Delprojekten.
Dubbelspår på banan och fler tåg gör det möjligt att ha tätare trafik utan störningar i framtiden så att fler människor i norrort kan åka klimatsmart och kollektivt. Upprustade tåg och nya moderna tåg gör det säkrare och rymligare att åka med Roslagsbanan som blir tillgänglig för alla.
För att kunna genomföra utbyggnaderna måste vi ibland stänga av banan för trafik. Bullrande arbeten kan periodvis störa närboende. Bullerskyddsåtgärder på fastigheter påverkar boende. Arbetet med Roslagsbanans utbyggnad beräknas pågå fram till år 2021. De nya tågen sätts i trafik mellan 2022 - 2024.
För ett par månader sen utmärktes Roslagsbanan med ett prestigefullt arbetsmiljöpris för sitt arbete med människors säkerhet. Nu är det dags igen, denna gång uppmärksammas miljöarbetet i och runt Roslagsbanans utbyggnad.
Mellan Täby kyrkby och Kragstalund kommer det snart synas att vi fortsätter vårt arbete med bygga ut banan till dubbelspår för att framtiden kunna sätta in tätare trafik på Roslagsbanan.
SL:s projekt för Roslagsbanan får pris för sitt goda arbete med att förebygga arbetsplatsolyckor.
Roslagsbanan har idag dagligen cirka 50 000 påstigande resenärer. Banan sträcker sig mellan Stockholms östra och delar sig norrut med tre linjer mot Kårsta, Österskär respektive Näsbypark. På den totala sträckan som är 65 kilometer finns 38 stationer. Roslagsbanan passerar genom sex kommuner: Stockholm, Solna, Täby, Vallentuna och Österåker.
Roslagsbanan är en viktig förutsättning för människor att ta sig till arbete, skola, vård och fritidsaktiviteter. Samtidigt ökar antalet resenärer i takt med att nordostkommunerna växer.
Dubbla spår längs med sträckan och nya tåg gör det möjligt att i framtiden ha en tätare trafik utan störningar. Målsättningen är att skapa en effektivare och klimatsmart kollektivtrafik, för alla resande.
Sedan 2010 bygger vi totalt 22 kilometer med dubbla spår, förbättrar bullerskydd, tillgänglighet och säkerhet längs hela banan. Vi rustar upp stationer och befintliga vagnar, köper nya fordon och bygger en ny depå.
Läs mer om vad vi gör:
Två förstudier har genomförts. Den ena pekade ut ett antal delsträckor där dubbelspårsutbyggnader kan öka kapaciteten och minska störningskänsligheten. Denna förstudie beslutades i SL:s styrelse i juni 2008. Den andra är från 2010 och avsåg en kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan inklusive dubbelspår.
Alltsedan 2010 är Roslagsbanan utpekat av Trafikverket som ett riksintresse för kommunikationer. Det innebär att Roslagsbanan skyddas mot åtgärder "som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen" enligt 3 kap 8 § andra stycket miljöbalken.
En precisering av vad riksintresset innebär finns nu samlat i ett dokument. Se nedan. Preciseringen har utformats genom ett samarbete med representanter från Trafikverket Stockholms län, Trafikförvaltningen/SLL (dåvarande Stockholms läns landsting) och Länsstyrelsen i Stockholm. Här beskrivs bland annat Roslagsbanans funktion och värde, som ska utgöra ett underlag i kommunernas planering och tillståndsprövning. Samtidigt är detta ett underlag för Länsstyrelsen, Trafikverket och andra myndigheter vars prövningar och verksamheter berör Roslagsbanan.
Roslagsbanan – precisering av riksintresse (pdf)
Syftet med att hålla samråd och genomföra utställningar/granskning är att visa allmänheten vad vi planerar och projekterar i vårt arbete med järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Tekniska lösningar och miljökonsekvenser redovisas och sakägare, myndigheter och andra som påverkas får tillfälle att ge sin syn på den slutliga utformningen genom att skicka in sina synpunkter.
