Strukturfondspartnerskapet

Strukturfondspartnerskapet vill bidra till en attraktiv, smart, grön, hälsosam och inkluderande Stockholmsregion. Det är ett tvärsektoriellt partnerskap med representanter från politik, akademi, näringsliv, statliga myndigheter och det civila samhällets organisationer. Partnerskapet beslutar om prioritering av projekt inom EU:s strukturfonder.

Under perioden 2014–2020 beslutas om en total projektbudget på cirka 2,3 miljarder kronor varav 845 miljoner finansieras av Europeiska socialfonden och 298 miljoner av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Information om EU:s strukturfonder:

Europeiska socialfonden

Socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Syftet är att stärka medlemsländernas ekonomi och sociala sammanhållning. Socialfonden ska också bidra till att minska skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan länderna.

Hur fungerar Socialfonden?

Varje år lägger EU in 10 miljarder euro i Socialfonden. (Det motsvarar ungefär 10 procent av EU:s totala budget.) Därtill kommer medlemsländernas egna bidrag. Pengarna används till att finansiera olika nationella, regionala och lokala projekt som bidrar till sysselsättning och kompetensutveckling. 

Vem kan få stöd från Socialfonden?

Projekten som får stöd av Socialfonden rör kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Både offentliga och större privata och idéburna organisationer kan söka medel ur Socialfonden. Däremot kan inte privatpersoner få stöd från Socialfonden. Läs mer under fliken Stockholmsmodellen.

Hur ansöker jag?

Fondmedlen delas ut i omgångar, så kallade utlysningar. I varje utlysning anges specifika mål och villkor för de projekt som ska få stöd. På ESF-rådets webbplats finns en projektbank där det är möjligt att söka på Socialfondsprojekt i de åtta regionerna, däribland Stockholm.

Socialfonden täcker oftast högst 50 procent av projektens kostnader – projekten själva måste också stå för en del av kostnaderna i varje enskilt projekt. 

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Syftet med Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, är att stärka ekonomisk och social sammanhållning inom EU genom att minska de regionala skillnaderna. ERUF investerar i tillväxt och sysselsättning för att stärka den regionala utvecklingen.

Hur fungerar Regionala utvecklingsfonden?

Kontrollen sker främst hos stödmottagarna i samband med ansökningar om utbetalningar samt läges- och slutrapporter. Kontrollen består i att kostnaderna är stödberättigande och aktiviteterna projektrelevanta. Därutöver sker kontroller av både Ekonomistyrningsverket och EU:s revisorer. Läs mer under fliken Stockholmsmodellen.

Vem kan få stöd från Regionala utvecklingsfonden?

Merparten av alla beviljade stöd går via organisationer som kanaliserar stöd i form av kapital, tillgänglighet till transporter, bredband, coachning, rådgivning eller andra tjänster till företag.

  1. Forskning och innovation – universitet eller andra forskningsmiljöer som i samarbete med näringslivet utvecklar nya varor och tjänster.
  2. It – bredbandsinvesteringar i marknadskompletterande infrastruktur, utveckling av nya digitala lösningar, främja digitalisering i företag.
  3. Konkurrenskraft i små och medelstora företag – kapitalförsörjning, export- och investeringsfrämjande, destinationsutveckling, företagsspecifik rådgivning och coachning.
  4. Klimat – utveckla innovativa och miljövänliga lösningar som begränsar den globala klimatuppvärmningen bland annat energieffektivisering och förnybar energi.
  5. Transporter – förstudier och investeringar i kollektivtrafik, hamnar, vägar, järnvägar, rese- och logistikcentrum.

Hur ansöker jag?

Tillväxtverket förvaltar Regionalfonden och handlägger projekten som Strukturfondspartnerskapet prioriterar. På Tillväxtverkets webbplats finns en projektbank där det är möjligt att söka på Regionalfondsprojekt i de åtta regionala och det nationella programmet i olika delar av landet, däribland Stockholm.

Den 5 december 2019 beviljades följande projekt anslag från den Europeiska Socialfonden: 

  • Projektnamn: MIA Vidare
    Sökande: Samordningsförbundet Östra Södertörn
    Belopp: 78 430 716 kronor
    Samverkansparter: 8 Samordningsförbunden i länet omfattar kommunerna Botkyrka, Danderyd, Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Täby, Tyresö, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Samordningsförbunden ägs dessutom av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Stockholm
    Sammanfattning: 
    MIA Vidare ska utveckla samverkan, arbeta med individbaserade metoder, utbilda och öka medvetenheten om hur olika kompetenser på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och inom vården kan samverka på bästa möjliga sätt. I projektet kommer 1900 kvinnor och män som varit borta länge från arbetsmarknaden få ett samordnat stöd. En tillämpning i fler kommuner bidrar till att samordningsförbundets resurser och därmed omfattningen av stöd och samverkan kring prioriterade målgrupper växlas upp.

    MIA Vidare bygger på utmaningar, erfarenheter och kunskaper från det befintliga MIA-projektet. På sikt kommer arbetet att ge effekter för den nationella politiken. Genom att hitta och bidra med lösningar på komplexa samhällsproblem ökas den sociala delaktigheten i landets alla kommuner. Det gör att nationella mål om sysselsättning, utbildning blir nåbara. Som välfärdsaktör bidrar samordningsförbunden genom att skapa en enhetlig struktur för samverkan i regionen för personer i behov av samordnat stöd. 

  • Projektnamn: FVM dialoger
    Sökande: Stockholms länssjukvårdsområde, Region Stockholm
    Belopp: 31 490 563 kronor
    Samverkansparter: Stockholms länssjukvårdsområde, Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Tiohundra Norrtälje, Södertälje sjukhus, Serviceförvaltningen-IT, Hälso och sjukvårdsförvaltningen-avdelning för digitalisering
    Sammanfattning:
    Genomförande av "Framtidens vårdinformationsmiljö" (FVM Region Stockholm) med krav på standardisering av information, vårdprocesstöd samt funktioner för digital patientmedverkan ställer nya krav på ökad digital kompetens hos vårdens medarbetare och chefer. Projektet bygger på lärande i grupp på den egna enheten i en kaskad- nätverksmodell. Modellen ger dels ökad kompetens på individnivå men bygger även en nätverksstruktur i verksamheten genom de 500 Processhandledarna/Utvecklingsledarna. De blir bärare och ambassadörer tillsammans med chefer och ledare för förberedelsen för FVM både på den egna enheten och över vårdgivargränser.

    De önskade effekterna av projektet är: ökad digital kompetens och förberedelse inför genomförandet av FVM i Region Stockholm för alla medarbetare.

    Projektet bygger på och vidareutvecklar metod och modell från tidigare Kompetenslyftet eHälsa och eHälsalyftet.

  • Projektnamn: SY-Vux
    Sökande: Stockholm Stad, Arbetsmarknadsförvaltningen
    Belopp: 11 134 713 kronor
    Samverkansparter: Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning och Utbildningsförvaltning. Yrkesgymnasier och arbetsgivare.
    Sammanfattning:
    Syftet med projektet är att möjliggöra en långsiktigt hållbar arbetsmarknadsetablering för personer med begränsade kunskaper i svenska och kort utbildningsbakgrund som är i behov av att utveckla sina svenska kunskaper. Detta görs genom att utveckla utbildningar som integrerar studier i svenska med yrkeskurser på gymnasial nivå. Behovet av denna typ av utbildningar har växt under de senaste åren och målgruppen har utvidgats.

    Inom Stockholms stad har språkintegrerade yrkesutbildningar utvecklats i två spår. Ett spår har varit Yrkesutbildning med integrerad språkutbildning för invandrare (YFI) som är finansierat via ESF, och det andra har bedrivits utifrån ordinarie budgetuppdrag. Projekt SY-Vux syftar till att utveckla ett enhetligt arbetssätt för språkintegrerade yrkesutbildningar inom Vuxenutbildning Stockholm baserat på tidigare arbete. Erfarenheterna från de två ovannämnda arbetssätten integreras och en enhetligt språkintegrerad yrkesutbildning tas fram, i syfte att säkerställa att alla deltagare får en kvalitativ och likvärdig utbildning utifrån beprövade metoder och arbetssätt.

    För att ta fram detta arbetssätt kommer projektet att utveckla ett kompetenscentrum som ansvarar för utvecklingsarbete, spridning av metoden och kvalitetssäkring av utbildningen. Här ingår även kompetensutveckling av lärare och skolledare. De lärare som är anställda i projektet kommer även att agera som handledare och på det sättet sprida och lära ut det arbetssätt som tas fram till övriga lärare som arbetar med språkintegrerade yrkesutbildningar i organisationen 

  • Projektnamn: Samverkan för ökad skolnärvaro
    Sökande: Stockholm Stad, Socialförvaltningen
    Belopp: 6 950 345 kronor
    Samverkansparter: Intern samverkan med Stockholms stads, Utbildningsförvaltning samt berörda stadsdelsförvaltningar
    Sammanfattning:
    Brist på samordnade insatser kring elever med hög skolfrånvaro ökar risken för ett framtida utanförskap. Projektet ska utveckla och pröva samverkansstrukturer och metoder för att möjliggöra att fler uppnår utbildningens mål i grundskolan, får behörighet till gymnasiet och därigenom ökade möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden. Målgruppen för projektet är elever i årskurs 8 och 9 med upprepad eller långvarig frånvaro i de sju stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad som idag arbetar med skolsociala team.

    Arbetet i skolsociala team bygger på att professioner från socialtjänsten och skolan tillsammans med eleven och vårdnadshavare undersöker orsaker till skolfrånvaron. Utifrån den kartläggningen planeras och genomförs insatser. Genom exempelvis fysiska och sociala anpassningar i skolan, föräldraskapsstöd, motiverande samtal och samordning av insatser kan eleven få det stöd hen behöver.

  • Projektnamn: Film och TV branschens yrkesnämnd
    Sökande: Film- och TV-producenterna i Sverige
    Belopp: 4 999 595 kronor
    Samverkansparter: Film Capital Stockholm, Film i Skåne, Film i Väst, Filmpool Nord, Oberoende filmares förbund (OFF), Svenska Filminstitutet, Sveriges filmuthyrareförening, Sveriges Television AB, Bonnier Broadcasting med flera.
    Sammanfattning:
    För närvarande inom svensk film- och TV-produktion saknas en organisation för att arbeta strategiskt med branschens långsiktiga kompetensförsörjning. Projektet ska verka för att säkra arbetslivets tillgång till kompetens och etablera en långsiktig struktur för att strategiskt driva branschens kompetensförsörjningsfrågor.

  • Projektnamn: Mentorprogram för Care Leavers
    Sökande: SOS Barnbyar
    Belopp: 4 767 001 kronor
    Sammanfattning:
    Projektet syftar till att på ett holistiskt sätt stärka unga care leavers (16-23 år), som nyligen har lämnat, eller som står inför att inom kort lämna, samhällsvård i Sverige. Detta projekt kommer i huvudsak att ta fram en metod som på sikt ska integreras i vår ordinarie verksamhet, och som genom att förena kostnadseffektivitet och kvalitet ska intressera även andra aktörer som arbetar mot målgruppen. Projektet kommer under projektperioden ge stöd till ca 60 unga deltagare ur målgruppen. Efter projektets avslut kommer metoden att spridas till många kommuner, då det finns intresse för verksamheten redan idag och liknande insatser efterfrågas från flera håll i samhället

 

I programdokumenten för Regionalfonden och Socialfonden i Stockholmsregionen 2014-2020 finns inskrivet att fonderna ska genomföras i enlighet med Stockholmsmodellen. Det är en ny styrmodell som är framtagen i bred samverkan bland aktörer i regionen och där Strukturfondspartnerskapet har ett utökat mandat att utöver att besluta om prioritering av projekt också ta ett större ansvar för mobilisering inför utlysningar samt kunskapsuppbyggnad och lärande. I grunden handlar det om att styra fonderna mot prioriterade områden i Stockholmsregionen i syfte att åstadkomma långsiktigt hållbara resultat och effekter.

​Sammanhållna strategiska satsningar

Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län har antagit fyra huvudprinciper för Regionalfonden och Socialfonden 2014-2020 som handlar om att Koncentrera resurser, fokusera på Företag och arbetskraft, eftersträva Fondsamverkan samt Initiera satsningar (Stockholmsmodellen).

Det övergripande målet för strukturfonderna i Stockholmsregionen är hållbar stadsutveckling och projekten förväntas bidra till skapandet av en attraktiv, smart, grön, hälsosam och inkluderande stad. Genom att tillämpa de fyra huvudprinciperna är ambitionen att strukturfonderna kan bidra till sammanhållna strategiska satsningar med tydliga resultat, i linje med regionens prioriteringar.

Bedömning av projekt

För att bedöma projekten har Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län fem bedömningskriterier som är gemensamma för Regionalfonden och Socialfonden. Kriterierna innebär en tillämpning av huvudprinciperna för sammanhållna strategiska satsningar och benämns regionala principer för urval i Stockholms Regionalfondsprogram och i den Regionala handlingsplanen för Socialfonden.

  • Relevans för huvudstadsregionens särskilda utmaningar.
    • Koppling till regionala utmaningar, strategier, styrkeområden, hållbar stadsutveckling och inomregionala skillnader.
  • Mervärde och relevans för målgruppen.
    • Tidigare erfarenheter, ordinarie strukturer, målgruppsanalys, förutsättningar för resultat, effekter, utvärderingsbarhet för lärande och konkurrensneutralitet.
  • Aktörer och samverkan.
    • Sektorsövergripande ansats, kompetens hos projektägare och deltagande aktörer, tidigare samarbeten/förstudier och koppling andra EU-program/regionala initiativ.
  • Horisontella kriterier och hållbarhetsdimensioner.
    • Integrering i problembeskrivning/genomförandeplan, projektets påverkan på jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet samt hållbarhetsdimensioner (ekologisk, ekonomisk och social), och projektägarens kompetens inom området.
  • Organisation och genomförbarhet.
    • Organisatorisk kapacitet, regional förankring/förankring bland projektpartners, förutsättningar för myttiggörande och långsiktig implementering.

Lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020

Strukturfondspartnerskapet Stockholms län har antagit en lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen 2014-2020. Planen strukturerar och systematiserar lärande och kunskapsåterföring från fonderna på olika nivåer och består av tre delar – en utvärdering av Stockholmsmodellen, en projektportföljsuppföljning samt en dialogplattform för projekt och projektutvärderare.

Läs mer i den regionala lärandeplanen

Strukturfondspartnerskapet Stockholms är en tvärsektoriell plattform sammansatt av politiker från kommuner och landsting samt chefstjänstemän från akademi, näringsliv, offentlig och ideell sektor. Strukturfondspartnerskapet beslutar om vilka projekt som ska prioriteras och beviljas medel från Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).

​Fonderna förvaltas av Tillväxtverket respektive Svenska ESF-rådet.

Den totala EU-budgeten för fonderna i Stockholmsregionen 2014–2020 uppgår till 298 mkr (ERUF) och 845 mkr (ESF). Den svenska medfinansieringen uppgår till ungefär lika mycket och den sammanlagda budgeten för strukturfonds-investeringarna är därför nära 2,3 miljarder kr under perioden 2014–2020.

Ledamöter

Regeringen utser ordförande som i sin tur utser 22 ledamöter och ett antal ersättare. Ordförande i Strukturfondspartnerskapet Stockholms län är Charlotte Broberg (M), Region Stockholm. 

Ordförande

Ordförande Charlotte Broberg (M), Region Stockholm

Region Stockholm och kommuner

Andrea Ström (M), Stockholms stad
Tobias Nässén (M), Region Stockholm
Fredrik Kjos (M), Upplands-Bro kommun
Daniel Forslund (L), Region Stockholm
Michaela Haga (C), Region Stockholm
Lars Bryntesson (S), Region Stockholm
Meeri Wasberg (S), Haninge kommun
Robert Johansson (S), Region Stockholm
Anders Göransson (S), Stockholms stad
Eva Pethrus (MP), Täby kommun
Bekir Uzunel (V)

Region StockholmArbetsmarknadens organisationer, ledamöter

Niklas Nilsson, LO
Stina Hamberg, SACO
Ersättare: Johanna Alm Dahlin, SACO
Vakans, KFO Stefan Giangiacomo, TCO,
Ersättare: Andreas Strand, TCO

Statliga myndigheter

Anna Conzen, Länsstyrelsen
Ersättare: Anders Nordborg
Carina Lundberg Uudelepp, Region Stockholm
Hanna Wiik, Region Stockholm
Ersättare: Jessica Andersson, Region Stockholm
Inger Starheim Lagerquist, Region Stockholm
Lotta Lilja Thörnblad, Försäkringskassan
Ersättare: Magnus Engberg
Jean Passchier, Arbetsförmedlingen
Ersättare: vakans

Universitet/högskola

Mikael Östling, KTH
Ersättare: Göran Sundström, Stockholms universitet
Näringsliv Bengt Bengtsson, Företagarna i Stockholms län
Ersättare: Vakans

Intresseorganisationer och föreningar

Kjell Johansson, Coompanion Stockholm
Ersättare: Vakans

Sekretariat för strukturfondspartnerskapet i Stockholm

Helga Levin, huvudsekreterare Strukturfondspartnerskapets sekretariat
telefon: 08-123 144 59, E-post: helga.levin@sll.se

Sekretariat och beredningsgrupp

Som stöd för arbetet har Strukturfondspartnerskapet Stockholms län ett sekretariat och en beredningsgrupp som består av tjänstemannarepresentanter från ett antal av Strukturfondspartnerskapets organisationer.

Huvudsekreterare är Helga Levin som leder sekretariatets och beredningsgruppens arbete med mobilisering, beredning och lärande inom strukturfonderna.

För närvarande pågår diskussioner om EU:s fleråriga budget 2021-2027 där omfattning och inriktning på budgeten i allmänhet och den framtida sammanhållningspolitiken i synnerhet utgör viktiga delar.

​Processen

Den 2 maj 2018 lämnade EU-kommissionen ett förslag på flerårig budget för EU för perioden 2021-2027 och i slutet av maj presenterades förslag på förordningarna för fonderna inom sammanhållningspolitiken. Förhandlingen mellan kommissionen och medlemsstaterna väntas pågå under 2018 och 2019.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har framfört synpunkter till EU-kommissionen och den svenska regeringen. Dels genom ett första yttrande om framtida sammanhållningspolitiken där också lokala och regionala aktörer i Stockholmsregionen bidragit med kunskap och perspektiv. Dels genom kommissionens öppna samråd i mars 2018 och skrivelser direkt till berörda statsråd i regeringen. SKL förordar bl.a. att strukturfonderna också fortsättningsvis bör omfatta alla svenska regioner och utgå från regionala behov.

I Stockholmsregionen har en regional position antagits av Stockholmsregionens Europaförening som samlar berörda kommuner, landsting och regioner i Stockholm och omgivande län. Det urbana perspektivet, behovet av ett gemensamt regelverk för fonderna, fokus på samhällsutmaningar, däribland forskning och innovation, digitalisering, klimat samt sysselsättning och integration har lyfts fram som särskilt viktiga områden.

Regionalfonden

Framtagande av inriktning och program för Europeiska regionala utvecklingsfonden har ännu inte påbörjats.

Socialfonden

Framtagande av inriktning och program för Europeiska socialfonden har ännu inte påbörjats.

Strukturfondsprogrammen för Stockholmsregionen 2014-2020 utarbetades gemensamt, i bred samverkan mellan regionala aktörer under ledning av Länsstyrelsen Stockholm under 2012-2014.

Strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen ska genom sammanhållna strategiska satsningar bidra till en hållbar stadsutveckling. Projekten inriktas mot skapandet av en attraktiv, smart, grön, hälsosam och inkluderande stad. 

 


Foto: Christina Fagergren

Flertalet projekt inom både Regionalfonden och Socialfonden har en sektorsövergripande samverkan där ett flertal aktörer arbetar tillsammans för att åstadkomma resultat. Regionalfondsprojekten är ofta uppbyggda som plattformar där samverkan mellan offentliga aktörer, akademi och näringsliv syftar till att stärka små och medelstora företag inom olika branscher bland annat genom fokus på smart specialisering. Insatser i projekten förväntas öka företagens konkurrens- och innovationskraft samt förmåga att växa genom till exempel internationalisering och export.

Inom Socialfonden är projekten ofta inriktade på dels kompetensutveckling av anställda inom olika sektorer för att stärka individernas ställning och attraktionskraft på arbetsmarknaden. Dels på att öka övergångar till arbete eller studier bland till exempel långtidsarbetslösa, nyanlända och arbetslösa utrikes födda eller unga som varken arbetar eller studerar.

Processen

En analys av utvecklingstendenser lade grunden för inriktningen i Regional- och Socialfonden i Stockholmsregionen. Ett ytterligare underlag utgjordes av en särskild redovisning till regeringen där också grunden för Stockholmsmodellen presenterades. Parallellt med att programmet förhandlades med EU-kommissionen gjordes en fördjupad kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen, en grund för smart specialisering och fondutlysningar. Den regionala innovationsstrategin och de olika handlingsprogrammen togs också de fram parallellt och utgör strategiskt viktiga strategier och processer för genomförandet av Regionalfondsprogrammet i Stockholm. På motsvarande vis utgjorde analyser och samverkansområden inom den regionala kompetensplattformen viktiga processer för den regionala handlingsplanen för Socialfonden i Stockholm.

Regionalfonden

Regionalfondsprogrammet i Stockholmsregionen 2014-2020 är inriktat på hållbar stadsutveckling. Programmet består något förenklat av tre delar: Insatser för forskning- och innovation, insatser för ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag samt insatser för en koldioxidsnål ekonomi. Stockholmsprogrammet har ett starkt fokus på innovation och företag.

Socialfonden

Den regionala handlingsplanen för Socialfonden i Stockholmsregionen 2014-2020 ska också bidra till en hållbar stadsutveckling och innehåller den fördjupade analysen och en långsiktig inriktning för insatser under perioden. Den regionala handlingsplanen i Stockholm utgår från det Nationella socialfondsprogrammet och består av två programområden: Kompetensförsörjning och Ökade övergångar till arbete.

Inför varje år utarbetas sedan en särskild regional inriktning som beslutas av Strukturfondspartnerskapet. Inriktningen för 2015 var digitalisering inom vård- och omsorg samt hälso- och sjukvården i Programområde 1 och hållbar stadsutveckling i Programområde 2.

Den regionala inriktningen för ESF 2016 var inriktad på att stärka kompetensförsörjningen inom byggsektorn samt fokus på de individer som befinner sig längst från arbetsmarknaden, ofta med en sammansatt problematik.

Den regionala inriktningen för ESF 2017 handlar om en sammanhållen etablering och inkludering med insatser som på olika vis stärker nyanländas och utrikes föddas arbetsmarknadsetablering.

Den regionala inriktningen för ESF 2018 fokuserar på ett hållbart arbetsliv genom såväl förebyggande som stärkande insatser för livslångt lärande samt hälsa och arbetsmiljö.

Den regionala inriktningen för ESF 2019 har tema Kunskap och handlar om att på olika vis stärka kunskap och kompetensutveckling hos anställda och arbetslösa i länet