Inspiration

Helena Östman och Aster Hadgue på Södersjukhuset har inte slut på idéer, bara ont om tid. Nu ligger deras senaste innovation i pipeline, en mobilapp som ska göra nytta i den kliniska vardagen. Innovationen är en fortsättning på ett pedagogiskt redskap för att öva gipsteknik och har fått vidare stöd från Innovationsfonden.

Lasse, 19 år, kommer in till sjukhusakuten med en fraktur på underarmen. Läkaren ordinerar en radiusskena. Ingen gipstekniker är i tjänst och undersköterskan Åsa som ska gipsa är nyutbildad och oerfaren när det gäller att gipsa. Som väl är har hon ett nytt verktyg i mobilen, en app som visar vilka tekniker och material som lämpar sig för olika typer av frakturer.

Det tar lång tid att känna sig trygg med gipsning, att få det rätta handlaget, säger Helena Östman, gipstekniker och undersköterska vid akutmottagningen på Södersjukhuset, Sös, och den som skapat appen tillsammans med Aster Hadgue, gipstekniker på ortopedmottagningen.

I appen kan Åsa gå igenom den aktuella gipsningen moment för moment. Efter fem minuter känner hon sig redo att ta sig an uppgiften. Nu vet hon precis hur hon ska lägga radiusskenan.

På Södersjukhuset ska patienterna få välja vad de vill äta och få maten serverad när det passar dem. Det nya måltidskoncept som implementeras under 2018 innebär nya arbetssätt på vårdavdelningarna. För att underlätta införandet ville sjukhusets kostansvariga få en tydlig bild av patientens upplevelse av mat och måltidsrutiner.

– Måltidsresan börjar och slutar med patientens upplevelse. Tidigare har sjukhusmaten inte varit ett prioriterat område men idag vet vi hur stor betydelse matvanor och måltid är för patientens välbefinnande och återhämtning, säger Linda Hagdahl, kostcontroller och projektledare för tjänstedesignprojektet Måltidsresan.

–Det vi genomför på Sös innebär en stor förändring för både patienter och personal. Eftersom det fanns utmaningar redan i det gamla arbetssättet insåg vi att vi måste hitta ett gemensamt språk inför implementeringen av det nya måltidskonceptet, säger Linda Hagdahl. Tack vare stöd från Innovationsfonden och Sös Innovation fick innovatörerna hjälp att visualisera Måltidsresan. SLL Innovation tog fram en grafisk illustration som teamet kunde använda i workshops med måltidsansvariga och annan personal på sjukhusets vårdavdelningar.

–Denna måltidskarta har varit en ovärderlig hjälp för oss när det gäller att se strukturen och ringa in problemen, säger Agnes Renberg, kostcontroller på Södersjukhuset, som genomfört tjänstedesignprojektet Måltidsresan tillsammans med Linda Hagdahl.

Analyserna av Måltidsresan 2.0 visar på både lyckade resultat av Sös nya måltidskoncept och fortsatta utmaningar med sjukhusets patientmåltider. Nya förutsättningar men gamla arbetssätt Det nya måltidskonceptet har medfört nya förutsättningar för individanpassade patientmåltider. Detta kräver förändrade arbets sätt, något som vården fortfarande måste arbeta vidare med. Som Håkan sa: "Hade jag fått välja min mat senare så hade jag valt en större rätt och kanske en dessert". Patienten vill inte vara till besvär Håkan upplevde att han blev passiv och tappade sin självständighet i sjukhusmiljön. Han visste inte vad han kunde be om och åt bara när han blev erbjuden något, trots att han var hungrig tidigare. Måltiden – höjdpunkten på dagen Patienterna är väldigt positiva till såväl maten som till att få välja sin mat från en bred meny. "Maken till god och varierande kost har jag aldrig tidigare upplevt på ett sjukhus." (citat DN). "Bra att få välja mat själv.", "Jag valde smaker som jag vet hur de smakar." och "snyggt och prydligt upplagt". Rumsmiljön påverkar måltidsupplevelsen. Hostande grannar, nedsläckt rum, gammalt skräp på sängbordet och ett bord som är vänt mot draperiet istället för ut mot fönstret påverkade Håkans upplevelse av måltiden. Vikten av tydlig information. Mycket information som vårdpersonalen ger kräver vidare förklaring för att patienten ska förstå innebörden. Håkan fick exempelvis höra "Drick lite mindre." (Mindre än vad?), "Går det bra att vänta en stund?" (Varför då och hur lång är en stund?). På maltidsbloggen.se kan du se en film om Sös nya måltidskoncept: "Nu våras det för sjukhusmåltiden häng med till Södersjukhuset".

Vill du veta mer om tjänstedesign på Sös? Se nyheten på Sös webb: sodersjukhuset.se/tjanstedesignskurs

Daniel Björkander och Maria Breide, leg psykologer vid Gustavsbergs akademiska vårdcentral, demonstrerar VR-tekniken.

Allt fler drabbas av psykisk ohälsa vilket innebär stort lidande för många patienter och är en utmaning för sjukvården. Kognitiv beteendeterapi, KBT, används bland annat för behandling av ångestsyndrom då patienten systematiskt exponeras för det som utlöser ångest, till exempel varuhus och broar. I ett innovationsprojekt har VR-teknik utvecklats för att göra behandlingen mer tillgänglig och kostnadseffektiv. Patienter kan exponeras för verklighetstrogna platser tillsammans med sin behandlare utan att behöva besöka dem fysiskt.

Innovationsprojektet leds av Erik Hedman-Lagerlöf, docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet och Kersti Ejeby, verksamhetschef vid Gustavsbergs akademiska vårdcentral, Psykiatri Väst, med stöd av Region Stockholms innovationsfond.

Eva Pontén specialist i handkirurgi och ortopedi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Det kan vara svårt att förbereda alla moment som behöver göras under operation av en patients invärtesorgan eller skelett, till exempel hjärta eller höftled. Ett innovationsprojekt har gjort det möjligt att skriva ut 3D-modeller av operationsområden inför ett ingrepp. Denna arbetsmetod bidrar till att kirurgiska ingrepp kan genomföras med högre kvalitet, säkrare och mer effektivt. Flera utvecklingsprojekt pågår för att hitta ytterligare områden där 3D-utskrifter kan användas för att förbättra hälso- och sjukvården.

Innovationsutveckling av 3D-printing för Region Stockholms hälso- och sjukvård leds av innovationskoordinator Peter Rodmalm, Södertälje sjukhus.