Vårdvalen i Stockholms läns landsting

Som ett led i att öka vården utanför akutsjukhusen finns nu 33 vårdval i Stockholms läns landsting. Så här fungerar vårdvalssystemet.

Inom många vårdområden kan patienter i Stockholms läns landsting själva välja vem som ska utföra en viss typ av vård, så kallat vårdval. Syftet är att patienten ska ha möjlighet att välja en vårdgivare som passar de egna behoven. För öppenvård och listning hos husläkare gäller valfriheten både inom och utanför det egna länet.

Fri etablering

Vårdvalssystemet innebär dels att patienter har möjlighet att välja mellan olika vårdgivare, dels att vårdgivare har rätt att etablera sig fritt inom vårdområdet, så länge de uppfyller kraven från landstinget. Såväl etablerade som nystartade företag kan när som helst ansöka om att bli godkända för att bedriva vård inom ett eller flera vårdval. Inom vissa vårdval ställer landstinget krav på att antalet patienter inte ska överstiga eller understiga en viss nivå, av kvalitets- och kompetensskäl. Landstinget ställer också krav kring öppettider, lokaler som är anpassade för t ex rörelsehindrade eller andra grundläggande krav. Avtalet kan sägas upp om mottagningen inte lever upp till kraven.

Vårdvalen inom Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting har drivit på utvecklingen av vårdvalssystem. Redan 2001 infördes valfrihetssystem för barn -och ungdomstandvård. Under 2008 infördes vårdval för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, mödravårdcentral, barnavårdcentral, logopedi, fotsjukvård samt läkarinsatser i särskilda boenden. Därefter har Vårdval Stockholm byggts ut och omfattar idag 33 olika vårdområden. Stockholm har idag flest antal vårdval i landet.

Vårdvalen finns listade här: 

För Norrtälje kommun gäller ibland särskilda rutiner, då vården inom Norrtälje kommun är organiserad på ett annat sätt.
Läs mer om Tiohundraförvaltningen

Vårdval och väntetider inom vården

Patientens tillgång till vård har ökat i takt med att allt fler vårdområden fått vårdval. Det innebär sammantaget att landstinget i Stockholm numera har ett förbättrat läge när det gäller tillgång till specialistvård, likväl som till primärvård, exempelvis husläkare och rehabilitering.  

Med eller utan remiss?

I Stockholms län landsting behövs remiss för:

  • besök på öron-näsa-hals-akuten
  • besök hos logoped
  • ultraljud under graviditeten (gäller obstetriskt ultraljud)
  • medicinsk fotsjukvård
  • borttagning av hår och födelsemärken (planerad huddiatermi)
  • specialiserad rehabilitering
  • medicinsk service, till exempel röntgenundersökning eller provtagning

Många vårdgivare behöver också en remiss skriven av en läkare för att kunna göra en korrekt bedömning av patientens behov av specialistvård.

Vilka vårdval förbereds?

För närvarande förbereds vårdval inom geriatrik. Inom detta vårdval betonas vikten av ett helhetsansvar kring den äldre patienten. Hemsjukvårdens, husläkarens och geriatrikens uppdrag behöver ses över för att förbättra omhändertagandet av patienterna inom den geriatriska vården. I ett nytt vårdval geriatrik är samarbetet mellan patienten, landstinget, anhöriga och hemtjänsten en av hörnstenarna.

Landstinget utreder också vårdval inom psykiatri, för IVF-behandling, samt inom allmän kirurgi och allmän internmedicin.

Vad har utvärderingar av vårdvalssystemet visat?

Vårdvalen utvärderas löpande och justeras för att bättre anpassas till patienternas behov och vårdgivarnas långsiktiga förutsättningar att ge vård på rätt nivå, i rätt tid.

Vårdvalen har lett till att fler patienter får tillgång till vård. För vissa vårdval – dock inte majoriteten – har volymerna ökat väsentligt efter att dessa vårdval infördes. Kostnaderna har ökat i takt med volymökningarna men också i flera fall i högre takt än volymökningarna, även med hänsyn tagen till befolkningstillväxten i länet.

Därför gör landstinget löpande översyn av vårdvalen. Översynen gäller speciellt de vårdval där kostnaderna har ökat kraftigt utan att det motsvaras fullt ut av identifierade behov i befolkningen.

Karolinska Institutet har år 2013 utvärderat husläkarsystemet, som är det största vårdvalet i Stockholm. I KIs rapport pekar författarna på att samtliga inkomstgrupper i Stockholms län har ökat antalet läkarbesök utan att det gått ut över någon annan grupp. Personer med låg inkomst träffar läkare oftare än andra även om de med högre månadsinkomst (över 25 800 kr) ökat antalet besök. Personer över 85 år har ökat läkarbesöken mest. Karolinska Institutets rapport visar också att högutbildade, som ofta har lägre vårdbehov, även har färre antal besök. Utvecklingen visar att avståndet har ökat mellan grupperna, det vill säga att personer med kortare utbildning har ökat antalet vårdbesök i relation till högutbildade.

Läs rapporten

Hur regleras vårdval i lag? Vilka andra sätt att bedriva vård finns det?

Vårdvalet bygger på lagen om valfrihetssystem, LOV. Andra sätt att bedriva vård är till exempel via upphandling. Då styr LOU, lagen om offentlig upphandling. Landstinget kan också välja att teckna direktavtal med landstingsägda verksamheter, om man anser det mer lämpligt sett till den vård patienten ska erbjudas och hur många som väntas behöva en viss typ av vård.  

Tillbaka till nyhetslistan hälsa och vård