Framtidens hälso- och sjukvård

Stockholms län är en av Europas snabbast växande storstadsregioner. För att möta dagens och framtidens vårdbehov genomför Region Stockholm en av de största satsningarna någonsin inom hälso- och sjukvården. Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder.

Stockholms län växer med cirka 38 000 invånare varje år. Den största ökningen märks i de yngre och äldre åldrarna. Den stora satsningen på hälso- och sjukvården ska säkerställa att dagens och framtidens invånare enkelt har tillgång till rätt vård, med rätt kompetens, på rätt plats, i rätt tid utifrån sina vårdbehov.

Genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS)

Dåvarande landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att inleda ett arbete med att utveckla framtidens hälso- och sjukvård (FHS), även kallad Framtidsplanen som ett sätt att fullfölja ambitionerna att ge invånarna en bättre vård. 

Mål för framtidens hälso- och sjukvård år 2025

  • Hög tillgänglighet - vård i rätt tid
  • God kvalitet och delaktighet - säker vård till rätt patient på rätt plats
  • Hög effektivitet - säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad

Planering och genomförande av framtidsplanen har skett stegvis sedan planen beslutades 2011. Genomförandet av planen sträcker sig fram till och med 2025 och sker i nära samverkan mellan vårdgivarna, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, regionledningskontoret, Locum, kommunerna i länet och många fler aktörer. 

Genomförandet följer de strategier som drogs upp i planarbetet:

  • Ökad tillgänglighet utifrån behov med individen som utgångspunkt. Behovsanalyser för att dimensionera vårdutbudet utifrån befolkningsökning och demografisk sammansättning. 
  • Ett hälsofrämjande förhållningssätt. Individens häla i fokus vid varje möte med vården En viktig prinsip för att utveckla nya arbetssätt i vården. Den första av fyra grundläggande principer i begreppet nätverkssjukvården. 
  • Förbättrat omhändertagande nära patienten. Utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen. Utvecklad struktur och arbetssätt för akut omhändertagande. 
  • Nära samverkan mellan vårdcentraler och specialistvård. Utvecklingen kräver ett nära samarbete mellan alla vårdgivare med patienten i fokus. 
  • Förstärkning av vårdutbudet utanför akutsjukhusen. Akutsjukhusens uppdrag renodlas. Patienter som idag vårdas på ett akutsjukhus  ska erbjudas vård på andra ställen utifrån sina behov.
  • Integrering av psykiatrisk och somatisk vård. Vårdgivare arbetar för att definiera och utveckla samarbetet mellan vårdgrenarna.
  • Ta tillvara möjligheterna med digitalisering med utvecklade e-tjänster och ny vårdinformationsmiljö.
  • Stärkt styrning och uppföljning. Avtal och ersättningsmodeller utvecklas .
  • Skapa förutsättningar för en bättre kompetensförsörjning. 

Sjukhusen byggs ut

En central del genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård är att Stockholms läns sjukhus byggs om och byggs ut. Nya byggnader med moderna lokaler, ny teknik och modernisering av befintliga byggnader skapar fler vårdplatser och vårdtillfällen. Det ger också vårdens medarbetare förutsättningar att arbeta på nya sätt.      

Se aktuell status för sjukhusen

Karolinska universitetssjukhuset Solna

Byggprojektet Nya Karolinska Solna, NKS, är färdigt. Det betyder att Karolinska Universitetssjukhuset har fått helt nya byggnader i Solna.  I den nya sjukhusbyggnaden samlas länets mest avancerade och högspecialiserade. Hit kommer de patienter som är svårast sjuka och skadade. Inflyttningen har skett i omgångar sedan november 2016. I slutet av 2018 var alla verksamheter på plats i den nya sjukhusbyggnaden. Ytterligare flyttar till andra byggnader på sjukhusområdet har skett under 2019. 

Ny struktur för akut vård är införd

Införandet av en ny struktur för akut vård under 2018 var ett viktigt steg i omställningen till framtidens hälso- och sjukvård. Den nya strukturen ger invånarna enklare tillgång till rätt akut vård utifrån sina vårdbehov. Den akuta vården utanför akutsjukhusen har förstärkts. Bland annat är tio närakuter etablerade som tar hand om mer resurskrävande akuta skador och sjukdomar. Det finns tretton husläkarjourer som har öppet efter vårdcentralerna har stängt. Jourläkarbilar rullar kvällar, nätter och helger för invårare som har akut behov av vård men som har svårt att ta sig till en mottagning.

Med dessa förstärkningar i strukturen har akusjukhusens akutmottagningar kunnat renodla sina verksamheter för att ta emot patienter med allvarliga eller livshotande sjukdomar. 

I maj 2018 öppnade intensivakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Intesivakuten tar bara emot de svårast sjuka och skadade patinterna som kommer med helikopter, ambulans eller accepterad remiss. 

Nya sjukhusavtal 2020

Från 2020 och fyra år framåt gäller nya avtal för de regionägda akutsjukhusen. Inriktningen är att avtalen ska stödja fortsatt genomförande och upprätthållande av strukturförändringarna i linje med framtidens hälso- och sjukvård.

Inriktningen är att avtalen ska stödja fortsatt genomförande och upprätthållande av strukturförändringarna i linje med framtidens hälso- och sjukvård. Avtalen ska stimulera både till utveckling och kostnadskontroll. Viktiga principer i de nya avtalen är att säkerställa en sammanhållen vårdkedja och stimulera till införande av digitala tjänster. Avtalen ska också säkra att akutsjukhusens uppdrag att bedriva vård, utbildning och forskning går att förena. De ska också främja en låg kostnadsutveckling och nyttja genomförda investeringar.

Stärkt primärvård 2019-2025

Regionfullmäktige har beslutat om mål och strategisk inriktning för primärvården i Region Stockholm 2019-2025 med det övergripande målet "en tillgänglig och nära vård för en jämlik och förbättrad hälsa hos invånarna". En fortsatt utvecklad primärvård är viktig för att möjliggöra en omställning till en nära vård och införa framtidens hälso- och sjukvård. En stärkt primärvård är en viktig förutsättning för att möta invånarnas behov och aktuella utmaningar. 

Digital utveckling

Utveckling av digitala tjänster gör det lättare för invånare att vara informerade och delaktiga i sin vård. E-tjänsterna på 1177 Vårdguiden ökar i popularitet och allt fler invånare förnyar recept, läser ur sin journal, beställer tid, av- och ombokar tider där. Det utvecklas också allt fler möjligheter för invånare att kontakta vården digitalt. Till exempel väntas fler husläkarmottagningar erbjuda digitala vårdbesök.

Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM, är en av regionens stora satsningar för att utveckla framtidens hälso- och sjukvården.  FVM lägger grunden till en modern vårdinformationmiljö genom att byta ut journalsystem och flera närliggande IT-stöd. En ny grund med digitala verktyg för att möta patienters och medarbetares behov nu och i framtiden. Medarbetare från vårdens olika områden medverkar i hela processen från kravställande av ett nytt journalsystem till införande och förvaltning. 

FVM påbörjades 2017 och planeras pågå åtminstone till 2022. Upphandling av ett nytt vårdstöd (modernt journalsystem) och stöd för vårdkontinuitet förväntas vara klar under första kvartalet 2020. När kontrakt är tecknat inleds ett arbete med att anpassa systemet. Därefter kommer hela vården i regionens regi att gradvis gå över till det nya IT-stödet. 

Geriatrik, psykiatri och barn

Särskilda satsningar görs inom geriatrik, psykiatri samt vård av barn och unga. Vård och omsorg för äldre ska bli mer sammanhängande, patientsäker och effektiv, oavsett om det är Region Stockholm eller kommunen som har ansvaret.

Cancervård

För att snabbare upptäcka cancer och korta tiden till rätt behandling har ett diagnostiskt centrum på Danderyds sjukhus öppnat. Sedan tidigare finns ett liknande centrum på Södertälje sjukhus.

Extra satsning på förlossning

Sedan hösten 2017 görs extra satsningar för att Region Stockholms förlossningsenheter ska kunna anställa fler medarbetare. En högre grundbemanning året om ska göra det enklare att klara perioder då det är extra hög belastning, till exempel under sommaren. Det skapas också en ny förlossningsenhet på St Görans sjukhusområde.

Forskning närmare vården

Det finns många olösta behov inom stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar, vilket både orsakar lidande bland många invånare och tar stora resurser i anspråk. För att få ännu snabbare resultat till nytta för invånarna knyts forskningen allt närmare vårdens dagliga verksamheter. Det innebär också att patienterna kan bli mer delaktiga i utvecklingen av nya medicinska genombrott.