Demografiska prognoser 2019

Region Stockholm arbetar med att fram demografiska prognoser, däribland prognoser kopplade till befolkning, sociala faktorer, hälsa och mortalitet. Dessa ligger sedan till grund för den regionala utvecklingsplaneringen inom Stockholmsregionen. Nedan följer en sammanställning över de prognoser som presenterades under Demografidagen den 12 november.

1. Befolkningsprognoser

Länsprognosrapport 2019–2028/60 | STOCKHOLMS LÄN

Några nedslag:

  • Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka i genomsnitt med 33 500 personer årligen under perioden 2018-2028 
  • Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten ökar

  • Andelen utrikesfödda ökar till 29 procent år 2028

    • Antalet personer 65 år eller äldre i länet beräknas öka med 80 300 mellan 2018 och 2028, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Åldersgruppen 65–79 år väntas öka med 26 800 personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med 53 500.


Läs huvudrapporten: Länsprognosrapporten 2019.pdf 

Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Kommunsammanställning2019 ny.pdf

 

Uppdelning av kommunprognoserna i länsprognosens tre födelsegrupper. Befolkningsprognos 2018-2027/60 för Stockholms län

Vid slutet av 2017 var drygt 2,3 miljoner folkbokförda i länet, år 2027 beräknas folkmängden öka till närmare 2,7 miljoner och år 2060 beräknas folkmängden i länet uppgå till drygt 3,3 miljoner. Det innebär en ökning på över en miljon till år 2060.

Prognosen för Stockholms län är indelad i tre födelsegrupper; födda i Stockholms län, födda i övriga Sverige samt utrikesfödda. Tidigare år har ingen uppdelning på födelsegrupp gjorts, men från och med denna prognos delas kommunprognoserna upp i samma födelsegrupper som länsprognosen.

Befolkningen i länet år 2017 fördelades på 54 procent födda i Stockholms län, 21 procent födda i övriga Sverige och 25 procent utrikesfödda. År 2060 väntas fördelningen vara 54 procent, 16 procent respektive 30 procent.

 

Läs rapporten: Modellutveckling Kommuner 2018-2040.pdf

 

Uppdelning av Stockholms län och kommuner i hushållens bakgrundsgrupper. Befolkningsprognos 2018-2027/2060/40

I denna rapport har befolkningen i prognoserna för Stockholms län åren 2018–2060 och för kommunerna i Stockholms län åren 2018–2040 delats upp efter grupperna: utrikes född, inrikes född med två utrikes födda föräldrar, inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder samt inrikes född med två inrikes födda föräldrar.

 

Läs rapporten: Modellutveckling Bakgrund 2018-2060_2040.pdf 

 

Personer 55 år och äldre i Stockholms län 2018 - förstudie. Befolkningsprognos 2019–2028/60

Prognosen visar att antalet personer 55 år och äldre i Stockholms län har ökat från 460 000 år 2000 till 621 000 år 2018. Antalet födda i Stockholms län har ökat med omkring 50 procent och antalet utrikesfödda har nästan fördubblats under perioden.

Drygt var fjärde person i länet är 55 år eller äldre. Andelen varierar mellan kommunerna och är högst i Norrtälje kommun och lägst i Huddinge kommun.

Finland är det vanligaste födelselandet för utrikes födda 55 år och äldre i alla länets kommuner och i nästan alla stadsdelsnämnder i Stockholms stad.

År 2018 flyttade omkring 1 400 fler personer 55 år och äldre från Stockholms län än som flyttade in till länet. Stockholms län har haft ett negativt flyttnetto gentemot andra län under alla år på 2000-talet. Detta gäller också de flesta kommuner med undantag för Norrtälje som är den kommun med störst positivt flyttnetto. 

Inrikes flyttnetto till Stockholms län bland personer 55 år och äldre efter födelseregion. 2000–2018

Läs förstudien: 55+ i Stockholms län 2018.pdf

 

 

 

Åldersstruktur och försörjningskvoter i Stockholms läns kommuners 244 planområden, med fokus på 65+. Befolkningsprognos 2019-2028/60

Länets 26 kommuner kan delas in i 244 planområden (bostadsområden). Planområdena har redovisats och kortfattat beskrivits efter utvecklingen av 65+ mellan 2000 och 2017, samt prognos 2027. Det kan vara mycket stor skillnad både inom kommuner och mellan kommuners planområden vad gäller utvecklingen av 65+, försörjningskvoter och hushållsstrukturer. Det är också stor skillnad beroende på var i länet planområdet ligger.

Länk till nya kommun- och plankartor med plankoder

(Det första som kommer upp är ett felmeddelande (Lagret finns inte…) klicka då på ”ok”. Kartan kan zoomas in och då visas plankoderna.)

Läs rapporten: Äldre i kommun och planområden 2017.pdf

 

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län. Befolkningsprognos 2019-2028/60

2018 bodde cirka 514 000 av landets nära 2,2 miljoner barn i Stockholms
län och tre fjärdedelar, eller 75 procent, av barnen i levde med
båda sina föräldrar. Högst andel barn som bor med båda föräldrarna finns i Danderyd, 83 procent, medan andelen i Sundbyberg är lägst, 70 procent.

15 000 barn var med om en separation under 2018 i länet, vilket motsvarar 3,8
procent av de barn som i början av året hade sammanboende föräldrar. Andelen
föräldrar som separerar varierar mellan olika kommuner i länet. Separationsfrekvensen var lägst i Vaxholm och Danderyd och högst i Sigtuna och Sundbyberg.

2017 levde 15 procent av länets barn i familjer med mindre än 60 procent av
medianinkomsten. Andelen var 5 procent i Danderyd och Täby medan den i Södertälje
och Botkyrka var 29 respektive 27 procent. I Danderyd var medianinkomsten
per konsumtionsenhet 428 000 kronor medan den i Södertälje och
Botkyrka var knappt 200 000 kronor.

2018 hade Stockholms län ett negativt flyttnetto av barn gentemot övriga län.

Förstagångsföräldrarna i länet är i genomsnitt äldre än i riket som helhet. År 2018 var den genomsnittliga förstagångsmamman i Stockholms län 30,9 år och den genomsnittliga förstagångspappan 33,1 år. Detta kan jämföras med medelåldern i riket som var 29,4 år för kvinnor och 31,7 för män.

De vanligaste dödsorsakerna bland barn under 5 år är medfödda missbildningar
och de sjukdomar som följer efter födseln. Det är mycket få dödsfall i åldrarna
5–14 år, men bland de som avlider är tumörer den vanligaste dödsorsaken. För
unga 15–19 år är skador och förgiftningar den vanligaste orsaken till dödsfall. 

Läs rapporten: Barn och unga och deras familjer i Stockholms län.pdf  

Befolkningen i Sverige fram till 2030 

Sveriges befolkning ökar. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika delar av landet, mellan stad och landsbygd och mellan olika åldersgrupper.

Av rapporten framgår att det främst är gles- och landsbygdsområden som drabbas av en minskande andel i yrkesaktiv ålder samtidigt som andelen äldre ökar. 

Läs Arbetsförmedlingen rapport: Befolkningen-i-sverige-fram-till-2030-regionala-skillnader.pdf

 

Översyn av UCM-modeller för inrikesinflyttning på kommunnivå. Befolkningsprognos 2019–2028/60 i Stockholms län

Nybyggnation är en viktig komponent för befolkningsutvecklingen eftersom nya bostäder möjliggör en ökad inflyttning från andra kommuner. Nybyggnationen som förklarande variabel har däremot inte varit signifikant för samtliga modeller för kommunerna vilket inneburit att det inte nödvändigtvis varit den bästa modellen som använts vid skattning av inrikes inflyttning.

Denna rapport syftar på att göra en översyn av de modeller som valdes, och uppdatera och vid behov ändra modellerna för varje kommun. 

Läs rapporten:2019 UCM Inflyttningsmodeller kommuner 2019.pdf  

 

Kommunernas bostadsbyggnadsplaner 2019-2028/2030

Här redovisas insamlingen av kommunernas bostadsbyggnadsplaner för basområden i Stockholms län. Utöver redovisningen av årets planer finns en kortare utvärdering av fjolårets planer och en beskrivning av nybyggnationen i länet under senare år.

2019_11 Insamling Bostadsbyggnadsplaner 2019-2030.pdf 

 

2. Prognoser kopplade till hälsa, sociala faktorer och mortalitet

Sjukdomspanoramat bland 65+ i Stockholms län- idag och i framtiden. Befolkningsprognos 2019–2028/60

Den här rapporten presenterar trender över sjukligheten i Stockholms län för några av de vanligaste sjukdomarna i befolkningen 65 år och äldre. Dessa är hjärtinfarkt, stroke, höftfrakturer, alla cancerformer sammantaget. Dessutom presenteras befolkningsförändringarnas effekt på hälsopanoramat i Stockholms län fram till år 2050. 

Stockholms län, liksom riket och de flesta andra länder i Europa, har en åldrande befolkning. I Stockholms län växer befolkningen både som en följd av att vi lever längre, men även som en följd av hög invandring och ett relativt sett högt fruktsamhetstal.

Andra aspekter när det gäller hälsan hos de äldre och utvecklingen framöver är skillnader mellan olika sociala grupper. Tydliga indikationer finns på att både risken att insjukna och chansen att överleva skiljer sig åt mellan högutbildade och lågutbildade, och att denna skillnad ökar. Likaså skillnaden i vård och omsorg mellan dem som har nära anhöriga, make/make och/eller vuxna barn och dem som inte har det. I takt med skiftet i äldrevården från institutionsboende till att äldre i allt högre utsträckning bor hemma med stöd från hemtjänsten, har stöd och hjälp från anhöriga kommit att spela en större roll för hälsan.

Läs rapporten: Sjukdomspanoramat i Stockholms län rapport 2019.pdf 

 

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2018.
Befolkningsprognos 2019-2028/60

Allt fler lever till en hög ålder. För kvinnor i Stockholms län är den vanligaste åldern vid döden år 2018 90 år, och för män är den 87 år, vilket är ungefär samma som i riket.

Sammanfattning:

      • Låg spädbarnsdödlighet i Stockholms län
      • Självmord minskar mest för män och äldre
      • Förhöjd dödlighet med utländsk bakgrund
      • Hög medellivslängd i Täby och Danderyd
      • Låg medellivslängd för ensamstående och lågutbildade
      • Hög medellivslängd i kommuner med många högutbildade
      • Flera sociala förhållanden är av betydelse
      • Sociala förhållanden bidrar till skillnader mellan delområden
      • Självmord och olyckor viktigast för mäns högre dödlighet i åldern 15–39 år 

 

 

 Läs rapporten: Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2018.pdf