Läget i Stockholmsregionen

Uppföljning är en viktig del av arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS. Genomförandet av planen följs upp mot de fyra övergripande mål i form av en årlig rapport som heter "Läget i Stockholmsregionen".

Ett regionalt utvecklingsarbete bedrivs i ett ständigt samspel mellan olika aktörer, som på olika sätt bidrar till regionens utveckling. Landstinget står för vissa delar av genomförandet, men det är de olika aktörernas sammantagna insatser som bidrar till en positiv utveckling i regionen. Många lokala och regionala processer drivs med den regional utvecklingsplanen, RUFS, som utgångspunkt och stärker arbetet med att genomföra planen. Även storregionala och nationella processer använder RUFS som utgångspunkt, för insatser som ska bidra till regionens utveckling.

Här redovisas för Stockholmsregionens utveckling och uppföljningen av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010, med sikte på den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2050. I 2017 års uppföljning har RUFS 2010:s indikatorer kompletterats med de föreslagna delmålen i det då gällande utställningsförslaget till RUFS 2050.

Precis som tidigare år jämförs regionens utveckling med utvecklingen i åtta europeiska storstadsregioner: Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Köpenhamn, München och Oslo.

Om insamlingen av data

Data för 2016 har inte alltid kunnat samlas in. Det finns olika fördröjningar för de använda statistiska variablerna på regional, kommunal och europeisk nivå. Vissa indikatorer bygger på undersökningar som genomförs till exempel endast vart fjärde år. Ett mindre antal av de indikatorer som valdes ut år 2011 uppdateras inte längre och därför redovisas utvecklingen med den sist framtagna statistiken.

Sammanfattning av 2017

Mål 1: En tillgänglig region med god livsmiljö

• TÄTHET: Regionens åtta regionala stadskärnor visar fortsatt tillväxt både gällande befolkning och arbetsplatser. En viktig utgångspunkt för RUFS är att en tät bebyggelsestruktur skapar förutsättningar för fler livsmiljöer med stadskvaliteter och liten klimatpåverkan.
• BOSTÄDER: Bostadsbyggandet är rekordstort och överträffar det regionala målet på 16 000 färdigställda bostäder. Dock ligger regionen näst sist i Eurostats undersökning (2015) om påståendet "Det är lätt att hitta bra bostäder till ett acceptabelt pris".
• NATUR och KULTUR: Tillgången till skyddade natur- och kulturområden har ökat under perioden 2009-2016.

Mål 2: En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region

• SYSSELSÄTTNING: Förvärvsfrekvensen ökar i regionen. I den europeiska jämförelsen ligger Stockholmsregionen på första plats vad gäller sysselsättningsgrad för kvinnor och för både män och kvinnor är sysselsättningsgraden över 80 procent. Det finns dock inomregionala skillnader.
• ARBETSLÖSHET: Arbetslösheten bland ungdomar har minskat och låg 2016 på 17,7 procent, vilket i den europeiska jämförelsen är den näst högsta ungdomsarbetslösheten. I Sverige ingår arbetssökande ungdomar i gruppen, vilket inte är fallet i alla övriga regioners mätningar.
• MEDELLIVSLÄNGD: Den förväntade medellivslängden i regionen är ett halvår längre än i resten av riket. I den europeiska jämförelsen ligger regionen på andra plats efter Barcelona.
• INTEGRATION: I Eurostats undersökning om påståendet "Utrikesfödda är välintegrerade" ligger Stockholmsregionen sist i den europeiska jämförelsen. Samtidigt har Stockholm under perioden tagit emot flest immigranter jämfört med övriga regioner.

Mål 3: En ledande tillväxt- och kunskapsregion

• BRP: Stockholmsregionen har ökat sin bruttoregionalprodukt (BRP) från 43 400 (2009) till 50 300 (2015). I den europeiska jämförelsen ligger regionen på tredje plats.
• FÖRETAGANDE: Antalet nystartade företag i regionen har ökat. 2016 startades 16 företag per 1000 invånare, att jämföra med 12 i riket.
• UTBILDNING: Regionen ligger på tredje plats i den europeiska jämförelsen vad gäller andelen högskoleutbildade.

Mål 4: En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp

• KLIMATUTSLÄPP: Redan 2014 uppnådde regionen det uppsatta RUFS 2010-målet på 2,7 ton CO2-utsläpp.
• ENERGIANVÄNDNING: Trots stor befolkningstillväxt har regionens energianvändning minskat sedan 2010. Andelen förnybar energi har ökat från 47 procent 2010 till 54 procent 2015.
• KOLLEKTIVTRAFIK: Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna var 49 procent 2015. Länets kollektivtrafik drivs nästan fossilfritt.

Läs hela 2017-års uppföljningsrapport här