Budget 2021: Fortsatt utveckling av en stark hälso- och sjukvård i en osäker tid

Mer vård nära patienten med nya lärdomar från pandemin men också mer samordning och strikta prioriteringar utifrån vårdbehov. Det är några av huvudpunkterna i budgeten inom hälso-och sjukvårdsområdet för 2021.

Budgeten för hälso- och sjukvården präglas både av konsekvenserna av pandemin och erfarenheterna från den omfattande omställning som gjorde att Region Stockholm klarar av de krav som pandemin ställer. Samtidigt ska de senaste årens utveckling mot att vård ska ges nära invånaren och på rätt nivå i hälso- och sjukvårdsystemet fortsätta och den uppskjutna vården hämtas in.

Budgeten pekar särskilt ut att de erfarenheter som gjorts under arbetet med pandemin ska tas tillvara för att skapa nya och mer effektiva arbetsformer.

Konsekvenser av pandemin

Under våren sköts vård som kunde vänta utan medicinsk risk fram och att ta igen denna vård är därför prioriterat under 2021. Pandemin kan också ha skapat nya vårdbehov när till exempel invånare har avstått från att söka hjälp.  Även behoven av rehabilitering och stöd för psykisk ohälsa bedöms ha ökat. Effektiv samverkan krävs för att göra detta samtidigt som beredskapen för nya utbrott upprätthålls.

Fortsatt valfrihet

Vården ska fortsatt präglas av valfrihet och husläkarmottagningarnas roll som navet i hälso- och sjukvården ska stärkas ytterligare. Ett led i det arbetet är att fler invånare erbjuds en fast namngiven husläkare. En god geografisk spridning är också viktig. Ersättningen höjs med tre procent som en förstärkning och finansiering av utökade uppdrag. Mottagningar för första linjens psykiatri ska byggas ut medan husläkarjourerna avvecklas under 2021.

Tillgänglighet

Region Stockholm har en skarpare målsättning för vårdgaranti för tillgänglighet till första besök inom specialistvården än övriga landet, 30 dagar istället för 90 dagar. På grund av det uppdämda vårdbehov som pandemin skapat kommer Region Stockholm att följa den nationella vårdgarantin för besök inom 90 dagar. Målsättningen är att den uppskjutna vården till följd av pandemin ska ha klarats av inom ett år.

Akut omhändertagande

Det akuta omhändertagandet erbjuds på flera nivåer och ska stärkas. I det ingår en stärkt hänvisningsroll för 1177 och högre tillgänglighet hos husläkarmottagningarna för att undvika jourbesök på närakuterna. Länets tio närakuter ska vara ett nav i det akuta omhändertagandet och några av dem ska samordna sin triagering av patienter med akutmottagningar. Starten av den elfte och tolfte närakuten senareläggs på grund av pandemin.

På akutmottagningarna ska patienterna tas omhand med hög kvalitet och vänte- och vistelsetider ska vara rimliga. Samplanering ska ske med andra vårdaktörer för att processerna ska vara effektiva.

Ambulanssjukvård (så kallad prehospital vård)

Ambulanssjukvården har fått en kraftigt utökad kapacitet de senaste åren och har multikompetenta team. Den strategiska och operativa styrningen av ambulanssjukvården ska utredas tillsammans med företrädare för vårdgivarna för att öka effektiviteten. Utredningen ska vara klar 2021 och inriktningen är en snabb implementering av dess förslag.

Ökad digitalisering

E-hälsa och vård-it ska fortsatt utvecklas med fokus på samordning, effektivisering och ökad trygghet. Både avtal, ersättning och uppföljning ska vara anpassade för en så kallad digifysisk sjukvård, där läkare dels kan träffa de vårdsökande digitalt – det vill säga genom videolänk – dels fysiskt. 

Folkhälsa

Folkhälsoarbetet ska minska sjukdomsbördan och ojämlikhet i vården men också inriktas särskilt på de negativa effekterna av pandemin. Ett område är till exempel övervikt och fetma hos barn och vuxna. Så kallade hälsokontrakt ska uppmuntras där ersättning för att förbättra hälsoläget i en viss grupp villkoras mot uppnått resultat. 2021 ska en ny folkhälsopolicy tas fram.

Tidig upptäckt av cancer

Färre fall av cancer har upptäckts under pandemin och Region Stockholm ska arbeta aktivt för att uppmana människor som misstänker att de kan ha symtom på cancer att söka vård. Insatser för att få fler att delta i screening är också prioriterade, bland annat självtester inom programmet för screening för livmoderhalscancer.

Psykisk ohälsa och sjukdom

Utbyggnaden av första linjens psykiatri fortsätter och en strategi för psykisk hälsa ska tas fram under 2021. Dessutom ska en digital plattform för främjande av psykisk hälsa införas under året. Samordningen av den psykiska och fysiska vården ska stärkas med en expansion av både vårdplatser och lokaler. Inom S:t Görans sjukhusområde ska en samordnad barn- och ungdomsverksamhet byggas upp, inklusive akutmottagning och ätstörningsvård.

En investering på 750 miljoner kronor görs i rättspsykiatriska vårdplatser men avtal ska även ingås med andra län.

Graviditet och förlossning

Mödravården ska kunna ta emot akuta besök både fysiskt och digitalt för att föräldrar bara ska behöva ta sig till en förlossningsklinik när det behövs. Vården ska erbjuda individuellt anpassad förlossningsvård med närvaro av utbildad personal och ett förstärkt amningsstöd. Kunskapen om foster- och spädbarnsdödlighet ska stärkas, bland annat kan Karolinska Universitetssjukhuset utgöra kunskapscentrum för dessa frågor.

Barn och unga

Det förebyggande arbetet prioriteras för att stödja familjer där barnen riskerar övervikt, psykisk ohälsa och dålig tandhälsa. Samarbeten mellan Region Stockholm och länets kommuner utvecklas och hembesöksprogrammet ändras så att fler barnavårdscentraler kan ansöka om det.

Seniorvård

Vården av äldre ska vara trygg i ett sammanhållet nätverk där bland annat husläkare, geriatrik, kommunal omsorg och äldrepsykiatrisk kompetens ingår. Ett viktigt fokusområde med koppling till pandemin är att minska ofrivillig ensamhet.

Äldre ska erbjudas vårdinsatser i hemmet om de har svårt att ta sig till sjukvården, när så är lämpligt ska de direkt kunna hänvisas till geriatrisk klinik. Samarbetet mellan kommunerna och regionen är viktigt för framförallt de som bor på kommunens särskilda boenden (SÄBO). De särskilda läkarinsatserna ska utvärderas med erfarenheterna från pandemin. Region Stockholm ska säkerställa att de äldsta, sjukaste och mest sköra fortsatt ska få en vård av god kvalitet som svarar mot den enskildes behov.

Tandvård

Budgeten betonar att jämlikheten ska stärkas så att de med sämst tandhälsa ska prioriteras i tät samverkan med kommunerna. Region Stockholm som beställare ska fortsätta granskningen av fakturor inom den regionfinansierade vuxentandvården för att säkerställa att skattemedel betalas ut korrekt.

Behov av effektiviseringar

Omställningen av hälso- och sjukvården har pågått under en lång tid i Region Stockholm med inriktningen att vård ska ges nära invånaren och på rätt nivå i hälso- och sjukvårdsystemet. 

Vårdkonsumtionen ska få en tydligare styrning. Husläkarmottagningarnas uppdrag ses över i samband med ett helt nytt avtal och det kan bli skärpta krav på remiss inom vissa vårdval. Psykiatrisk vård ska integreras mer med den somatiska (kroppsliga) vården. Planerad utbyggnad av vård kan behöva senareläggas eller avbrytas, ett exempel är den planerade förlossningskliniken på S:t Görans sjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska stärka sin avtalsuppföljning.

Vårdvalen ska ses över för att skapa bredare vårdområden och mer sammanhållen vårdkedja för patienten. Kostnaderna ska minska inom öppenvården utanför akutsjukhusen för att frigöra resurser till primärvården. Målsättningen är att kostnaderna för den specialiserade öppenvård som bedrivs som vårdval ska minska med fem procent inom tre år.

Tillbaka till nyhetslistan