Ytterligare åtgärder och varsel för ekonomi i balans

Region Stockholm har arbetat en längre tid med att flytta vården så nära patienten som möjligt. Därför har akutsjukhusen fått ett förändrat uppdrag och behöver anpassa sina organisationer. Akutsjukhusen ställer om och vidtar åtgärder för att kunna fortsätta att ge god vård inom givna budgetramar.

Nu rapporterar Södersjukhuset att de varslar ca 100 tjänster, Danderyds sjukhus varslar ca 100 tjänster och Södertälje sjukhus informerade i förra veckan om att de stänger en vårdavdelning.

Region Stockholm har arbetat i snart tio år med att flytta vården närmare patienten så att patienterna får rätt vård på rätt plats vid rätt tid utifrån behov. Detta innebär en stor omställning för hela sjukvårdssystemet i Region Stockholm och akutsjukhusen behöver arbeta annorlunda och vidta nya åtgärder för att kunna genomföra sitt nya vårduppdrag inom givna budgetramar.

- I och med att sjukhusen tar emot färre patienter än tidigare, betyder det att de behöver klara det förändrade uppdraget med färre medarbetare. Det innebär även fortsättningsvis att uppdraget ska gå att utföra med en god vårdkvalitet. Jag har mycket stor respekt för att det här blir en tuff omställning för akutsjukhusen, säger Björn Eriksson hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

Karolinska Universitetssjukhuset

Störst blir förändringen vid Karolinska Universitetssjukhuset. Där har sjukhusledningen tidigare i år varslat 550 chefer och medarbetare i administrativa tjänster. Den 6 november presenterades ytterligare varsel av 600 medarbetare främst läkare och undersköterskor.

Totalt har Karolinska Universitetssjukhuset minskat antal vårdtillfällen med 21 procent och fått 270 000 färre vårdbesök åren 2016–2019.

Tabell

Övriga akutsjukhus

Nu meddelar även Danderyds sjukhus och Södersjukhuset
att de beslutat att varsla om uppsägning av ca 100 medarbetare på respektive
sjukhus. Södertälje sjukhus varslar i nuläget inte medarbetare men
effektiviserar genom att stänga en vårdavdelning.

Varför nu?

Anpassning till akutsjukhusens nya uppdrag skulle ha behövt genomföras löpande under de senaste åren. Under åren 2015–2019 har akutsjukhusen haft ett omställningsavtal där förändringen var tänkt att genomföras succesivt.

- I takt med att patienterna har fått vård på nya sätt hade akutsjukhusen tidigare behövt anpassa sina organisationer och bemanning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skulle också ha kunnat följt upp mer tydligt att detta skedde, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Björn Eriksson.

Begränsade resurser

En avmattning av konjunkturen tillsammans med ökad utjämningsskatt gör att Region Stockholm har begränsade resurser.

Hälso- och sjukvården får cirka 2 miljarder kronor mer under 2020 jämfört med 2019. Även akutsjukhusen får en uppräkning med 1–2 procent för 2020.

- Trots att akutsjukhusen under nästa år får ökade resurser ökar deras kostnader ännu snabbare i form av till exempel ökade löner och hyror. Det gör att akutsjukhusen måste minska sina kostnader, säger Björn Eriksson.

Vården närmare patienterna

Sedan flera år arbetar Region Stockholm med att flytta vården närmare patienten. Det gäller alla former av vård, både akut och planerad vård.

Avancerad sjukvård i hemmet växer och i maj 2019 var 2 600 patienter inskrivna i ASIH och som annars hade behövt en vårdplats vid ett sjukhus.

Länets nio närakuter tar hand om allt fler patienter. De tar emot cirka 300 000 patienter per år som annars hade behövt åka till akutsjukhusens akutmottagningar eller andra vårdformer. Under perioden jan-sep i år har besöken ökat med tio procent.

Även länets jourläkarbilar gör medicinska bedömningar och viss behandling i hemmet som gör att vissa patienter slipper att besöka akutsjukhus eller andra vårdformer.

Totalt har antalet besök i vården inom Region Stockholm ökat med cirka tre procent 2016–2019. Medan antalet besök i slutenvården inom Region Stockholm har minskat tre procent samma period.

- Nu ser vi att patienterna söker och får vård allt närmare hemmet och därför anpassar akutsjukhusen sig till den utvecklingen. Utöver varsel så genomför akutsjukhusen en rad andra åtgärder för att utföra sitt vårduppdrag med hög vårdkvalitet och samtidigt ha en budget i balans, säger Björn Eriksson.

- Jag vill fortsätta att stärka den nära vården ytterligare. Nu gör vi allt vi kan för att patienterna också ska möta rätt medarbetare på rätt plats i vården, säger Björn Eriksson.

Vad är varsel?

Arbetsgivaren konstaterar att en förändring i personalstyrkan är nödvändig på grund av organisatoriska eller andra verksamhetsrelaterade skäl, t.ex. förändrade budgetförutsättningar, beslutad omorganisation eller dylikt.

Om förändringen med säkerhet leder till att mer än fem arbetstagare berörs (dvs. man befarar att minst fem arbetstagare kommer att sägas upp) ska varsel lämnas till arbetsförmedlingen.

Att en arbetsgivare varslar ett visst antal medarbetare behöver inte innebära att det blir det samma antal uppsägningar.

Tillbaka till nyhetslistan