Läget i Stockholmsregionen 2020

Den årliga rapporten Läget i Stockholmsregionen följer upp hur regionen presterat utifrån uppsatta mål i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050 och pekar på vad regionen behöver kraftsamla kring de kommande åren.

Bild på tunnelbana

Eftersom Coronapandemin har haft en stor påverkan på länets utveckling under det gånga året innehåller årets uppföljning även slutsatser från, Framtidsanalysen – Stockholmsregionens utveckling i spåren av covid-19.

Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs i ett samspel mellan regionens aktörer. Många lokala och regionala processer drivs med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, som utgångspunkt och stärker arbetet med att genomföra planen och visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa.

Hur går det för Stockholmsregionen 2020?

  • Stockholmsregionen hade i början av 2020 en stark ställning men har på många sätt påverkats av Coronapandemin. Regionen kan vända krisen som pandemin orsakat och återhämta sig till det tidigare goda läget, om man kraftsamlar inom de mest angelägna frågorna: kompetensförsörjning, fler bostäder, mer hållbara transportern, underlätta för forskning och innovationer samt att öka de internationella kontakterna.
  • Stockholmsregionen behöver fokusera på att bättre ta tillvara utrikes föddas kompetens och arbetskraft, skapa nya möjligheter till ingångsjobb för lågkvalificerad arbetskraft och dra nytta av digitaliseringen för en omställning av arbetsmarknaden 
  • Transportsektorn är en av de största klimatutmaningarna för Stockholmsregionen. För att nå målen om minskade utsläpp behöver både kollektivtrafiken, cykelstråken och bra digitala möjligheter inom trafiken utvecklas. Viktiga insatser är till exempel att arbeta för en ökad elektrifiering av transporter av både varor och personer och att fortsätta genomförandet av den regionala cykelplanen.
  • För att stärka den internationella attraktionskraften behöver Stockholmsregionen fortsätta kraftsamlingen bl a med regionala exportsamverkan, grön omställning och insatser för krisdrabbade företag inom besöksnäringen.

Här följer ett urval av områden som tas upp i rapporten:

Sysselsättning

  • Förvärvsfrekvensen för de som bor i Stockholms län var under år 2018 något högre än riksgenomsnittet. Inom länet finns det dock stora skillnader mellan olika kommuner, mellan kvinnor och män samt mellan svensk- och utrikes födda. Över tid har inrikes födda män och kvinnor haft en relativt stark ställning på arbetsmarknaden med en genomsnittlig förvärvsfrekvens över 80 procent under den senaste tioårsperioden.  
  • Den positiva utvecklingen under de senaste åren med en allt högre andel sysselsatta i Stockholmsregionen riskerar dock att stanna av på grund av   effekterna Corinapandemin haft på regionens näringsliv och besöksnäring.

Utbildning

Andel sysselsatta med högre utbildning har utvecklats i rätt riktning under de senaste tio åren, från 45 procent 2008 till 51 procent 2018. Kvinnor har under en längre tid haft en högre genomsnittlig utbildningsnivå än män, både i Stockholmsregionen och i riket. Av andelen sysselsatta kvinnor hade 57 procent en högre utbildning och av andel sysselsatta män hade 47 procent en högre utbildning i Stockholmsregionen 2018.  Skillnaden i utbildningsnivå mellan män och kvinnor har ökat över tid.

Bild 1 Andelen sysselsatta med högre utbildning.PNG

Nyföretagande

  • Antalet nystartade företag per 1 000 invånare 16–64 år i Stockholmsregionen uppgick 2019 till 14, vilket är marginellt lägre än 2018 fast högre jämfört med riket som ligger på 11 nystartade företag per 1 000 invånare.
  • De senaste åren har dock nyföretagandet minskat i Stockholmsregionen. Den negativa trenden gäller för de flesta av länets kommuner.

Bild 2 Antal nystartade företag per 1000 invånare.PNG

Bredband

Stockholmsregionen har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur men det finns stora skillnader mellan länets tätbebyggda och glesbebyggda områden när det gäller tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s eller mer). Andelen hushåll och arbetsställen som har tillgång till snabbt bredband har ökat och drygt 94 procent av hushållen och 92 procent av arbetsställena i regionen hade tillgång till snabbt bredband 2019.  

 

Bild 3 Andel med tillgång till uppkoppling om minst 100 Mbit.PNG

Bostäder

Under 2019 påbörjades byggandet av 13 700 bostäder, vilket var något fler än året innan. Prognosen för 2020 är att 11 000 bostäder påbörjats under året.  Bostadsbyggandet i Stockholmsregionen når inte upp till delmålet som är på 22 000 bostäder per år och det är fortsatt svårt att hitta en bostad till en acceptabel kostnad.

Kollektivtrafik

Under 2019 genomfördes 57 procent av samtliga resor i länet med gång, cykel eller kollektivtrafik, vilket är en ökning med tre procentenheter från år 2015. Kollektivtrafiken har starkast ställning när det gäller vardagsresor till och från arbete medan bilen används mer frekvent på fritiden samt vid tjänsteresor. Totalt utgör cykelns andel av de regionala resorna sju procent, att jämföra med målet om 20 procent. Att resa med cykeln är vanligast vid resor till och från arbetet. Kollektivtrafiken har förhållandevis stark ställning för arbetspendlingen i länet, särskilt i och nära regioncentrum. 

 

Bild 4 Färdmedelsfördelning 2015 och 2019.PNG

 

Trygghet och tillit

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gör en årlig Nationell trygghetsundersökning som visar att vid 2020 års mättillfälle uppgav lika många svarande att oron påverkade livskvaliteten jämfört med 2019, åtta procent. De som bor i storstäderna upplever en något större otrygghet, tio procent, än boende i mindre kommuner eller landsbygd, åtta procent.

Klimatutsläpp

De direkta växthusgasutsläppen per person i Stockholmsregionen har tidigare gått ner kraftigt men minskningen har stagnerat sedan 2012. Senast tillgängliga data (2018) visar att utsläppen har sjunkit till 2,4 ton per person. Det betyder att det behövs kraftfulla åtgärder för att målet för år 2030 på 1,5 ton per person.

Bild 6 Utsläpp av växthusgaser, Sthlms län.PNG

Den minskning som kan noteras beror både på att energianvändningen per person i Stockholmsregionen har minskat under perioden, men också på att den el som används produceras med allt mindre fossilbränsle. En tydlig minskning i utsläppen motverkas av att utsläppen från transporter, som är den största utsläppskällan, ökade mellan 2016 och 2018.  

Energiproduktionen inom regionen ska senast år 2030 ske till 100 procent med förnybara bränslen. År 2018 uppgick andelen förnybara källor i Stockholmsregionens energiproduktion till 78,6 procent.

Bild 7 Energianvändning.PNG

Det sker en kontinuerlig utveckling för ökad andel förnybar energi i regionen, till exempel i form av investeringar i solceller, industriella satsningar på biodrivmedel och bioeldad fjärrvärme. Länets elproduktion från vindkraft, lokalt producerade biobränslen och lokalt använd solenergi har ökat markant de senaste åren.  

Medellivslängd

Den förväntade medellivslängden bland nyfödda i Stockholmsregionen är omkring ett halvår högre än i riket som helhet. Den förväntade medellivslängden har sedan 2007 ökat med 1,6 år till 84,8 år för kvinnor och med 2,7 år till 81,3 år för män.

Trots att medellivslängden ökar i länet finns fortfarande betydande inomregionala skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och kommuner. Medellivslängden är 2,7 år högre för kvinnor i kommunen med högst medellivslängd jämfört med kommunen med lägst medellivslängd, motsvarande siffra för män är 4,5 år.

Bild 8 Återstående medellivslängd bland nyfödda.PNG

 

Hjälp oss att förbättra Sll.se!

Hjälpte den här informationen dig?