Avtal, tidplan och kostnader för Nya Karolinska Solna

Nya Karolinska Solna, NKS, är en viktig del av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården, som genomförs för att möta framtidens vårdbehov och fortsatt ge patienterna en god vård. Avtalet för NKS arbetades fram av NKS-förvaltningen med hjälp av externa experter och beslutet togs av ett enigt landstingsfullmäktige i juni 2010. Innehållet i det avtalet gäller fortfarande vad gäller både kostnader och tidplan.

Fullmäktiges ledamöter fick inför beslutet ta del av hela avtalet. Avtalet är också offentlig handling och har vid flera tillfällen lämnats ut i sin helhet, med undantag för att man under de första åren bedömde att en beräkningskalkyl var affärssekretess.
Stockholms läns landsting tog ett helhetsgrepp över den framtida vården i ett beslut i landstingsfullmäktige 2011. Där konstateras att ytterligare vårdplatser vid akutsjukhusen kommer att behövas under den närmaste tioårsperioden.

Investeringsbeslut om extra vårdplatser togs av landstingsfullmäktige under 2012 och i ett mer detaljerat beslut 2013. Därför har nu planeringen för renovering och tillbyggnad av flera akutsjukhus i länet påbörjats. En del av planen för framtidens hälso- och sjukvård är att lägga till ytterligare fyra våningsplan med 80 nya vårdplatser vid en av de mindre byggnaderna vid NKS. Byggandet av de fyra extra våningsplanen som beslutades 2013 får till följd att den verksamhet som ska bedrivas i övrig del av huset får vara kvar i sina nuvarande lokaler ytterligare 25 veckor. Byggnaden med fyra extra våningsplan kommer att vara klar under våren 2018.

Öppnandet av Nya Karolinska Solna för patienter måste ske i etapper eftersom det inte vore lämpligt att flytta in hela verksamheten samtidigt.

Byggkostnad

Nya Karolinska Solna kostar 14,5 miljarder kronor att bygga. Byggkostnaden ligger fast, eftersom projektet finansieras genom ett så kallat OPS-avtal (offentlig-privat samverkan) där alla kostnader för byggnationen är fastslagna från början.

Tilläggsbeställningar

Planerna för framtidens hälso- och sjukvård har utvecklats sedan OPS-avtalet skrevs. Därför har landstinget gjort ett antal tilläggsbeställningar. Bland annat har det beslutats om en påbyggnad av behandlingsbyggnaden med 80 vårdplatser samt ett tillagningskök. Kostnaden för tilläggsavtalen ligger på totalt 1,7 miljarder kronor.
Tilläggsavtalen är finansierade inom ramen för den investeringsbudget som landstingsfullmäktige beslutat om.

Övriga bygginvesteringar

Övriga bygginvesteringar knutna till NKS-projektet, utöver vad som ingår i OPS-avtalet, ligger på 2,3 miljarder kronor. Det handlar till exempel om ombyggnation av befintliga byggnader vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna som thoraxbyggnaden och Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta görs för att byggnaderna ska hålla en modern standard och även fortsättningsvis vara en del av Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Medicinteknisk utrustning

Utöver själva byggkostnaden tillkommer kostnader för medicinteknisk utrustning och informationsteknologi. Det handlar om exempelvis röntgen- och operationsutrustning och sjukhusets IT-system. Eftersom byggtiden är lång (2010-2018) och den tekniska utvecklingen går fort valde landstinget i samband med att OPS-avtalet slöts att upphandla utrustningen till sjukhuset separat, för att få tillgång till senast möjliga teknologi till bästa möjliga pris. Totalt beräknas kostnaderna för utrustningen till Nya Karolinska Solna att bli 4,3 miljarder kronor.

Avtal fram till år 2040

OPS-avtalet sträcker sig ända fram till år 2040 och innefattar inte bara byggkostnad utan också finansiering, service/drift, underhåll med mera. Det gör att det inte är direkt jämförbart med andra sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhusets verksamhet i Solna idag.

Avtalet omfattar bland annat servicetjänster sådant som lokalvård, textilhantering, bevakningstjänster, receptionstjänster, försörjning av förbrukningsvaror, avfallshantering, felhjälpande underhåll och driftövervakningstjänster. Avtalet för dessa delar, som levereras av Coor Service Management, beräknas uppgå till cirka 350 miljoner kronor per år i dagens penningvärde. Avtalet innefattar också allt underhåll och renoveringsbehov för sjukhuset, så kallad Life Cycle cost, där underhållet är större mot slutet av avtalstiden eftersom många av de större åtgärderna behövs först när sjukhuset varit i drift en tid. När avtalet går ut 2040 ska sjukhuset vara i fullgott skick.

Förutsättningarna för servicetjänster och underhåll är oförändrade sedan ett enigt landstingsfullmäktige godkände OPS-avtalet i juni 2010. Det betyder att landstinget enligt OPS-avtalet kommer att betala 52,2 miljarder kronor, inklusive byggkostnaden på 14,5 miljarder kronor, fram till år 2040.

Med den tillkommande medicintekniska utrustningen, tilläggsbeställningar och övriga bygginvesteringar blir totalsumman fram till 2040 cirka 61 miljarder kronor.

Sänkta kostnader

Landstingsdirektören har sedan i januari 2017, på uppdrag av landstingsstyrelsen, drivit ett projekt för ett effektivare landsting där målet är att frigöra resurser till landstingets kärnverksamheter som vård och kollektivtrafik. Som ett led i det arbetet ska varje kostnad ifrågasättas och för Nya Karolinska Solna innebär det att reducera kostnader för färdigställande och drift. 

Landstinget arbetar kontinuerlig med att säkerställa att använda alla de möjligheter som finns för att sänka kostnaderna. I arbetet ingår även refinansiering. Landstingsstyrelsen beslutade den 22 maj 2018 att gå vidare med en refinansiering som innebär sänkta kostnaderna.

Summering av kostnader för Nya Karolinska Solna:

  • OPS-avtalet: 14,5 miljarder kronor
  • Tilläggsavtal: 1,7 miljarder kronor
  • Övriga bygginvesteringar som inte ingår i OPS-avtalet: 2,3 miljarder kronor
  • Totalt för att bygga Nya Karolinska: 18,5 miljarder kronor
  • Tillkommer medicinteknik och annan teknisk utrustning: 4,3 miljarder kronor
  • Totala kostnader för att bygga och utrusta: 22,8 miljarder kronor
  • Totala kostnader för att bygga, utrusta och underhålla sjukhuset till 2040: omkring 61 miljarder kronor