Sammanfattning av Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen

Omställningen mot en region utan klimatpåverkande utsläpp kräver en tydlig riktning framåt med fokus på genomförande. Klimatfärdplanens syfte är att ge ett ramverk och en strategisk inriktning för hur omställningen ska genomföras. Här beskriver vi innehållet i den regionala klimatfärdplanen.

Regionen ska nå netto-noll-utsläpp senast år 2045, och både de direkta och de indirekta utsläppen per invånare ska i princip halveras till 2030 jämfört med 2014, samtidigt som energianvändningen ska effektiviseras och energiproduktionen i länet ska bli helt förnybar. Dessa klimatmål är redan satta genom det nationella klimatpolitiska ramverket och RUFS 2050.


Stockholmsregionen har hittills visat att en växande befolkning och en stark ekonomisk tillväxt har gått att förena med minskade direkta utsläpp. Växthusgasutsläppen per capita i Stockholms län har sjunkit med nästan 50 procent från år 2006 till 2016. Delvis beror det på att ett allt mer tjänstebaserat näringsliv i Stockholmsregionen – det vill säga struktu­rella förändringar, där nästan ingen tung industri är kvar i länet har lett till en högre eko­nomisk utdelning per använd energienhet. Men också på att allt mer av energianvänd­ningen bygger på el och biobränslen istället för fossila bränslen.


För att driva på utvecklingen och stärka det regionala klimatarbetet har följande fem insatsområden identifierats:

En strukture­rad regional samverkan en grundläggande förutsättning för att lyckas med omställningen till en region utan klimatutsläpp. Stockholmsregionen är en komplex arena med många aktörer som var och en har sina specifika uppdrag och förutsättningar.

För att genomföra klimatfärdplanens krävs samverkan mellan regionens olika aktörerna och en förståelse för olika roller och ansvar. Regionala mötesplatser behövs där kun­skap och erfarenhet delas och där samverkan sker kring konkreta projekt och insatser.

Alla sektorer och samhällsområden som har klimatpåverkan måste bidra med sin del till för att regionen ska nå netto-noll-utsläpp senast år 2045. Klimatfärdplanen lyfter förslag till åtgärder att arbeta med i regionen, och där så är möjligt beskrivs också den nödvändiga utsläppsbanan, för följande områden:

Bebyggelsen

Omställningen har kommit långt men mer behöver göras. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:

• Energieffektivisering av fastighetsbeståndet
• Fjärrvärme 4.0
• Smart miljöteknik
• Regionala stadskärnor som föredömen för låg klimatpåverkan
• Kretsloppsanläggningar/cirkulära system

Transporterna

Nu måste omställningen av transporterna ta fart. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:

• Elektrifieringen av vägtransporterna
• Miljözoner
• Mobilitetstjänster
• Trängselskatt
• Satsningar på kollektivtrafik
• Utökade cykelsatsningar
• Förnybara drivmedel

Industrin

Industrin har mycket att vinna på klimatomställning. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:
• Fasa ut fossila bränslen, inklusive inom transporter
• Energieffektivisering av processer
• Samarbete kring rest/spillvärme samt biokombinat
• Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS – Carbon Capture and Storage)

Jord- och skogsbruket

Små utsläpp men stor potential för utveckling. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:
• Utfasning av fossila drivmedel och annan fossil energi
• Lokal produktion av biobaserade bränslen
• Minskade metanutsläpp från djurhållningen
• Ett utökat antal kolsänkor i framför allt skogsmarker

Markanvändningen och bebyggelsestrukturen

Bebyggelsestrukturens utveckling är lika viktig som energiomställningen. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:
• En flerkärnig utveckling
• Kollektivtrafiknära och tekniskt välförsörjda tätorts- och stadsmiljöer
• Stadsutveckling i de bästa kollektivtrafiklägena
• Landsbygdsnoder måste stärkas

Den rumsliga inriktningen i RUFS 2050 handlar om att fysiskt utveckla regionen på det sätt som skapar de bästa förutsättningarna för att nå klimatmålen, bland annat genom att en sammanhållen bebyggelse i en struktur som gynnar gång, cykel och kollektivtrafik.

Den regionala produktionen av förnybar och återvunnen energi

Regional produktion kan både minska importberoende och klimatutsläpp. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:
• Förnybar fjärrvärme och fjärrkyla
• Avfall som förnybart bränsle
• En fossilfri transportsektor
• En ökad produktion av biogas

Länets indirekta utsläpp och globala klimatpåverkan

Utsläppen som regionen orsakar globalt måste minska. Några viktiga föreslagna åtgärder på regional nivå:
•Upphandling och offentliga aktörers ansvar
• En mer cirkulär ekonomi

 

Uppföljningen av klimatfärd­planen behöver samordnas med uppföljning av övriga regionala klimatmål.

Klimatmål och klimatarbe­tet som relaterar till klimatfärdplanen behöver följas upp på ett samordnat sätt. Några viktiga delmoment är:

  • RUFS 2050:s klimatrelaterade mål: Delmålen i RUFS 2050 med koppling till klimatpåverkan och energianvändning följs upp som en del av den årliga uppföljningen av RUFS 2050.
  • Uppföljning av indirekta utsläpp: Hittills har metoder saknats för att beräkna och följa upp de indirekta utsläppen i regionen. Det pågår dock forskning och det är viktigt med regional samverkan för att hitta en gemensam beräknings- och uppföljningsmetod.
  • Klimatfärdplanens genomförande: Arbetet med klimatfärdplanens insatsom­råden, bör utvärderas två gånger per mandatperiod vid regelbundna så kallade kontroll­stationer.
  • Samordnad regional uppföljning: De regionala aktörerna enas om och etablera en metod för samlad uppföljning av det regionala och kommunala klimatarbetet, inklusive länsstyrelsens kommande uppföljningskrav enligt klimatlagen. En möjlig upp­följningsmetod kan vara det internationella uppföljnings- och scenarioverktyget Green House Gas Protocol for Cities and Communities. Det används idag globalt av FN/C40-stä­derna där bland annat Stockholms stad ingår.