9 oktober: Rapport om höstens vård

Stora delar av den planerade vården ökar nu så att patienter kan få sin nödvändiga vård, framförallt ökar besöken till vårdcentralerna. Samtidigt möter vården fler patienter med covid-symtom och använder de rutiner och arbetssätt som byggts upp under pandemin.

- Det finns beslutsamhet och stort engagemang hos vårdgivarna att ta hand om de patienter som fått sin vård framskjuten och alla andra som behöver vård. Det finns också mer robusta rutiner på plats så att det går att göra trots smittökningen, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör.


Allt fler besöker sin vårdcentral och besöken var i september på 85 procent av förra årets nivåer mot 62 procent när det var som lägst i april. Många vårdgivare arbetar med att varva fysiska och digitala besök för de patienter som behöver vård regelbundet och också de digitala besöken har ökat kraftigt även om de inte är lika många som under våren.

Förutom de akuta besöken arbetar vårdgivare bland annat med att komma ifatt med till exempel årskontroller och besök för de med kroniska sjukdomar.

- Det är bra att stockholmarna söker vård igen. Trots att vi ser en smittökning är det viktigt att tänka på att det kan vara farligt att avstå från att gå till vården eller att gå på kontroller och screening. Det behöver inte alltid handla om att man behöver vård genast men det är viktigt att få en bedömning, säger chefläkare Johan Bratt.
 

Planerad vård ökar och framskjuten vård behöver tas omhand

Många vårdgivare hade möjlighet att genomföra mer planerad vård under sommaren än vad de först trodde. Den planerade vården har ökat igen, både på akutsjukhusen och hos andra vårdgivare visar siffror för augusti. Det görs nu mer planerad slutenvård än i april och maj även om det inte är lika mycket som i samma månad förra året.

Väntetiderna till vård enligt vårdgarantin har påverkats av att planerad vård skjutits fram. I augusti förra året var det 76 procent som fick behandling inom 90 dagar men i år var det 61 procent. Det finns ändå en tendens till förbättring jämfört med sommaren.

 

Köer kortas på flera sätt

Nu arbetar alla vårdgivare med att noga se över sina köer och prioritera de patienter som inte kan vänta. Utmaningar finns bland annat inom vissa delar av specialiteterna ortopedi (rörelseorganens sjukdomar) och kardiologi (hjärtsjukvård) men även inom urologi och neurologi finns patientgrupper som behöver tas omhand särskilt.

Akutsjukhusen prioriterar de patienter som löper störst risk att försämras av väntan och viss vård kommer att flyttas till vårdgivare utanför akutsjukhusen som står med ledig kapacitet. Det kan innebära att vissa patienter får erbjudande om operation på ett annat ställe än de först planerat. Analyser pågår också inom till exempel psykiatrisk vård för att klarlägga om det finns väntetider som behöver åtgärdas.

Nya vårdbehov senare i höst

Vårdgivare gör sig också redo för att det kan komma en ökning av vårdbehovet senare i höst när fler sökt vård och fler sjukdomar upptäcks som behöver behandling. Bland annat räknar de med att ta hand om fler patienter som får en cancerdiagnos under hösten. De räknar också med att hitta patienter med till exempel hjärtsvikt som dröjt med att söka vård och därmed kan ha försämrats.

Arbete för att upptäckta fler fall av cancer

Cancerbehandlingar har varit högt prioriterade under pandemin och har pågått som vanligt med smittanpassningar. Däremot har antalet upptäckta cancerfall minskat med cirka 24 procent, vilket är allvarligt. Orsaken är att färre sökt vård och att screeningen var tvungen att pausas under våren.

Nu är både vården och screeningen igång igen och regionalt cancercentrum går ut och uppmanar alla som har symtom som skulle kunna tyda på cancer att söka sig till vården. Om patienterna kan fångas upp så snart som möjligt nu när vården är igång igen finns goda chanser att ändå ge god behandling.

Fler med covid-symtom i vården

Det kommer signaler om att fler söker vård med covid-symtom även om det ännu inte syns någon markant ökning i antalet sjukhusvårdade eller iva-vårdade. Det handlar till exempel om besök på vårdcentraler och närakuter. Vissa vårdgivare rapporterar också att de har svårt att bemanna när fler medarbetare måste stanna hemma på grund av förkylningssymtom.

Ökad smittspridning

Det syns en ökning av antalet nya fall av covid-19. Varje ökning är allvarlig eftersom det kan kräva mer akuta vårdinsatser och göra att det finns mindre tid för annan vård.

- Vi ser tyvärr en smittökning som är bekymmersam. Den finns i alla delar av länet och bland alla åldrar. Vi måste finna oss i att ytterligare en tid ha ett mer begränsat socialt liv och till hemarbete för alla som kan, det finns inga genvägar, säger tf smittskyddsläkare Maria Rotzén Östlund.

Inom kort införs hemisolering i länet som ännu ett verktyg för att minska smittspridning. Det innebär att vuxna och gymnasieungdomar som bor i samma hushåll som en konstaterad covid-smittad också måste stanna hemma och följa liknande regler som den som är sjuk.

Åtgärder mot smittspridning i vården

Kunskapen om covid-19 är mycket större nu i vården. Personalen har rutiner för hur patienter ska tas om hand på ett sätt som minimerar smittspridning. Tillgången på skyddsutrustning är god och lokaler och möblering har anpassats. Dessa åtgärder är viktiga för att fler, särskilt riskgrupper ska våga söka den vård de behöver. När det är lämpligt används också fler digitala kontaktvägar till vården.

Statistik i urval (grafer finns i bifogad pdf):

222 000 besök gjordes på husläkarmottagningar i september, det är 85 procent av förra årets nivåer. Det är ändå en ökning jämfört med april då det gjordes som minst besök på grund av pandemin: 163 300 besök (62 procent mot 2019).

Av dessa var 61 400 digitala. En kraftig ökning från september 2019 då 3100 besök gjordes. De digitala besöken har dock minskat något sedan maj månad.

Statistiken från augusti visar att de planerade slutenvårdstillfällena har ökat igen sedan våren även om de inte är lika många som förra året. Det gäller både akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.

Vårdgivarna rapporterar att antalet dagoperationer ökat, vilket betyder att patienter då inte behöver vårdas inneliggande.

Den avancerade sjukvården i hemmet har ökat i augusti och har 100 fler inskrivna än augusti förra året.

Under augusti upptäcktes cirka 22 procent färre cancerfall, bland annat på grund av att färre sökte vård. Arbete pågår för att fler fall ska upptäckas.

Vårdgaranti

Behandling inom 90 dagar: I augusti 2020 var det 61 procent som fick planerad vård inom 90 dagar, mot 76 procent året före. Det är ändå en förbättring jämfört med juni då skillnaden mot året före pandemin var större. 

 

Bakgrund

Under hösten kommer Region Stockholm arbeta för en robust vård, kollektivtrafik och fortsatt regional utveckling med de nya förutsättningar som pandemin skapat. Mycket görs på andra sätt än tidigare för att kunna driva verksamheter på ett smittanpassat sätt.

Den snabba omställningen för att möta pandemin krävde att icke-akut vård prioriterades ned. Både för att frigöra personal och skyddsutrustning men också för att smittrisken med att gå till vården blev för stor, framförallt för patienter i riskgrupp.

Nu har omfattande smittanpassningar gjorts och all vård är igång. Behoven är annorlunda än tidigare, framskjuten vård behöver ta som hand, vissa behov har minskat, andra har ökat och delar av vården görs på andra sätt, till exempel digitalt och i hemmet.

Läget i hälso- och sjukvården och aktuella åtgärder kommer redovisas i regelbundna rapporter och den här är den första.   

 

Tillbaka till nyhetslistan hälsa och vård