Budget 2021: Strukturerad styrning i en ekonomiskt osäker tid

I budgeten för nästa år prioriteras hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. De båda nämndernas anslag ökas med 2,9 respektive 3,4 procent så att de viktiga uppdrag nämnderna har för invånarna i regionen kan säkerställas.

Prioriteringarna av hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik innebär att administrationen i alla delar av Region Stockholms verksamheter måste minska. Detta ska genomföras både genom en minskning av den politiska organisationen, en planerad flytt från landstingshuset och genom att nämnder och bolag minskar sin administration med tio procent.

Region Stockholm prognostiserar i delårsrapporten 2020 ett stort överskott som förklaras av högre statsbidrag, lägre kostnader för pensionsskulden samt realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. Region Stockholm planerar att i årsbokslutet för 2020, under förutsättning att resultatet medger detta, avsätta medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Detta skapar möjlighet att bland annat hantera kommande års risker kopplade till pandemin och reserven kan även användas för att utjämna effekter av variationer i skatteintäkterna under konjunkturcykeln som nu är svårbedömd.

Region Stockholms skatteintäktsprognos innebär en nedrevidering jämfört med budget 2020, vilken till viss del kompenseras av ökade generella statsbidrag 2021 och 2022. Den samhällsekonomiska utvecklingen är mycket osäker till följd av konjunkturförsämringen i Sverige och globalt, med anledning av covid-19-pandemin. Region Stockholm måste därför ha extra beredskap för att lågkonjunkturen kan bli djupare och skatteintäkterna betydligt lägre än vad som har prognostiserats.

Skattesatsen för Region Stockholm föreslås för 2021 vara oförändrat 12,08 öre per skattekrona.

Förutom ökningen av hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens anslag får Region Stockholms nämnder ingen uppräkning alls av anslagen jämfört med 2020.

En kraftig minskning av resandet i kollektivtrafiken under pandemin har medfört minskade biljettintäkter. I regeringens budgetproposition för 2021 aviserades statsbidrag om två miljarder kronor för uteblivna biljettintäkter i kollektivtrafiken för hela landet, varav Region Stockholm bedöms söka cirka 900 miljoner kronor. Det ekonomiska stöd med anknytning till covid-19-pandemin som staten hittills har aviserat är inte tillräckligt. För att möjliggöra ett upprätthållande av kollektivtrafiken i tillräcklig omfattning för att i möjligaste mån undvika trängsel behöver regeringen ersätta regionerna för uteblivna biljettintäkter orsakade av pandemin. Enligt aktuell prognos kan biljettintäkterna 2021 komma att bli 2,2 miljarder kronor lägre än vad som har budgeterats. Om inte ytterligare medel tillskjuts kommer svåra prioriteringar för att minska kostnaderna att behövas.

Under de närmaste åren drabbas Region Stockholm dessutom av en kraftigt ökad nettokostnad i det kommunala utjämningssystemet, från drygt en miljard kronor 2019 till 1,85 miljarder kronor 2021, 2,3 miljarder kronor 2022 och närmare 3,6 miljarder kronor 2023. Ansvaret för att utjämna skillnader inom landet kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen, särskilt som de redan står för omkring hälften av statens skatteintäkter.

I ett något längre perspektiv förändras Region Stockholms planeringsförutsättningar av att antalet invånare i Stockholmsregionen växer betydligt långsammare än tidigare. Enligt de senaste prognoserna dämpas ökningstakten från i genomsnitt 1,6 procent per år under de senaste tio åren till 1,1 procent per år. Andelarna yngre och äldre i befolkningen ökar vilket dels minskar skattekraften, dels innebär att efterfrågan på hälso- och sjukvård stiger.

Det krävs effektiviseringar inom samtliga nämnder och bolag. Dessa ska främst ske genom minskad administration, minskade lokalkostnader, förbättrade inköp, effektivare organisation samt fördjupad och förbättrad samverkan och styrning inom koncernen. Administrationen ska minska med tio procent inom alla nämnder och bolag, exklusive de nämnder som köper förvaltningsstöd av andra nämnder. Även den politiska administrationen ska minska och åtta politiska beredningsorgan läggs ned, vilket innebär att över 100 politiska uppdrag försvinner.

Minskade lokalkostnader ska uppnås bland annat genom flexibelt nyttjande av befintliga arbetsplatser. Verksamhetslokaler ska användas mer optimalt över dygnets alla timmar och veckans alla dagar. En aktiv samordning av Region Stockholms lokalanvändning ska leda till minskat lokalbehov och uppsägning av hyreskontrakt.

Nämnder och bolag ska i sina verksamhetsplaner för 2021 planera för sänkta kostnader, bland annat med beaktande av lärdomar av nya arbetssätt under pandemin. Utgångspunkten ska vara att värna kärnverksamheterna.

Arbetet med att utveckla och förbättra Region Stockholms inköp och upphandlingar ska sänka kostnader, leda till en mer hållbar Stockholmsregion och bidra till värdeskapande inom andra målområden. Nämnder och bolag med ansvar för så kallade inköpskategorier ska minska kostnaderna med tio procent inom tre år från det att arbetet har påbörjats inom respektive kategori. I utvecklingsarbetet ingår också att ställa allt mer effektiva hållbarhetskrav vid upphandling och säkerställa att Region Stockholms inköps- och upphandlingsverksamheter är robusta och effektiva.

Tillbaka till nyhetslistan