Ekonomi och budget

En ekonomi i balans är ett av landstingets övergripande mål och en viktig förutsättning för de stora investeringar som görs inom både vården och kollektivtrafiken. För att bibehålla en ekonomi i balans arbetar landstinget för återhållsamhet och för kontroll över kostnadsutvecklingen.

Landstingets verksamheter finansieras främst genom skatter från länets invånare. Landstingsfullmäktige beslutar om hur stor skattesatsen ska vara. 2018 är den 12,08 kronor per beskattningsbar hundralapp.

En ekonomi i balans

Budgeten som beslutas av fullmäktige är landstingets viktigaste styrdokument och beskriver mål, satsningar, ekonomiska ramar samt anger inriktning för vad landstingets verksamheter ska uppnå.

En ekonomi i balans är ett av landstingets övergripande mål och en viktig förutsättning för de stora investeringar som görs de kommande åren inom både vården och kollektivtrafiken. För att bibehålla en ekonomi i balans arbetar landstinget för återhållsamhet och för kontroll över kostnadsutvecklingen. För att klara de ökade, tillfälliga kostnader som uppstår när vården byggs ut och förstärks, har landstinget sparat pengar från tidigare år i form av reserverade medel i eget kapital med syfte att användas till omställningskostnader i vården.

Landstinget har en mycket stark ekonomi

Landstinget har sedan 2007 haft en mycket stark ekonomisk ställning. Enligt det internationella ratinginstitutet Standard & Poors´s (S&P) är Stockholms läns landsting en god låntagare och har sedan flera år tillbaka AA+ rating.

Den goda ratingen bygger på länets dynamiska och växande ekonomi med god sysselsättning och höga inkomstnivåer, men främst på att landstinget har en stabil ekonomi i balans, stark likviditet och finansiell flexibilitet.

Investeringar

Stockholms läns landsting gör varje år miljardsatsningar i vården och kollektivtrafiken. Investeringarna ligger i linje med den utveckling, omfattning och de förändringar av verksamheten som fullmäktige har beslutat.

De stora investeringar som landstinget gör handlar om upprustning av den befintliga infrastrukturen för vård och kollektivtrafik i form av byggnader, spår och fordon. Men i allt större utsträckning även om att bygga nytt och bygga ut. Under perioden 2018-2027 beräknas landstinget investera totalt drygt 117 miljarder kronor i vård och kollektivtrafik och andra verksamheter.

Större investeringar är bland annat:

De finansiella målen

Det är med god ekonomisk hushållning i hela organisationen som landstinget kan ta ansvar för och utveckla verksamheterna. Därför styrs landstingets ekonomi mot följande mål:

  • Resultat Landstingets resultat ska vara positivt enligt balanskravet, vilket innebär att intäkterna överstiger kostnaderna.
  • Finansiering Ersättningsinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent.
  • Skuldsättning För att nå skuldsättningsmålet får inte lånefinansiering användas för att finansiera drift eller ersättningsinvesteringar.
  • Kapitalkostnader Kapitalkostnadernas andel av de samlade skatteintäkterna får maximalt uppgå till 11 procent.
  • Skuldsättningsgrad Skuldernas andel av de samlade skatteintäkterna får maximalt uppgå till 131 procent.