Resvaneundersökningen

Uppläsning

Under hösten 2015 genomförde Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Trafikverket en stor undersökning för att få veta mer om länsinvånarnas resvanor i vardagen. Syftet var att tillsammans kunna planera framtidens resande på bästa sätt. Här kan du läsa om resultatet av undersökningen. Nästa resvaneundersökning genomförs 2018 och presenteras våren 2019.

Vi har bland annat undersökt hur resvanor se ut i olika delar av länet och hur de skiljer sig mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor.

Under september och oktober 2015 skickade vi ut en enkät till 130 000 slumpmässigt utvalda invånare i länet. Enkäten var en resdagbok där man kunde logga alla sina förflyttningar under en dag.

Det handlade alltså inte bara om resor med kollektivtrafiken utan om alla sätt man tar sig fram på en vanlig dag.

Om resultatet

Resultatet av enkäten har försett oss med bättre kunskap om hur man reser i vardagen.

Vi har undersökt hur ofta och vart man åker bil, buss eller cykel. Eller om man inte reser alls. Vi har också undersökt hur det ser ut i olika delar av länet och hur resvanorna skiljer sig mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor.

Fyrtiofemtusen personer svarade på enkäten - en svarsfrekvens på drygt trettiofem procent. Det ligger på ungefär samma nivå som andra, nyligen genomförda resvaneundersökningar.

Slutsatser och utmaningar

Nästan hälften, fyrtionio procent, av de motoriserade resorna i Stockholms län sker med kollektivtrafik. Det är en hög andel.

Kollektivtrafiken har starkast ställning på vardagar. Allra mest reser man till och från innerstaden, och då främst till och från jobbet. På fritiden och helger dominerar bilen för dem som har tillgång till det. Resorna som görs på fritiden är också längre jämfört med resorna till och från jobbet. Här finns en potential till mer klimatsmart resande men också utmaningar.

När man reser på tvärs eller genom staden så väljer man hellre bilen än kollektivt.

Kvinnor reser mer hållbart än män – män reser längre per dag och till större del i egen bil. Äldre väljer att resa med bil lika mycket som medelålders.

Vi ser även att där utbudet av kollektivtrafik är högt, där är också andelen kollektivresor högre.

Så används resultatet

Planeringen av kollektivtrafiken måste utgå från invånarnas behov och resvanor. Det är därför vi har gjort denna undersökning. Resultatet blir ett av flera viktiga underlag i vårt långsiktiga arbeta att utveckla kollektivtrafiken.

Bland annat kommer resultatet att användas då vi formulerar nya mål och bestämmer strategier för framtidens kollektivtrafik.

Jämförelser med tidigare undersökningar

Detta är den första resvaneundersökningen sedan länge som mäter resvanemönster specifikt i Stockholmsregionen. Tidigare resvaneundersökningar har byggt på statistik från nationella mätningar. Den nya undersökningen ger oss ett större material och fler detaljer som kan förklara regionens specifika behov bättre.

Resvaneundersökningen 2015 bör ses som en nollmätning för Stockholmsregionen. Jämförelser med tidigare undersökningar riskerar att bli missvisande på grund av skillnader i ibland annat metod, definitioner och urval.

De viktigaste skillnaderna mellan undersökningarna är:

  • Studerad åldersgrupp; den nationella undersökningen inkluderar även yngre barns resor. Det kan ge en högre andel resor till fots och därmed lägre andel resor med kollektivtrafik.
  • Undersökningsperiod; den nationella undersökningen studerar vinterdagar medan Stockholmsundersökningen studerar dagar i september. Detta påverkar troligen bland annat andelen resor med cykel. Ett av huvudargumenten att förlägga Stockholmsundersökningen till september var just att kartlägga även resandet med cykel.
  • Metod; den nationella undersökningen genomfördes med telefonintervju. Det påverkar troligen detaljeringsgraden och kan ge en annan relation mellan antal kollektivresor och promenader.
  • Statistiskt underlag; den nationella undersökningen baseras på betydligt färre svar för Stockholmsregionen vilket ger större osäkerhet (cirka 7.000 respondenter jämfört med cirka 45.000 respondenter i Stockholmsundersökningen).