Forskning på patientdata

Att det idag tar upp till ett år för att få nödvändiga tillstånd för att kunna forska med hjälp av avidentifierade patientdata är alldeles för lång tid. Stockholms läns landsting, registerägare och andra berörda aktörer måste hitta snabbare sätt att utfärda nödvändiga tillstånd för de som ska få forska på patientdata. Den snabbare hanteringen måste ske utan att ge avkall på de höga krav på säkerhet och kvalitet som alltid gäller för sådana studier.

I vårt nya life science-centrum i Hagastaden har vi byggt upp ett nära samarbete mellan vården, Karolinska Institutet och industrin. Målet är att genom forskning få fram nya sätt att få patienter friskare. Då måste vi ständigt förbättra våra processer, säger Jan Andersson forskningsdirektör vid Stockholms läns landsting.

Stockholms läns landsting har tillgång till unika databaser med patientdata via biobanker, VAL-databasen, kvalitetsregister med mera.

Det är få länder som har tillgång till den här typen av databaser där vi kan jämföra hur vården lyckats för olika patienter. Med hjälp av forskning på avidentifierade patientdata kan vi förbättra vården för att få fler patienter att bli friskare fortare. Det ska ske mycket snabbare än idag och med samma höga krav på kvalitet och säkerhet som vi har nu, säger Jan Andersson.

Patientdata

Tillgång till patientdata är viktiga för att forskningen ska kunna utveckla och förbättra vården och i framtiden bota fler patienter.

I forskningen är det i regel inte intressant att kunna identifiera enskilda personer. Därför tar registerägaren bort uppgifter som är kopplade till patientsekretessen som personnummer, namn, adress eller annat som kan identifiera en patient.

Det som forskarna i regel vill ta del av är det som kallas för patientuppgifter. Det är information om till exempel sjukdomstillstånd, behandling, mediciner och komplikationer etc. Det vill säga uppgifter som återfinns i en patientjournal men utan personuppgifter eller annat som kan identifiera patienten.

 

Tillbaka till nyhetslistan