Katastrofmedicinsk beredskap

Vid en allvarlig händelse är målet att minimera de fysiska och psykiska följder som kan uppstå.

Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården. Akutsjukvården i Stockholms län har stora resurser för att ta hand om akut skadade och vid en eventuell katastrof finns planer för hur resurserna snabbt kan utökas. Om resurserna inte räcker till har akutsjukvården i länet möjlighet att ta hjälp av angränsande landsting.

Beredskap för epidemier

Landstingets smittskyddsläkare svarar för samordningen av länets epidemiberedskap. Smittskydd Stockholm arbetar med att förebygga och minska spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Arbetet är länsövergripande och sker via epidemiologisk övervakning, smittspårning information och utbildning. Till sin hjälp har smittskyddsläkaren kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, läkare och andra verksamma inom området.

Smittskydd Stockholm bidrar med råd och information till allmänheten kring frågor som rör smittskydd. 

Psykologiskt omhändertagande

Det psykologiska omhändertagandet är en viktig del av det katastrofmedicinska arbetet. Det handlar om medmänskligt stöd och information samt bedömning av individuella och gruppmässiga behov. Inom landstinget finns psykologisk/psykiatriska katastrofledningsgrupper, PKL-grupper, som ansvarar för det psykologiska stödet till drabbade och personal vid en olycka eller katastrof.

Krisorganisation

Arbetet med kris- och katastrofberedskap utförs under ledning av landstingsstyrelsen och landstingsdirektören. Enheten för katastrofmedicinsk beredskap ansvarar för krishantering och katastrofmedicinsk beredskap i Stockholms läns landsting. Det omfattar såväl somatiska som psykologiska insatser. Enheten svarar för planering, upphandling, utvärdering och utveckling inom området.

Tjänsteman i Beredskap, TiB

Varje landsting ska, enligt Socialstyrelsens föreskrifter, vara bemannat för att dygnet runt kunna ta emot larm vid en allvarlig händelse. Funktionen kallas Tjänsteman i Beredskap, TiB. SOS Alarm larmar TiB enligt en särskild instruktion som sedan ska initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet.

Vid en allvarlig händelse har TiB befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå och har då rätt att fatta beslut om:

  • att skicka sjukvårdsgrupper till skadeområde
  • vilka enheter inom akutsjukvården och närsjukvården som ska vara mottagande enheter
  • ledningsresurser i skadeområde
  • aktivering av psykologisk/psykiatriska katastrofledningsgrupper (PKL-grupp/er)
  • aktivering av Kommunikatör i Beredskap, KiB/pressjour
  • förstärkning av ambulansresurser
  • beredskapshöjning för Regional särskild sjukvårdsledning, RSSL
  • att skicka personer till samverkande myndigheters staber.

Vid allvarliga händelser är Tjänsteman i Beredskap, TiB, också initialt chef för den Regional särskild sjukvårdsledning, RSSL.