Kunskapsstyrning i vården

Sveriges regioner har etablerat ett gemensamt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården. Syftet är att skapa en mer jämlik och kunskapsbaserad vård i hela landet.

Begreppet kunskapsstyrning innebär att bästa möjliga kunskap ska styra beslut om diagnos, vård och medicinsk behandling i varje möte mellan patienten och vårdens medarbetare. Som stöd används bland annat riktlinjer, rekommendationer och instruktioner. Även patientens egen kunskap och erfarenhet tas till vara.

Kvaliteten i den vård som patienterna erbjuds varierar dock såväl inom som mellan landets regioner. Vårdens medarbetare har olika tillgång till kunskapsstöd, ny kunskap tar olika lång tid att omsättas i praktiken och patienters kunskap tas olika mycket tillvara. Därför har landets alla regioner etablerat ett gemensamt nationellt system som ska leda till en mer jämlik och kunskapsbaserad vård.

Kunskapsstyrningen samordnas

Det nationella systemet består av sakkunniga experter från alla regioner som har bildat grupper med ansvar för olika områden, så kallade nationella programområden. De utvecklar nationella kunskapsstöd i samarbete med myndigheter, professionsföreningar och patientföreningar. Kunskapsstöden införs sedan i regionerna som stödjer vårdgivarna att använda dem i mötet med patienterna. Arbetet sker med stöd av SKR, Sveriges kommuner och Regioner.
Läs om det nationella systemet

Regional kunskapsstyrning anpassas

Regionerna ser också över sina system för kunskapsstyrning så att de är anpassade till det nationella systemet. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland har det bildats regionala programområden som speglar det nationella systemet, bemannade med sakkunniga från regionen. De ansvarar bland annat för att hälso- och sjukvårdens medarbetare får tillgång till nationella kunskaps-, behandlings- och beslutsstöd.
Läs om kunskapsstyrning i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland

Uppföljning och förbättringsarbete

En viktig del av kunskapsstyrningen är uppföljning, analys och förbättringsarbete. Resultat från vård och behandling kan användas för att förbättra såväl patientens fortsatta vård som vårdgivarens verksamhet. Det kan också leda till uppdateringar av nationella kunskapsstöd.