Framtidens hälso- och sjukvård

Uppläsning

Stockholms län växer med i genomsnitt 38 500 fler invånare varje år. Mellan år 2010 och 2020 beräknas invånarantalet ha ökat med ytterligare 385 000 personer. För att möta framtidens vårdbehov genomför landstinget just nu en av de största satsningarna någonsin inom hälso- och sjukvården. En satsning på cirka 41 miljarder som ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder.

Mer vård den stora utmaningen

Stockholms län är en dynamisk region i snabb utveckling. I dag har länet över två miljoner invånare. Mellan år 2010 och 2020 beräknas länets befolkning ha ökat med ytterligare 385 000 personer. Det motsvarar ungefär två fullsatta bussar per dag.

Antalet barn och äldre ökar snabbare än andra åldersgrupper samtidigt som stockholmarna lever allt längre. Det är en positiv utveckling, men också en stor utmaning.

För att kunna erbjuda en vård som uppfyller invånarnas förväntningar och vårdbehov har landstinget tagit fram en för framtidens hälso- och sjukvård som nu genomförs.

Totalt satsas 41 miljarder kronor extra under de kommande åren (2017-2026), bland annat för att rusta upp och bygga ut länets sjukhus. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet.

Nya Karolinska Solna byggs är ett stort byggprojekt som resulterar i att Karolinska Universitetssjukhuset får helt nya moderna vårdbyggnader i Solna. På så sätt stärks Karolinskas möjligheter att ytterligare utvecklas som ett högspecialiserat sjukhus som kommer invånarna och patienterna till del. Därutöver satsas det stort på investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhus runt om i länet. Samtidigt ska forskningen knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård.

Läs mer om projekt inom hälso- och sjukvården

Mer och bättre vård

Det skapas många nya vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen . En vårdplats är en sitt- eller liggplats för behandling. Med fler vårdplatser blir det också fler så kallade vårdtillfällen. Ett vårdtillfälle är ett patientbesök till den slutna vården, det vill säga patienter som "läggs in" och alltså inte besök till vårdcentraler och husläkarmottagningar.

Särskilda satsningar görs bland annat inom geriatrik, psykiatri och specialistvård samt vård av barn och unga.

Lika mycket som det handlar om att skapa fler vårdplatser handlar det om att se till att patienterna får rätt vård i rätt tid och på rätt plats.

Beslut och tidplan

Satsningen på framtidens hälso- och sjukvård har formulerats i den så kallade Framtidsplanen och har beslutats av landstingsfullmäktige. I juni 2013 togs beslut om konkretisering av planen. Genomförandet leds av SLL centralt i samarbete med vårdens aktörer i Stockholms län. Successivt involveras samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Huvuddragen i planen ska vara genomförd år 2018. 

Nätverkssjukvård och nya arbetssätt

Invånarna i Stockholms län kommer att möta en vård där olika vårdgivare, exempelvis sjukhus och husläkarmottagningar, samarbetar med varandra i vad som kan beskrivas som ett nätverk kring patienten. Alla vårdgivare, oavsett huvudman eller storlek, har samma ansvar för att bidra och ta hjälp av varandra för att patienten ska få den bästa hjälpen snabbt och enkelt.

Med gemensamma IT-lösningar kan vårdgivaren följa patientens sjukdomshistoria, förutsatt att patienten ger sitt samtycke till att journalen får läsas. Då slipper patienten upprepa alla sina historia och sina åkommor vid varje läkarbesök .

Fyra grundpelare

Nätverkssjukvården vilar på fyra grundpelare:

  • Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården.
  • Oavsett vart individen vänder sig kommer individen rätt.
  • Tillräcklig och adekvat information och kompetens finns i hela vården.
  • Patientens samlade behov är utgångspunkt för var och av vem vården ges.

Husläkarens roll

I framtiden kommer husläkaren att ha en ännu närmare kontakt med patienten och får en starkare roll i sjukvårdssystemet. Vården vid husläkarmottagningarna ska än mer organiseras utifrån patienternas behov och efterfrågan, t.ex. vad gäller öppettider och olika kontaktvägar in till sjukvården.

Navet i vården

Husläkarens roll att stödja patienten genom vårdförloppet ska förtydligas, exempelvis i möten med andra specialister. Samtidigt ska mer vård utföras utanför akutsjukhusen, exempelvis vid de mindre sjukhusen och vid husläkarmottagningarnas närakuter.

Vården anpassas efter patientens behov med stöd av:

  • vårdcoacher för multisjuka äldre
  • fler vårdplatser för äldre
  • större möjligheter till vård i hemmet.

På så sätt minskar belastningen på akutsjukvården och omhändertagandet blir bättre.

I Stockholms län finns cirka 200 husläkarmottagningar. 65 procent av dem drivs av privata vårdgivare.

Fler vårdval

För att kunna ta emot patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska också vårdvalen bli fler. Vårdvalet innebär att den som bor i Stockholms län kan välja till exempel husläkarmottagning utifrån egna önskemål.

Vårdval finns i dag inom ett stort antal områden och nya vårdval utvecklas.

Mer specialistvård utanför akutsjukhusen

När husläkaren får en tydligare roll att vägleda patienten i vårdförloppet kommer antalet oförutsedda besök vid akutsjukhusen att minska. Invånare kommer i högre utsträckning att söka vård för vissa akuta besvär vid närakuter samt vid mindre sjukhus på olika typer av specialistmottagningar.

Ledsagning från husläkaren, aktiv återkoppling och coachning minskar antalet oförutsedda akutbesök.

Vården ska i så stor utsträckning som möjligt erbjudas nära invånarna. För den enskilda patienten och dess närstående kan vården utanför akutsjukhusen ofta upplevas som mer positiv jämfört med vården på akutsjukhusen.

Nya vårdplatser

I framtidens vård spelar mindre sjukhus med geriatrik och specialistmottagningar en större roll. Hit hör exempelvis Löwenströmska sjukhuset, Sollentuna sjukhus och Nacka sjukhus som byggs ut med mer specialistvård närmare patienten.

Särskild satsning på äldre

Stockholms läns invånares livslängd ökar. Därför är vård för äldre en stor och viktig del av framtidsplanen. Till följd av befolkningsutvecklingen kommer behovet av geriatrisk vård vara cirka dubbelt så stort om tio år.

Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov.

Geriatriken utvecklas

Geriatriken utvecklas och får fler specialistkompetenser genom att integreras bättre i den övriga specialistvården. Det skapar större möjligheter att samarbeta med forskning och utbildning. Samordningen innebär att patienten inte behöver flyttas runt mellan olika vårdgivare. Vården kommer dit patienten är.

Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov. Vårdplaneringen utvecklas med uppföljande hembesök efter slutenvårdstillfällen.

Avancerad sjukvård i hemmet

En satsning görs på avancerad sjukvård i hemmet. Samverkan mellan hemtjänst, basal hemsjukvård och geriatrik ska förbättras. Rehabiliteringens roll i äldrevården ska stärkas. Den största delen av rehabiliteringsvården ska finnas inom primärvården och genom avancerad sjukvård i hemmet.

Helhetsgrepp om vård för barn

Antalet barn och unga i Stockholms län ökar. Därför kommer behovet av såväl öppenvård som slutenvård för barn att öka.

Antalet barn i åldern 0-15 väntas öka stort under de kommande åren. Till 2020 kommer antalet barn i Stockholms län att ha ökat med över 20 procent.

Under 2016 flyttar Astrid Lindgrens Barnsjukhus in i Karolinska Universitetssjukhusets nya lokaler, och kommer även fortsättningsvis ha ett stort ansvar för barnsjukvården. Under 2016 sker också en omfördelning av akutsjukvården, då delar av den ortopedi och kirurgi som skett på Astrid Lindgrens Barnsjukhus tas över av Sachsska Barnsjukhuset.

Högspecialiserad barnsjukvård ska koncentreras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Mer psykiatri i öppenvården

Psykiatrisk vård i öppenvård.Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till slutenvården. Patienter ska lättare kunna komma i kontakt med psykiatrin genom att den finns tillgänglig på specialistmottagningar. Psykiatrin ska därmed byggas ut på många av de mindre sjukhusen.

 Nya e-hälsotjänster förenklar

Utvecklingen av nya e-hälsotjänster ska göra det lättare för länets invånare att hitta den vård de behöver att bli delaktiga i sin egen vård.

Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare enkelt hitta och dela information.

1177 Vårdguiden blir en än viktigare plattform för både invånare och vårdgivare. Här ska invånarna få allt lättare att hitta rätt i vården, mer adekvat rådgivning och tydligare hänvisning till lämpligaste vård. Här skapas också fler e-hälsotjänster som innebär att fler åtgärder som i dag kräver fysiska besök kommer att kunna göras on-line, t.ex. viss provtagning. 1177 Vårdguiden ska dessutom i allt högre grad bli ett stöd för vårdgivarna. Vårdgivarna har också en egen plattform i form av vårdgivarguiden.se. 

För vårdgivare kommer satsningarna på e-hälsa och IT innebära stora förbättringar och underlätta samarbete, förutsatt att patienten ger sitt godkännande. Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare som arbetar med en patient enkelt hitta och dela relevant information.

Akutsjukvården renodlas

Akutsjukvården utvecklasAkutsjukhusen får ett mer renodlat uppdrag. När invånarna har ökade möjligheter att få vård utanför akutsjukhusen - med stöd via husläkare, närakuter och de mindre sjukhusen - minskar också andelen akutbesök.

Även om andelen akutbesök på akutsjukhusen ska bli färre, behöver akutvården i länet förnyas med tydliga inriktningar för respektive akutsjukhus. Därför kommer även stora investeringar i de flesta av länets akutsjukhus att göras.

Akutsjukhusen moderniseras för att skapa en ännu bättre patientsäkerhet. Några exempel är fler enkelrum för patienter samt färre och smartare transporter av patienter. Detta ska minska risken för olika vårdrelaterade infektioner och därmed återinläggningar. 

Nya Karolinska Solna – för högspecialiserad vård

För att säkerställa det framtida behovet av högspecialiserad vård byggs helt nya byggnader för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det nybyggda universitetssjukhuset står färdigt att ta emot första patient år 2016 och planeras vara i full drift 2018.

Det ska bland annat rymma:

  • Cirka 715-730 vårdplatser
  • 36 operationssalar
  • två helikopterplattor.

Akutmottagningen anpassas efter det högspecialiserade uppdraget. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller utrustning och personal.

Karolinska Solna ska bland annat ansvara för högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård, akut trauma och barnsjukvård. Hit kommer patienterna akut med ambulans, helikopter eller via remiss från vårdgivare i hela Stockholms län – i vissa fall även från övriga landet.

På sjukhuset ska forskning, utbildning och vård bedrivas i nära samverkan. Samarbetet ska bidra till att nya forskningsresultat snabbare omsätts i nya behandlingsmetoder och läkemedel för patienten.

Läs mer om Nya Karolinska Solna

Forskning närmare den dagliga vården

Forskning och utveckling behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården – öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt.

Forskningen ska närmare knytas till den dagliga verksamheten i vården. I framtiden blir det viktigare att samarbeta även med andra vårdgivare än akut- och universitetssjukhusen. Till exempel med akademiska vårdcentraler och sjukhus med specialistvård. På så vis kan innovationer snabbare omvandlas till behandlingar och användas för att bota och lindra.

Program 4D

Ett exempel på samverkan är Program 4D, som Stockholms läns landsting driver gemensamt med Karolinska Institutet. 4D avser de fyra diagnoser som valts ut i projektet:

  • artrit (ledinflammation)
  • bröstcancer
  • diabetes typ 2
  • hjärtsvikt.

Genom att utgå från några av våra vanligaste folksjukdomar ska programmet bidra till bättre hälsa samt stärka förutsättningarna för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom vård och forskning. Program 4D ska också bidra till att stärka patientens insyn och delaktighet, snabbare omsättning av forskningsresultat till tidig diagnostik, bättre behandlingar samt ny forskning.

Läs mer om Program 4D

Nya behandlingsmetoder

Stockholmsregionen har med den statliga myndigheten Karolinska Institutet den starkaste medicinska forskningen i landet. Den landstingsfinansierade forskningen handlar främst om att ta fram nya behandlingsmetoder och öka patientsäkerheten. Även forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer, är en viktig del.

Vården en framtidsbransch

Stockholms läns landsting är en av Sveriges allra största arbetsgivare med drygt 43 000 medarbetare. En stor majoritet av dem arbetar inom vården.

Utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård kräver inte bara stora investeringar. Framförallt behövs medarbetare med hög kompetens och stort engagemang. Stockholms läns landsting strävar efter att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som utvecklar och behåller kompetenta medarbetare.

I framtidens nätverksbaserade vård skapas nya arbetssätt där flexibilitet, delaktighet och teknik står fokus.