Budget 2021: Kollektivtrafiken får Stockholm att fungera

Höjt anslag till kollektivtrafiken tillsammans med god kostnadskontroll och tuffa prioriteringar ska säkra upprätthållandet av kollektivtrafiken, trots färre resenärer. Biljettintäkter tryggas långsiktigt samtidigt som investeringar görs i såväl befintlig som utbyggd infrastruktur. Det är huvuddragen i budgeten för trafiknämnden 2021.

Trafiknämndens anslag höjs med 333 miljoner kronor (3,4 procent) jämfört med 2020. Fokus i budgeten läggs både på att klara av att upprätthålla full trafik trots färre resenärer samtidigt som det på sikt planeras för att få tillbaka resenärerna – på ett smittsäkert sätt.

Parallellt med detta fortsätter framtidsbygget med bland annat 46 nya spårstationer, inkluderande utbyggd tunnelbana, ny gren på Tvärbanan, Roslagsbanans förlängning och byggandet av Spårväg Syd. Till detta kommer både nya respektive uppgraderade tåg till tunnelbanan samt nya tåg till Roslagsbanan. Det ska lägga grund för en Stockholmsregion med fortsatt tillväxt och utveckling i en av världens mest expansiva huvudstadsregioner.

Ordning och reda i ekonomin

Kollektivtrafiken har påverkats kraftigt av den pandemi vi fortfarande befinner oss mitt i. Budgeten för trafiknämnden, som bland annat innebär 333 miljoner kronor (3,4 procent) i höjda anslag, lägger genom kostnadskontroll och tuffa prioriteringar fokus på att både klara av att upprätthålla full trafik trots färre resenärer, såväl som att trygga biljettintäkter långsiktigt samtidigt som investeringar görs i både befintlig och framtida infrastruktur.

Säkra trafiken under pandemin

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att begränsa resandet har fått stora effekter för kollektivtrafikresandet. SL:s omfattande turtäthet för bussar, tåg och sjötrafik har under 2020 behållits och i vissa delar även utökats trots ett markant minskat resande.

Som en följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att begränsa trängseln har SL sett ett enormt tapp i biljettintäkterna för 2020. Motsvarande effekt för 2021 är att vänta. Budgeten för 2021 lägger därför fokus på att klara av att upprätthålla trafiken trots färre resenärer.

Den globala pandemin förväntas även prägla verksamhetsåren 2022–2023 och bedömningen är att det kommer att ta tid innan resandet är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Osäkerheten kring hur resandet utvecklas är därför stor och trafiknämnden ska fortsätta att följa utvecklingen av efterfrågan och nya resmönster och vidta åtgärder som ökar resenärernas betalningsvilja liksom andra åtgärder för att säkra intäkterna. Förändrade resmönster kan framöver leda till att trafikutbudet behöver anpassas och kostnader justeras.

Moderniseringar

För att nå den önskade nyttan av nya investeringar och för att förlänga livslängden i redan befintlig anläggning krävs investeringar i det som Region Stockholm redan äger. Ersättningsinvesteringar i form av modernisering av spåranläggningar, fordon, depåer och stationer görs som en del av arbetet. Bland annat pågår ett utbytesprogram för hissar och rulltrappor. Arbetet med att rusta upp vissa pendeltågsstationer fortsätter tillsammans med Trafikverket, liksom samverkan mellan trafiknämnden, MTR och Trafikverket i syfte att förbättra infrastrukturens tillförlitlighet och störningshanteringsförmåga.

Ett arbete har påbörjats med att ta fram nästa biljett- och betalsystem som ska ersätta nuvarande SL Access, med målet att införa fler betalmetoder för resenärerna. Införandet av kontaktlös betalning är ett led i detta arbete för att det alltid ska vara lätt att göra rätt. Samtidigt vidareutvecklas mobilbiljettsystemet. Försök med månadsbetalning på årskort för studenter pågår också.

Fortsatt trygghetsarbete

Trafiknämnden ska också fortsätta verka för att få tillbaka polisen i kollektivtrafiken och tunnelbanan, samt genom samverkan med fastighetsägare och kommuner arbeta för att skapa tryggare miljöer i anslutning till stationer och perronger, fortsätta utveckla trygghetscentralen, bygga ut trygghetskameror i trafiken samt upprätthålla biljettkontrollerna.

Betydande investeringar trots svår ekonomisk situation

Totalt tillförs trafiknämnden 10 miljarder kronor för 2021, vilket är 333 miljoner kronor (3,4 procent) mer än i budgeten för 2020. Trots en svår ekonomisk situation kommer Region Stockholm att genomföra betydande investeringar i regionens kollektivtrafik, i såväl befintlig som framtida infrastruktur.

Investeringarna i kollektivtrafiken uppgår till 10,4 miljarder kronor nästa år och kommande tio år till 75,7 miljarder kronor. De centrala delarna av det som kallas Framtidsbygget i kollektivtrafiken säkras med anledning av detta.

Det innebär bland annat att lanseringen av de nya tunnelbanefordonen C30 fortsätter, trafiksättning sker av de uppgraderade C20-tågen och leverans sker av de nya X15p till Roslagsbanan.

Vidare färdigställs Roslagsbanas dubbelspårsutbyggnad, Tvärbanans utbyggnad till Kista fortsätter, liksom upprustning av och arbeten på Lidingöbanan, Spårväg City, Saltsjöbanans och byggandet av bussterminal vid Slussen som fortsätter.

De pågående långsiktiga utvecklingsprojekten fortsätter, exempelvis tunnelbanans utbyggnad som ska ge Stockholmsregionen tre mil nya spår och 16 nya tunnelbanestationer, förlängning av Roslagsbanan till city och byggandet av Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg. Totalt pågår arbete med byggande av 46 nya spårstationer.

Samtidigt som ett antal investeringar motsvarande totalt nästan 11 miljarder kronor ges en ny inriktning eller skjuts upp. Investeringar som påverkas är bland andra förlängningen av Spårväg City till Norra Djurgårdsstaden, en ny depå för pendeltågen, Saltsjöbanans upphöjning i Sickla och en ny färjeterminal på Skeppsbrokajen.

Höga krav på tillgänglighet för alla

Tillgängligheten till kollektivtrafiken ska utvecklas genom en dialog med intresseorganisationer och kommuner. Trafik- och störningsinformationen ska vara lättillgänglig och tydlig både vid planerade och oplanerade händelser.

Höga krav ska ställas på fungerande hissar och rulltrappor samt på städning och den fysiska utformningen av kollektivtrafiken. Hinder som utestänger exempelvis äldre och personer med funktionsvariationer från kollektivt resande ska undanröjas. För sjötrafikens del innebär det att bryggor kontinuerligt inventeras.

Blandpendling ska främjas

Som en del av arbetet med smidiga resor ska blandpendling främjas. Det ska vara enkelt att betala för sig och byta mellan trafikslag, till exempel från tunnelbana till lånecykel. Trafiknämnden ska underlätta för samplanering av kollektivtrafikresor, cykelresor och lånecykelsystem och på så sätt möjliggöra för fler kombinationsresor.

En pålitlig skärgårdstrafik

En tillgänglig och pålitlig skärgårdstrafik är en förutsättning för att skärgården ska vara en levande plats året om. Tillsammans med det regionala skärgårdsrådet utvecklas samverkansarbetet mellan kommuner, resenärsorganisationer, näringslivet och intresseorganisationer för att förankra och kontinuerligt förbättra kollektivtrafiken i skärgården.

Först i världen med förnyelsebara drivmedel för all trafik på land

Region Stockholm ska fortsätta att vara ledande i den gröna omställningen. Som första huvudstadsregion i världen drivs all kollektivtrafik på land helt och hållet av förnyelsebara bränslen. Arbetet fortsätter genom energieffektivisering och genom att elektrifieringen av busstrafiken breddas.

Högre pris för 30-dagarskort

Priset för ett vanligt 30-dagarskort höjs med 20 kronor till 950 kronor från januari 2021 och priset för 30-dagarskort i Waxholmsbolagets trafik höjs till 950 kronor för vuxna och 640 kronor för pensionär, ungdom och student. Detta för att kunna ha ekonomiska muskler att kunna köra trafiken här och nu, men också för att kunna bygga vidare och köra all den framtida och utbyggda trafiken.

Kompensation från staten

Kollektivtrafiken har, i enlighet med regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, fortsatt att köras i full trafik. Detta trots markant färre resenärer och en dramatisk minskning i biljettintäkter.

Kollektivtrafiken i Region Stockholm beräknas tappa cirka 3,5 miljarder kronor i förlorade biljettintäkter under 2020. För nästa år, 2021, är prognosen, baserat på en resandeprognos på 83 procent av 2019 års volym, att biljettintäkterna kan bli 2,2 miljarder kronor lägre än vad som har budgeterats.

Regionen förutsätter att regeringen ersätter de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för uteblivna biljettintäkter orsakade av pandemin, i syfte att kollektivtrafiken ska kunna upprätthållas i sådan omfattning att trängsel och därmed risk för ökad smittspridning undviks.

 

Tillbaka till nyhetslistan