Mer kunskap ska utveckla avtalsformen vårdval

Uppläsning

Nu publiceras en överblick av kunskapsläget kring avtalsformen vårdval. Förvaltningen konstaterar att det är svårt att dra entydiga slutsatser av de uppföljningar som gjorts men att de tillsammans med övriga uppföljningar bidrar till att utveckla vårdvalen.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tar fram avtal som rör allt ifrån husläkarverksamhet till ryggkirurgi inom avtalsformen vårdval och arbetar hela tiden med att utveckla dem för att de ska ge den mest effektiva vården till varje enskild patient.

Flera utvärderingar av vårdval

I den nya sammanfattningen av kunskapsläget om vårdval redovisas undersökningar ur olika perspektiv både inom primärvård och specialistvård, nationellt och regionalt. I sammanfattningen ingår studier från bland andra Karolinska Institutet, Socialstyrelsen, landstingsrevisorerna och Myndigheten för vårdanalys. I rapporten redovisas även aktuell statistik om antalet vårdval i SLL, dess kostnader och volymer samt en analys av vilka möjligheter som finns att följa upp vårdvalen. Rapporten visar att det är svårt att göra jämförande studier eftersom vårdvalen skiljer sig åt mellan landstingen, har ändrats under åren och det ofta saknas jämförbar statistik för perioden före- och efter vårdval.

Både förbättringar och utmaningar

Några slutsatser enligt rapporten är att vårdvalen bidragit till en ökad tillgänglighet, minskade köer och större patientfokus. Utmaningar som listas handlar om ökade volymer, avgränsning av uppdrag och geografisk spridning.

Fortsatt utveckling av vårdval

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar sedan tidigare med att justera villkoren i vårdvalen för att stärka tillgången till vård för personer med stora vårdbehov, att se till att rätt vård ges till rätt patient på rätt nivå och stärka samverkan. Ett exempel är vårdval husläkarverksamhet där ersättningsmodellen justerades 2016 och där förvaltningen därefter följt effekterna.

Resultat av senaste justering av vårdval husläkare

Meningen med justeringarna var bland annat att få stärkt fokus på patienter med stora behov och att flytta över besök som inte behövde ske hos läkare till tex sjuksköterska eller telefonrådgivning. En uppföljning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen från våren 2017 visar att läkarbesöken minskat (-6%) för alla grupper efter 2016 års justeringar. Samtidigt har besöken till sjuksköterska på vårdcentralerna ökat (+10%).

Den fjärdedel av länets invånare som bor i områden med de lägsta inkomsterna gör fortsatt fler läkarbesök på vårdcentralerna än patienter i andra inkomstgrupper. Den fjärdedelen av länets invånare med de största bedömda vårdbehoven (CNI) och de äldsta gör också fortsatt flest läkarbesök.

 

Tillbaka till nyhetslistan hälsa och vård