Gyllene Äpplet

Region Stockholm delar årligen ut priset Gyllene Äpplet. Priset delas ut till den eller de som tagit initiativ som inneburit utveckling för både individ och verksamhet. Utmärkelsen ska även inspirera till förbättringar i andra verksamheter.

Hur går det till att nominera till Gyllene Äpplet?

Du som är anställd inom Region Stockholm kan nominera kandidat till priset. Nomineringar kan lämnas in av enskilda medarbetare, chefer, arbetsgrupper och verksamheter.

Den/de som man vill nominera ska vara anställd inom Region Stockholm och uppfylla följande kriterier för att kunna belönas med Gyllene Äpplet:

  • medverkar aktivt till att utveckla verksamheten
  • är lyhörd, nytänkande och tar initiativ till nya arbetssätt
  • resultatet ska kunna spridas vidare i andra verksamheter.

Nominering

Nominering till 2019 års pris är öppen till och med 14 oktober. De förvaltningar och bolag som får nominerade kandidater ska utse en lokal jury vars uppgift är att välja ut max tre av sina nomineringar, utan inbördes rangordning. De utvalda nomineringarna går vidare till en central jury som utser en 1:a- och en 2:a pristagare.

Pris

Prisutdelningen äger rum under regionfullmäkteges möte i februari 2020. Första pris belönas med 40 000 kronor och andra pris med 20 000 kronor som ska användas för kompetensutveckling. Vinnarna får också ett vackert konstglasäpple och ett diplom.

Första pris 2018: Kunskapsteam Cancer i Primärvården, Akademiskt Primärvårdscentrum

Från vänster i bild: Camilla Svensson, Sarah Eklöf, Eliya Syed, Nazmije Kelmendi, Elinor Nemlander, Pia Klernäs och Marie Nilsson. Åsa Gisel saknas.

Juryns motivering

Med en patientgrupp i fokus, där tiden är avgörande för behandlingsresultatet, har det primärvårdsbaserade multiprofessionella teamet byggt en bro mellan vårdgivare genom kunskapsspridning.

Kunskapsteam Cancer i Primärvården (CaPrim) är ett interprofessionellt kunskapsteam som ingår i Akademiskt Primärvårdscentrum, Stockholms läns sjukvårdsområde. I mars 2017 fick de i uppdrag av Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland att underlätta införandet av standardiserade vårdförlopp för patienter med välgrundad misstanke om cancer. Det övergripande målet är att korta utredningstiden. Sedan dess har de åtta vårdutvecklarna, som även jobbar i primärvården och träffar patienter, arbetat intensivt med att inventera behov, sprida kunskap och bygga broar mellan vårdcentraler och andra vårdgivare.

Idag startar 70 procent av alla cancerutredningar i primärvården. Det finns 31 olika standardiserade vårdförlopp för cancerdiagnoser. De tre vanligaste diagnoserna är prostatacancer, bröstcancer och kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm.

– Har man en patient som man misstänker har cancer vill man att det ska gå snabbt att utreda och att vården ska vara bra och jämlik. Det är verkligen tillfredsställande att få vara med att påverka hur samarbetet mellan vårdcentraler och övriga vården ska se ut och att få det att flyta, säger distriktsläkare och vårdutvecklingsledare Eliya Syed.

Sarah Eklöf, också hon distriktsläkare och vårdutvecklingsledare, tillägger:

– Det här är patienter som vi oroar oss för och nu har vi ett sätt att påverka hur det ska gå för dem. Det känns väldigt betydelsefullt.

Eliya Syed och Sarah Eklöf berättar att de via Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland kunnat skapa värdefulla kontakter med de läkare som är processledare för olika cancerformer regionalt.

– Vi har förstått att de verkligen uppskattar den bro vi har kommit att utgöra mellan primärvård och sekundärvård. Genom oss kan de lättare nå primärvården och vice versa, säger Sarah Eklöf.

En palett av aktiviteter

Kunskapsteamet har inte bara informerat om standardiserade vårdförlopp utan också frågat både sig själva och vårdcentralerna i länet vad som är svårt med att arbeta på ett nytt sätt. Projektet har mynnat ut i en rad aktiviteter. Ett exempel är att teamet tagit ansvar för att informationen på den digitala beslutsstödsplattformen viss.nu har fått en tydligare struktur. Ett annat exempel är den interaktiva utbildning som idag 150 av drygt 200 vårdcentraler i länet tagit del av. Ett tredje exempel är fyra fördjupningsdagar om cancer som primärvårdens representanter bjudits in till. Under fördjupningsdagarna har specialister på olika cancerdiagnoser föreläst, kontaktsköterskor har berättat om sitt arbete och patienter har berättat om sin cancerresa. Ytterligare ett exempel är mallar där det standardiserade vårdförloppet ingår för remisser när det gäller misstänkt kolorektalcancer och bröstcancer. Kunskapsteamet har även ordnat en nätverksdag för alla som arbetar med att införa den nya ordningen i primärvården i hela landet under parollen "varje primärvårdserfarenhet räknas".

Rehabilitering nästa steg

Just nu funderar kunskapsteamet på nästa steg. Det handlar om hur patientens resa tillbaka till primärvården ska bli så smidig som möjligt, efter en cancerbehandling.

– Ofta finns det rehabiliteringsbehov kvar efter en cancerbehandling som hör hemma i primärvården. Det kan handla om både fysiska och existentiella problem. Med vårt interprofessionella team där vi både har läkare, distriktssköterskor, kurator, socionom, fysioterapeut och lymfterapeut vill vi fånga upp vad som behövs för att patienterna ska få bästa möjliga vård, säger Eliya Syed.

Vad är standardiserade vårdförlopp?

Meningen är att minska onödig och oviss väntan för patienter som har vissa allvarliga symptom som skulle kunna bero på någon av 31 angivna cancerdiagnoser. De standardiserade vårdförloppen visar vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller. Alla som utreds för en viss cancersjukdom ska behandlas så lika det går. Undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett var i Sverige patienten bor.

Andra pris 2018: Vårdplaneringsteamet, Södertälje Sjukhus AB

Andrapristagare Gyllene Äpplet 2019. Från vänster i bild: Daniella Demirdag, Charlotte Larsson, Anita Karlsson och Emma Truuberg. Åsa Stålgren saknas.Från vänster i bild: Daniella Demirdag, Charlotte Larsson, Anita Karlsson och Emma Truuberg. Åsa Stålgren saknas.

Juryns motivering

Ett multidisciplinärt team som löser knutar för såväl patienter och anhöriga, som för medarbetare. Helhetssyn och patientfokus bidrar till bättre flöden och arbetsmiljö, men framför allt ökad trygghet för patienten och dennes anhöriga.

Vårdplaneringsteamet på Södertälje Sjukhus AB har sedan september 2017 infört ett helt nytt arbetssätt när det gäller patienter som behöver fortsatt stöd av andra samhällsaktörer efter utskrivningen från sjukhusets slutenvård. Anita Karlsson är kurator och projektledare för vårdplaneringsteamet där fyra personer arbetar på tre heltidstjänster.

– Jag har i många år tyckt att övergången mellan sjukhuset och hemmet eller boendet kan fungera mycket smidigare för patienten än det ofta gör, så det är fantastiskt roligt att få göra detta. Själv har jag också haft flera av de roller som vi samverkar med. Till exempel har jag varit chef i en hemtjänstgrupp och biståndshandläggare. Så jag har sett den här frågan från olika perspektiv, säger hon.

Den ursprungliga idén till projektet föddes ur sjuksköterskornas arbetssituation. De var underbemannade och upplevde generellt vårdplaneringen som ett mycket stressande moment, särskilt när det gällde samordningen med kommunala instanser. Med vårdplaneringsteamet kunde uppgiften föras över till andra yrkesgrupper som samtidigt utvecklade en djup kunskap om hela utskrivningsprocessen.

– Projektet har väldigt mycket handlat om att få till en bra samverkan – inom sjukhuset, med patienter, med anhöriga, med biståndshandläggare i kommunerna och även med vårdcentralerna, säger Anita Karlsson.

Ändrat arbetssätt uppskattas

En enkätundersökning om vårdplaneringsprocessen utfördes både innan projektet startade och när det pågått en tid. Sjuksköterskor, patienter, anhöriga och biståndshandläggare svarade på frågor om delaktighet och hur de upplevde sig lyssnade på. Resultatet visar tydligt att stressen minskat för sjuksköterskorna sedan arbetssättet ändrats. Det visar också att patienter som är färdigbehandlade kan lämna sjukhuset snabbare än förut.

– Muntligt har vi fått höra att "ni får inte sluta med det här teamet" från flera håll. Det är mycket mer effektivt att vi är samma personer som sköter kontakterna med kommunerna. Vi blir experter på vad som är viktigt vid utskrivning och det skapar tillit, säger fysioterapeut Emma Truuberg som också jobbar på heltid i projektet.

– Vår uppgift är att ge en så fullödig information som möjligt så att biståndshandläggarna kan fatta ett bra beslut där både patienter och anhöriga är trygga, fortsätter hon.

Numera har biståndshandläggarna i Södertälje en del av sin arbetstid förlagd till sjukhuset för att underlätta samarbetet.

Fortsätter förbättra samverkan

Sedan den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård infördes i november 2017 har vårdplaneringsteamets uppdrag skiftat karaktär något. Ansvaret för vårdplaneringsmötena har flyttats över från slutenvården till primärvården och mötena ska ske i patientens hem.

Men behovet av en samlad utskrivningsprocess kvarstår. Vårdplaneringsteamet har nu bytt namn till utskrivningsteamet och verksamheten permanentas.

– Sedan förmedlar vi all relevant information via vårt kommunikationssystem, Webcare, som är gemensamt med primärvård och kommuner. Vårdcentralerna har ju en ny roll nu och i övergångsskedet kan det behövas lite extra kontakt mellan sjukhuset och primärvården, säger Anita Karlsson.

Tidigare pristagare av Gyllene Äpplet

Förstapris 2017: Rinkeby vårdcentral

 

Rinkeby vårdcentral: Razi Rahbar, Kerstin Nilsson, Eva Winqvist, Havise Koyuncu och Malin Olsson.

Förstapristagare 2017: personalgruppen på Rinkeby vårdcentral, representerade av: Razi Rahbar, Kerstin Nilsson, Eva Winqvist, Havise Koyuncu och Malin Olsson.

Rinkeby vårdcentral har ökat tillgängligheten för sina patienter med många små åtgärder, som drop-in tider hela dagen och uppsökande verksamhet.

SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) årliga patientenkät visar att patienternas upplevelse av bra tillgänglighet ökade från 61 procent år 2015 till 77 procent år 2016 vid vårdcentralen.

– Här jobbar vi personcentrerat och försöker utgå från patienternas olika behov, säger distriktssköterska Razi Rahbar.

Vårdcentralen har cirka 9 500 listade patienter och mottagningar för diabetes, astma och KOL, livsstil samt hemsjukvård. Här jobbar cirka 30 medarbetare som undersköterskor, mottagningssköterskor, distriktssköterskor, läkare, tolkar samt kuratorer och administratörer.

Många mindre åtgärder

Många idéer till förbättringar kommer från personalgruppen. När Rinkeby vårdcentral senast kartlade vilken hjälp befolkningen behöver för att komma i kontakt med vårdcentralen, stod det till exempel klart att många inte känner sig bekväma med att ringa. Den största orsaken till det bedöms vara språksvårigheter.

En åtgärd har då varit att utöka tiderna för drop in-besök. Nu går det att träffa en sjuksköterska mellan klockan 8 och 17 varje vardag för en första bedömning.

Att fler sjuksköterskor svarar i telefon under de tider då det är högst tryck har också skapat bättre tillgänglighet. Vårdcentralen har även förändrat telefonmeddelandet så att det är lättare att förstå, samt ökat antalet tider för webbokning.

Vårdcentralen gör sig också mer tillgänglig genom att själv anstränga sig för att nå ut till de som bor i området.

– Vi upptäckte till exempel att diabetespatienterna alltför ofta inte kom när de blev kallade. Sedan vi började med ett uppföljande samtal efter det att vi skickat kallelsen med brev kommer många fler, berättar distriktssköterska Kerstin Nilsson som tillsammans med Razi Rahbar är inriktad på diabetespatienter.

Promenadgrupper är ett annat sätt att komma i kontakt med de som bor i Rinkeby, liksom återkommande hälsodagar i gallerian eller på vårdcentralen.

– Då finns vi på plats ute och erbjuder blodtrycksmätning och mini-spirometri för att testa lungfunktionen. Det händer nu och då att vi fångar upp patienter som behöver komma till oss. Det är jätteviktigt att vi är en vårdcentral för alla i området, säger enhetschef Havise Koyuncu.

Då finns vi på plats ute och erbjuder blodtrycksmätning och mini-spirometri för att testa lungfunktionen. Det händer nu och då att vi fångar upp patienter som behöver komma till oss.

Juryns motivering

"Genom till synes små men betydelsefulla förändringar har Rinkeby vårdcentral ökat tillgängligheten för sina patienter. Varken språk, kultur eller sociala omständigheter får bli ett hinder för att söka vård. Bakom framgången ligger ett målmedvetet förändringsarbete som engagerat hela personalgruppen."

Andra pris 2017: smärtmottagningen Södertälje sjukhus

Teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus har under flera år arbetat med att förbättra hela vårdprocessen, från den första bedömningen till dess att behandlingen avslutas.

Andrapris 2017: teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus: Carina Carlsson, Ewa Sahlstedt, Marie Johansson, Heléne Bivrin, Anneli Lundberg, Johanna Similä, Katarina Elgerus och Hans Johansson (saknas på bild May Sandberg)

Andrapristagare 2017: teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus. Från vänster: Carina Carlsson, Ewa Sahlstedt, Marie Johansson, Heléne Bivrin, Anneli Lundberg, Johanna Similä, Katarina Elgerus och Hans Johansson (saknas på bild May Sandberg).

Till smärtmottagningen kommer patienter med långvariga smärttillstånd på remiss. Här jobbar ett team av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykolog, KB-terapeut, kurator och administratör

– För patienterna är den stora vinsten att vi har blivit tydligare. Idag är det mycket lättare för patienterna att förstå vad de kan förvänta sig av oss, vilken vård de kan få, säger enhetschef och smärtsjuksköterska Carina Carlsson.

När hon kom till smärtmottagningen i Södertälje 2012 var det med uppdraget att blåsa liv i en verksamhet som var på väg att läggas ned. Idag har smärtteamet växt från tre till tolv medarbetare och mottagningen tar emot ungefär 500 remisser per år.

Gemensam journal och tydlig process

En av de första stora förändringarna Carina Carlsson var med och drev igenom var att skapa ett gemensamt journaldokument för alla vårdgivare i teamet. Syftet var att undvika dubbeldokumentation samt att få en tydlig bild av patientens hela vårdförlopp.

Nästa steg handlade om att komma fram till hur vårdprocessen ska se ut. Vilka patienter får vilka behandlingar? Vem beslutar vilka behandlingar som är relevanta? Vem i teamet tar hand om patientens olika behov?

Hela teamet bedömer tillsammans de remisser som kommer till mottagningen. Behandlingen är indelad i tre nivåer. Varje patient får en individuell bedömning och behandlingsplan utifrån behov.

– Målet är oftast inte att ta bort smärtan, utan att hjälpa patienten till en förbättrad livskvalitet och funktion, säger Carina Carlsson.

På den första nivån ska alla patienter ha möjlighet att få smärtstillande läkemedel utprovat, behandling i form av transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) och delta i smärtskola i grupp i form av en föreläsningsserie. Mottagningen ordnar också regelbundet anhörigträff.

– Anhörigträffen är jättepopulär. Många som har haft ont länge känner sig missförstådda, inte bara av sjukvården utan också hemma. Smärta syns ju oftast inte utanpå. Under anhörigträffen förklarar vi vad smärta är och hur det är att leva med smärta. Det finns också gott om tid att prata med varandra och med oss som jobbar på mottagningen, säger Carina Carlsson.

Bättre arbetsmiljö

Psykolog Heléne Bivrin började på smärtmottagningen 2014 och har arbetat med flera delar av förändringsprocessen. Hon ser en klar förbättring av arbetsmiljön de senaste åren.

– Nu är det lättare att känna att vi räcker till. Våra patienter har ofta många olika besvär och behöver hjälp med både fysiska och psykiska tillstånd, och i sitt sociala sammanhang. Idag är det tydligt vilka i teamet som tar hand om vilka av patientens olika behov.

– Den tydlighet vi har skapat är också bra för relationerna i teamet. Det syns i de uppföljningar vi gör att vårt team blir alltmer sammansvetsat, säger Heléne Bivrin.

Juryns motivering

"Smärtteamet har arbetat fram en tydlig arbetsstruktur och vårdprocess för att tillgodose verksamhetens behov i en tid av förändring. Ökad samsyn mellan professionerna sinsemellan tydliggör vad som förväntas. Genom återkommande utvärderingar säkerställer teamet att vårdprocessen fungerar optimalt."

Första pris Gyllene Äpplet 2016: Barnonkologen Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Bättre information när pärm blev app

När ett barn behandlas för cancer är det viktigt för familjen att enkelt få rätt information. Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus har löst det genom att ta fram en mobilapp. Nu får initiativtagarna Gyllene Äpplets förstapris.

Förstapristagarna Annica Filander, Gunnar Cleve, Linn Pettersson, Margareta af Sandeberg, Ulrika Persson och Johan Malmros (saknas på bilden), samt Therese Sjöberg.

Barnskötare Gunnar Cleve, överläkare Johan Malmros, konsultsjuksköterskorna inom barncancervård Annica Filander och Ulrika Persson samt sjuksköterskan Linn Pettersson och disputerade sjuksköterskan Margareta af Sandeberg ingår i gruppen som med hjälp av Therese Sjöberg på Innovationsplatsen tagit fram appen.

Från idé till färdig app tog det bara sex månader. I appen finns till exempel vanliga frågor och svar, rutiner för provtagning, informationsfilmer och möjlighet för användaren att ge synpunkter på funktionerna i applikationen.

– Familjen hamnar i kris vid ett cancerbesked. I appen är informationen alltid tillgänglig. Föräldrarna och barnen kan välja att läsa när de vill och orkar. Dessutom kan både anhöriga och vänner enkelt få samma information, säger Gunnar Cleve.

Familjen hamnar i kris vid ett cancerbesked. I appen är informationen alltid tillgänglig. Föräldrarna och barnen kan välja att läsa när de vill och orkar.

Bra guide som är lätt att anpassa och uppdatera

Arbetet med att anpassa texterna till appen har inneburit att innehållet fått en ordentlig översyn. Margareta af Sandeberg lyfter fram att appen är en väldigt bra guide till korrekt information för oroliga föräldrar.

– För den som googlar efter kunskap är det inte lätt att avgöra vilken information som är felaktig och vilken som stämmer. Men i appen kan de lita på att vi som jobbar här står bakom innehållet. Det gäller också de länkar till webbsidor med mer information om cancer som vi lägger in, som till Barncancerfonden, säger hon.

Ytterligare en fördel är att kontaktinformation och tider för olika aktiviteter alltid är aktuella. Användare som tillåter push-notiser får snabbt del av uppdateringarna.

Nästa steg är att göra appen flerspråkig. I början av 2017 översätts den till arabiska, engelska, somaliska och spanska. En önskan är att i framtiden kunna göra appen mer individanpassad.

Juryns motivering:

"Från pärm till app. En dynamisk informationskälla för korrekt, aktuell och förebyggande information till barn som vårdas för cancer och deras familjer. I en tid med stora förändringar har ett bra ledarskap möjliggjort ett viktigt utvecklingsarbete för patienter och vårdpersonal."

Andra pris Gyllene Äpplet 2016: avdelning 65 Kirurg- och urologkliniken Danderyds Sjukhus AB

Lyckad satsning på klinisk farmaceut i vårdteamet

När den kliniska farmaceuten ingår i vårdteamet blir det större fokus på rätt läkemedelshantering. Ett nytt arbetssätt är nu infört på avdelning 65 på Kirurg- och urologkliniken på Danderyds Sjukhus AB. Initiativtagarna får Gyllene Äpplets andrapris.

Maria Danell Möller, Jeanette Andersson och Helen Isberg

En klinisk farmaceut har bland annat ansvar för att gå igenom och uppdatera patientens läkemedelslista och att upptäcka och rapportera läkemedelsrelaterade problem.

Bättre organisation

Det var när Maria Danell Möller gick från konsult till anställd på Kirurg- och urologkliniken 2014 som hon tillsammans med sjuksköterskan och kvalitetsutvecklaren Helen Isberg började fundera över hur de kliniska farmaceuternas arbete var organiserat. På klinikens fyra avdelningar arbetade en klinisk farmaceut två timmar per avdelning och dag.

– Det innebar att vi missade många tillfällen att träffa patienten och vårdteamet, säger Maria Danell Möller.

På tre avdelningar är arbetstiden fortfarande uppdelad, men på avdelning 65 arbetar alltså en klinisk farmaceut hela dagen.

Under de åtta veckor pristagarna mätte resultatet av sitt nya arbetssätt, visade det sig att de hann göra läkemedelsgenomgångar med fler patienter. Dessutom gick det snabbare för läkarna att åtgärda läkemedelsrelaterade problem när de även fick information muntligt och inte bara via journalen.

På Kirurg- och urologkliniken ligger patienterna i snitt 2,2 dagar. Med det nya arbetssättet deltar den kliniska farmaceuten i ronden och det efterföljande mötet med vårdsamordnare och läkare. På det viset blir kommunikationsvägarna kortare. Under ronden kan farmaceuten berätta för patienten att hen snart återkommer för att göra en enkel läkemedelsgenomgång. Under mötet kan farmaceuten direkt rapportera till läkaren vilka läkemedelsrelaterade problem hen har upptäckt, till exempel att dosen av ett läkemedel ska sänkas på grund av nedsatt njurfunktion.

Fick koll på flödet av läkemedel

I utvecklingsarbetet har också kollegan Jeanette Andersson varit med.

– Förut kommunicerade vi mycket via journalsystemet. Jag upplever att det är mer effektivt att träffas fysiskt, säger Jeanette Andersson.

Nu har de kliniska farmaceuterna koll på hela läkemedelsflödet under patientens sjukhusvistelse på avdelning 65. Dessutom har de en utskrivningshjälp. Det betyder att de kliniska farmaceuterna ser till att listan för dosförpackade läkemedel uppdateras vid hemgång och samordnar läkemedelshanteringen vid övergången från slutenvård till primärvård med vårdsamordnaren.

Juryns motivering:

"Med nya arbetssätt där farmaceuter ingår i vårdteamet har den samlade kompetensen ökat som i sin tur leder till förbättrad kvalitet och patientsäkerhet."

Första pris Gyllene Äpplet 2015: Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Helén Skogsberg och Inger Hagerman, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, förstapristagare Gyllene Äpplet 2015

Dagvård för patienter med hjärtsvikt belönas

Hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Innovationsplatsen Huddinge startade en avdelning för hjärtdagvård. Hjärtdagvården ligger i nära anslutning till hjärtkliniken och hjärtsviktsmottagningen. Här kan patienter få vård som inte kräver inläggning på sjukhus. 

– Mycket handlar om att tänka nytt. Här kan vi till exempel dränera lungor och buk på vätska över dagen istället för att patienterna ligger inne fyra dagar för samma behandling, säger Helén Skogsberg.

Mycket handlar om att tänka nytt. Här kan vi till exempel dränera lungor och buk på vätska över dagen istället för att patienterna ligger inne fyra dagar för samma behandling.

Nya lösningar

Idén till hjärtdagvården föddes i samband med ombyggnation och flytt av hjärtkliniken. Det var tydligt att antalet sängplatser skulle minska.

– Vi frågade oss hur vi skulle kunna ta ansvar för att svårt sjuka hjärtsviktspatienter får rätt vård samtidigt som sängplatserna blir färre, säger Helén Skogsberg.

De undersökningar och kartläggningar som gjordes inför starten visade att återinläggningen bland hjärtsviktspatienterna var hög. De flesta som kom tillbaka till sjukhuset gjorde det mellan tre och sex dagar efter det att de skrivits ut.

– I det här glappet såg vi att vi saknade något. Hjärtdagvården blir en brygga mellan sjukhusvård och primärvård eller ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet. Samtidigt avlastar den sjukhusets avdelningar och gör vården tryggare och säkrare för patienterna, säger Inger Hagerman som har det kliniska ansvaret. Nu kan vi träffa patienterna inne på sjukhuset på den avdelning där de är och ge dem en tid i handen innan de går hem. Då behöver de inte åka till akuten utan kommer till oss tills dess att nästa vårdgivare tar över.

Tillgänglighet jätteviktigt

Av de intervjuer Helén Skogsberg har gjort med anhöriga och patienter framgår att det allra viktigaste är att känna sig trygg.

Vi har förstått att det handlar om att vi är tillgängliga. Hos oss är telefonen lika viktig som besöken.

Pristagarna tycker att det är väldigt roligt att få så mycket positiv uppmärksamhet för sitt arbete. Det är en bekräftelse på att de har tänkt rätt.

– Prispengarna är uppbokade. Hjärtdagvårdens två sköterskor ska få gå en vidareutbildning. Det är så roligt, nu kan vi bara säga åt dem att anmäla sig, säger Helén Skogsberg.

Andra pris Gyllene Äpplet 2015: TioHundra AB

Anna Aleflod och Magnus Peterson TioHundra AB, andrapristagare Gyllene Äpplet 2015

Digital verktygslåda för mobilt arbetssätt

Att alltid ha journalen med sig gör hemsjukvården mer effektiv och patientsäker. Så tänkte Akademiska vårdcentraler vid TioHundra AB i Norrtälje när de utvecklade journalappen "Hälsa på plats".

En mobil journalapp för hemsjukvården belönas

Magnus Peterson är samordnare på Akademiska vårdcentraler i Norrtälje. Ett stort dator- och hemelektronikföretag sökte upp honom för drygt ett år sedan när verksamheten var helt ny. Frågan var om det fanns intresse för att utveckla nya IT-verktyg för läsplatta?

– Vi vände oss till distriktsköterskorna på Väddö vårdcentral för att höra vad de drömde om att förbättra, vilket deras största behov var. Svaret kom direkt. Det var att kunna ta med sig journalen på läsplatta vid hembesök och vid besök på äldreboende, berättar Magnus Peterson.

Svaret kom direkt. Det var att kunna ta med sig journalen på läsplatta vid hembesök och vid besök på äldreboende.

Efterlängtat verktyg

Anna Aleflod har precis som Magnus Peterson arbetat intensivt med "Hälsa på plats." Hon är enhetschef på Väddö vårdcentral som är först ut att testa appen i stor skala.

– Vi hoppas på att vi ska få ett enkelt system som ska vara lätt att använda när vi inte är på vårdcentralen. Att kunna titta och skriva i journalen hos patienten gör arbetet säkrare och effektivare, säger Anna Aleflod.

Magnus Peterson vill dock poängtera att det inte bara är "Hälsa på plats" som nu introduceras utan ett bredare mobilt it-stöd för både hemsjukvård och primärvård. Förutom journalappen finns länkar och appar för att stödja beslut och ordinationer när det gäller läkemedel och hjälpmedel. Det ska också vara möjligt att kommunicera via bild med video-appar.

– Med andra ord introducerar vi en digital verktygslåda anpassad efter sjukvårdens mobila arbetssätt, säger han.

Med andra ord introducerar vi en digital verktygslåda anpassad efter sjukvårdens mobila arbetssätt.

Pilotstudie

"Hälsa på plats" är tillsammans med läsplattans andra digitala verktyg klar att spridas till både hemsjukvården och primärvården efter den pilotstudie på Väddö vårdcentral som nu inleds. TioHundras övriga vårdcentraler står på tur, liksom Avancerad sjukvård i hemmet, primärvården och geriatrikens mobila team inom Stockholms läns sjukvårdsområde, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Alla dessa har också bidragit ekonomiskt till appen.

Första pris Gyllene Äpplet 2014: Kliniskt träningscenter, Jakobsbergs sjukhus

Förstapristagare Gyllene Äpplet 2014 Christina Sundman, Kliniskt träningscenter Jakobsbergs sjukhus. Foto: Olof Holdar

Simulator för bättre munhälsa belönas

Christina Sundman har utvecklat en munsimulator där vårdpersonal kan träna på att ta hand om äldre personers munhälsa.

Munhälsan är oerhört viktig. Den påverkar både vårt välbefinnande och hör samman med flera sjukdomstillstånd, säger Christina Sundman.

Christina Sundman är årets förstapristagare av Gyllene Äpplet. Hon är bland annat utbildningsansvarig för Kliniskt träningscenter, KTC, vid Jakobsbergs sjukhus. KTC är en avdelning för praktisk träning av kliniska erfarenheter och färdigheter.

Upptäckte förbättringspotential

– Idén till att utveckla en munsimulator föddes när jag arbetade som sjuksköterska på en geriatrisk klinik för några år sedan. Jag slogs av hur otroligt avgörande munhälsan är för patienternas välbefinnande. Infektioner kan till exempel göra väldigt ont och patienterna får svårt att äta, berättar Christina Sundman.

– Samtidigt arbetade jag som lärare på sjuksköterskeutbildningen och såg att studenterna saknade möjlighet att öva på ett verklighetstroget sätt under simulering. I princip hade de en protes att öva tandborstning på.

Idag har allt fler äldre personer egna tänder högt upp i åren liksom fasta eller löstagbara konstruktioner. Framtidens patienter kommer knappt att ha helproteser.

Vill fortsätta utveckla

Simulatorn är unik i sitt slag i världen, visar Christina Sundmans efterforskningar. Därför pågår en process om mönsterskydd. En del av prispengarna ska gå till att vidareutveckla munsimulatorn. Det finns ett stort intresse för den här kunskapen, både i Sverige och i Norden.

Andra pris Gyllene Äpplet 2014: Fokusgruppledare på ortopedkliniken, Södersjukhuset

Region Stockholm belönar utvecklingskraft

På Södersjukhusets ortopedklinik arbetar fokusgrupper med att ständigt förbättra vården.

– Det blir en oerhörd kraft i förändringsarbetet när initiativet kommer från dem som arbetar nära patienterna, säger enhetsledare Kristina Emanuelsson.

Andra pris Gyllene Äpplet 2014 fokusgruppledare på ortopedkliniken, Södersjukhuset. Foto: Olof Holdar

Årets andrapristagare i Gyllene Äpplet är de åtta sammankallande sjuksköterskorna och en undersköterska för ortopedklinikens fokusgrupper. Kristina Emanuelsson och hennes kollega enhetsledare Marina Eriksson är två av dem. Sammanlagt finns det nio multiprofessionella fokusgrupper på ortopedkliniken. De områden de arbetar med är smärta, hygien, läkemedel, nutrition, sårvård, miljö, dokumentation, fallprevention och patientinformation.

Vinnande koncept

Det känns jätteroligt! Det här är ett arbete som pågått i olika former sedan början av 2000-talet. Vi ser att det bär frukt, säger Kristina Emanuelsson som är ansvarig för dokumentationsgruppen.

– Priset ger oss skjuts att fortsätta med ett vinnande koncept, tillägger hennes kollega, enhetsledare Marina Eriksson som är ansvarig för nutritionsgruppen.

Sätter mål, mäter och visualiserar

Varje fokusgrupp sätter upp tre till fyra mål som vårdpersonalen arbetar för under året. Målen garanterar att arbetssättet är evidensbaserat, alltså att det finns vetenskapligt stöd. Med tydliga mål är det också lätt att följa förändringsarbetet.

– Meningen är förstås att det ska bli bättre för patienten, säger Kristina Emanuelsson.

Vid årets slut redovisas alla mål och mätningar i en kvalitetsrapport. I rapporten för 2013 går det till exempel att se att andelen patienter som upplever kraftig smärta minskat från åtta procent 2011 till endast en procent 2013.

Första pris Gyllene Äpplet 2013: Danderyds akutavdelning

Gyllene Äpplets förstapris 2013 går till Pernilla Eidenberg, undersköterska och ansvarig för anhörigstödet på Danderyds akutavdelning. Det handlar om att se människor, att ge tröst och att informera.

Juryns motivering är: ”För att ha utvecklat anhörigstödsfunktionen på akutkliniken som gör att anhöriga känner sig sedda och hörda i en mycket utsatt situation.”

Viktigt göra rätt från början

Pernilla Eidenberg– Om vi gör rätt från början blir det så mycket enklare, både för de anhöriga och för personalen. På akuten har vi många allvarliga situationer. De anhöriga är rädda och ledsna. Om vi inte tar hand om dem är det naturligt att de både får ångest och blir arga. Senare kanske de kommer tillbaka med bröstsmärtor och ont i magen för att de inte fick hjälp i sitt sorgearbete eller sin kris, säger Pernilla Eidenberg.

Idag har Danderyds akut en mycket välgenomtänkt process för att ta hand om anhöriga till svårt sjuka, skadade eller döda patienter. Pernilla Eidenberg uppfattar att den är självklar i dagens verksamhet, att den blir som en kultur som sprider sig. Hon har hämtat inspiration från kommunens anhörigstöd, från kyrkan, ambulanssjukvården och räddningstjänsten.

Prissumman på 40 000 kronor vet Pernilla vad hon ska använda till.

- Jag ska utbilda mig till samtalsterapeut. Planen är att börja nästa höst. Jag vill också vara med och fortsätta sprida anhörigstödet till andra avdelningar på Danderyds sjukhus. Det känns väldigt viktigt.

Pernilla Eidenbergs arbete uppmärksammas nu nationellt. Nyligen skickade Socialstyrelsen ut en artikel till landets alla akutavdelningar där frågan om ett nationellt nätverk väcks. Danderyds sjukhus akutavdelning tjänar som exempel på fungerande anhörigstöd och Pernilla Eidenberg är kontaktperson.

Andra pris Gyllene Äpplet 2013: vårdavdelning 3 Norrtälje sjukhus

Andrapristagarna Gyllene Äpplet 2013. Foto: Lisa Thorsén

Mer tid och mindre stress. Det nya systemet med så kallade restaurangpuckar på Norrtälje sjukhus har fallit väl ut både för personal och för patienter. När pucken vibrerar, blinkar och piper är det dags att hämta tillbaka patienten från röntgen till avdelningen.

Juryns motivering är: ”För att ha infört pucken som minskar patienternas väntetider och förbättrar personalens arbetsmiljö och kommunikation.”

Idén föds

Tidigare ringde röntgen till avdelningens reception när det var dags att hämta patienten. Den som var närmast svarade. Det gällde att ta reda på vilken patient det gällde, var han eller hon låg, vilken på avdelningen som var ansvarig och dessutom leta reda på den personen.

– Det tog lång tid och skapade mycket stress. Det var då jag kom att tänka på restaurangpuckar som piper och blinkar när maten är klar. Varför kan de inte pipa och blinka när det är dags att hämta patienter istället, berättar Clarita Schedin.

Ledningens stöd

Clarita träffade ledningen som tände på iden. Efter lite research upptäckte de att restaurangpuckar redan fanns på ett danskt sjukhus. Där används de för att patienter som väntar på sin tur i kassan ska kunna röra sig lite friare under väntetiden. Clarita Schedin fick snabbt med sig hela sjukhusledningen på noterna.

Mindre stress och mer tid för patienterna

Puckarna är knutna till patienterna och aktiveras i det här fallet av röntgenavdelningen. Den piper, blinkar och vibrerar i fickan på den ansvariga till dess att patienten är hämtad. Restaurangpuckarna har medfört en klar förbättring. Visserligen låter de, men mycket mildare än en telefon.

Eva-Lena Lindström, undersköterska, trivs med det nya systemet.

- Stressen har särskilt minskat på kvällar och helger när vi är få som arbetar, säger Eva-Lena.

Norrtälje sjukhus är först i vården i Sverige med att inför restaurangpuckar. Clarita Schedin har räknat ut att det nya systemet gör att hämtningsprocessen tar tio minuter mindre per patient.

Prissumman på 20 000 kronor ska avdelningen använda till något härligt.

– Vi får se vad det kan bli, men vi ska unna oss något extra, säger Clarita Schedin.