Universitetssjukvård införs utanför sjukhusen

Nu förändras uppdraget för forskning, utbildning och utveckling i vården. Från att enbart ha bedrivits vid universitetssjukhus kommer det bli möjligt för andra vårdgivare att ansöka om att utföra universitetssjukvård. Målet: Kortare väg från forskning till patientnytta.

Fram till i dag har universitetssjukvården i Stockholms läns landsting främst bedrivits vid sjukhusen, särskilt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Nu ställer hälso- och sjukvården om. Ett nytt begrepp, universitetssjukvårdsenhet, införs. 

- Det stora är att vi för forskningen och patienterna närmare varandra. Fler delar av hälso- och sjukvården kommer att bli involverade. Inte minst när det gäller kroniska sjukdomar, säger Jan Andersson, forskningsdirektör i Stockholms läns landsting.

Definitionen av en universitetssjukvårdsenhet, USV-enhet, är att forskning, utbildning och utveckling är en lika omfattande del av verksamheten som arbetet med att behandla patienter.

Nu finns kriterier för arbetet

Karolinska Institutet, KI, och Stockholms läns landsting har nu tillsammans tagit fram kriterier för hur arbetet i USV-enheterna ska bedrivas. Bland annat ska KI delta i både organisering och ledning, enheten ska bedriva klinisk forskning och publicera resultaten. Den ska också implementera nya vårdformer, terapier och ny kunskap i sin verksamhet.

Senast den sista december 2018 ska ansökningarna om att få bilda en USV-enhet vara inne.

- Vi ser ett stort intresse och det blir en grannlaga uppgift att utvärdera vilka som möter kriterierna, säger Jan Andersson, forskningsdirektör.

Tydligare krav på resultat

I förändringen ingår också tydligare krav på resultat. Vart fjärde år kommer universitetssjukvårdsenheternas arbete att följas upp. 

- Vi får mindre enheter där vi lättare kan utvärdera verksamheten. Man tittar bland annat på publikationer och i hur hög grad man lyckats föra in resultaten i patientarbetet. Har man inte tillräckligt goda resultat riskerar man att förlora sin universitetssjukvårdsstatus, säger Jan Andersson.

Interprofessionell utbildning

I uppdraget för enheterna ingår också grundutbildning av personalen och det gäller totalt 13 vårdutbildningar, däribland läkare, barnmorskor, audionomer, psykologer och sjuksköterskor, vilket gör det möjligt att göra utbildningen interprofessionell, det vill säga låta de olika yrkesgrupperna göra delar av sin utbildning tillsammans.

Akademiska specialistcentrum har redan startat

Ett exempel på hur universitetssjukvårdsenheter kan se ut är de akademiska specialistcentra som redan startats för kroniska sjukdomar utanför sjukhusen. De finns inom reumatologi, diabetes och neurologi. Det är vård som tidigare i hög grad legat på sjukhusen men som nu fått sina egna centra där kunskapen kring ett sjukdomsområde koncentreras. 

- Vår förhoppning är att det här leder till att resultaten snabbare införs i vården. Det blir kortare sträcka helt enkelt mellan forskarna och patienterna. Särskilt när det gäller kroniska sjukdomar, eftersom den vården oftare ges utanför sjukhusen.

Förändring del av ny nätverkssjukvård

Hela förändringen mot universitetssjukvårdsenheter är en del av den nya nätverkssjukvård som införs där hälso- och sjukvården ska samarbeta kring patienten och där vård som inte behöver akutsjukvårdens resurser ska flyttas ut, närmare invånarna.

Tillbaka till nyhetslistan hälsa och vård