Vård av boende i SÄBO under pandemin

I början av mars fick covid-19 smittan samhällsspridning och kom tidigt in på många av länets äldreboenden, SÄBO. För att begränsa smittspridningen togs det beslut om hur vården vid äldreboenden skulle göras för att säkerställa att de boende fick bästa möjliga vård med minsta möjliga smittrisk.

Utgångspunkten för all vård under pandemin var att varje person som är i behov av vård ska erbjudas den vård som bäst gynnar patienten – oavsett ålder eller var personen bor i Region Stockholm.

De dokument som Region Stockholm har upprättat som berör vård av patienter vid äldreboenden har varit tydliga med att alla ska få en individuell bedömning för att få den vård som gynnar varje patient bäst.

De som bor på äldreboenden är sköra personer. Det är personer som på grund av ålder och/eller sjukdom inte klarar av att bo kvar i sitt tidigare hem utan har flyttat in i ett äldreboende. De riskerar ofta ett mycket allvarligt sjukdomsförlopp om de drabbas av covid-19.

Vård vid SÄBO eller på sjukhus?

I samband med covid-19 epidemin har Region Stockholm stärkt möjligheten att flytta sjukvården till patienten på äldreboendet för att undvika att patienten ska behöva flytta hemifrån sitt boende till geriatriska slutenvården eller ett akutsjukhus.

- Att flytta från sin invanda miljö till ett akutsjukhus eller geriatrisk klinik kan ofta vara en stor belastning för patienten. Men läkare ska alltid göra en individuell bedömning så att patienten får sin vård där det bäst gynnar patienten, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.

Region Stockholm har under pandemin kraftigt ökat antalet tillgängliga vårdplatser i geriatriken och vid akutsjukhusen. Det har förstärkt möjligheten att ge många patienter rätt medicinsk behandling och övervakning under covid-19 epidemin. Under hela den här tiden har det funnits, och finns fortfarande, gott om lediga slutenvårdsplatser där det bland annat finns möjlighet att få syrgas.

- Den patient som bäst gynnas av syrgasbehandling, andra behandlingar och/eller utökad övervakning bör flyttas till geriatriken eller akutsjukhusen. Det finns lediga vårdplatser och det är alltid patientens bästa som ska styra beslutet, säger Björn Eriksson.

Läkarbedömning

Alla äldreboenden har läkare kopplade till boendet som tar hand om de boendes vårdbehov. Det gör att läkarna oftast har en nära kontakt med de boende tillsammans med de undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar där.

- Jag har träffat många läkare med uppdrag inom äldreboenden och det är mycket engagerade och kompetenta läkare med patientens bästa för ögonen. Om de känner patienten och dess sjukdomshistoria så kan de med uppdaterad information från undersköterskor och sjuksköterskor vid boendet göra vissa individuella medicinska bedömningar även per telefon. Det är upp till varje läkare att säkerställa att han eller hon har det underlag för medicinska bedömningar som är nödvändiga, säger Björn Eriksson.

För att kunna ge så god vård som möjligt i boendet har Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) fått ett utökat uppdrag för att förstärka och stödja basal hemsjukvård och läkarinsatser i äldreboenden. Husläkarmottagningarna har också haft i uppdrag att öka kapaciteten i hemsjukvården. Om dessa funktioner inte räckt till har även jourläkarbilen fått ett utökat uppdrag att stödja äldreboenden vid behov.

Under pandemin har färre läkarbesök skett på plats och ersatts med distanskontakter.  I syfte att minska smittrisk är detta något som ses inom flera områden. I vilken mån det utökade uppdraget för Avancerad sjukvård i hemmet, husläkare och jourläkarbilar för att bistå äldreboenden har påverkat antalet läkarbesök ska utvärderas i efterhand. Utvärderingarna ska också påvisa om det varit en förändrad vårdkvalitet under pandemin.

Varför togs det fram riktlinjer?

Under pandemins första månader stod hela världen inför en okänd sjukdom som påverkade alla delar av samhället. Vårdens medarbetare gjorde enorma insatser för att i varje givet läge göra de bästa valen utifrån sin yrkesroll och kompetens. I detta läge efterfrågades och var det viktigt att stödja vårdens verksamheter och medarbetare genom gemensamma stöddokument som till exempel riktlinjer.

Kunskap behövde sammanställas om såväl verkningsfulla smittförebyggande åtgärder som medicinska behandlingar och arbetssätt. I dokumenten fanns både stöd i val av behandling, vårdform och vilka förstärkningar som gjordes. Revideringar skedde löpande allt eftersom ny kunskap tillkom eller vid behov av förtydliganden.

Clinical Frailty Scale - CFS

Clincial Frailty Scale eller CFS är ett verktyg för att snabbt beskriva allmäntillståndet hos en patient i dialog mellan vårdpersonal som har kännedom och erfarenhet av verktyget. Det kan till exempel vara viktigt om patienten ska komma till exempel till ett sjukhus så kan den vårdgivaren förbereda sig på hur patienten bäst ska tas emot.

CFS används inte som en diagnos eller för att avgöra vilken vård eller vårdform som bäst passar varje enskild patient utan individuella bedömningar gäller alltid.

- Att påstå att patienter skulle klumpas ihop och inte få en individuell bedömning vore en förolämpning mot vårdens och våra äldreboendens alla duktiga medarbetare. Däremot är det riktigt att de mest sköra ska i möjligaste mån få sin vård vid sitt boende och bara flyttas till geriatrik eller akutsjukhus om det krävs för att det vore den bästa medicinska behandlingen för den enskilda patienten, säger Björn Eriksson.
 

Region Stockholm och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskar

IVO genomför nationella granskningar av verksamheter inom äldreomsorgen med anledning av covid-19. IVO har genomfört en tillsyn av förutsättningar för individuell vård och behandling på landets samtliga 1700 särskilda boenden för äldre. Av dessa finns 313 i Stockholms län. Utifrån resultatet har IVO beslutat att gå vidare med en fördjupad granskning av cirka 90 särskilda boenden, varav 13 i Stockholms län.

- Vi välkomnar IVO:s granskning. Det är viktigt att utvärdera vad som hänt och vad vi kan förbättra i den händelse att liknande smittspridning inträffar igen. Vi kommer även själva utvärdera vården vid länets äldreboenden för att se vad vi kan göra annorlunda vid pandemier eller i samband med andra infektionssjukdomar som till exempel den vanliga säsongsinfluensan, säger Björn Eriksson.

IVO kommer att granska patientjournaler för smittade och avlidna under perioden februari till juni 2020. Myndigheten ska också genomföra intervjuer med ansvariga sjuksköterskor vid de boenden som granskas. 

Tillbaka till nyhetslistan hälsa och vård