Beroendevårdens och kriminalvårdens projekt med integrerad behandling av opiatberoende kriminalvårdsklienter har blivit en framgång. Redan i halvtid har målet om 40 personer i behandling överträffats. Fem patienter är nu självförsörjande med eget arbete.
- Genom att behandla heroinister inom kriminalvården kan vi bryta den onda cirkeln mellan kriminalitet och missbruk. Det märkliga är att detta inte gjorts tidigare. Jag är väldigt glad över det goda resultatet och hoppas att det blir mönsterbildande för en reguljär och tät samverkan mellan beroendevård och kriminalvård, säger Birgitta Rydberg (fp), landstingsråd för sjukvård och missbruksfrågor.
- Självklart ska missbrukare som dömts för brott få behandling mot såväl missbruket som kriminaliteten. Läkemedelsassisterad behandling kombinerad med psykosociala insatser i anslutning till den villkorliga frigivningen ska vara en möjlighet för heroinberoende patienter, menar Birgitta Rydberg (fp).
- Vinsterna om vi kan hejda missbruket och kriminaliteten blir enorma i såväl mänskliga som ekonomiska termer. Den utvärdering som nu görs tar sikte på såväl samhällsekonomin som projektets egen organisation. Rent krasst tjänar samhället in landstingets årskostnad för detta projekt om bara ett par personer blir drogfria, berättar Birgitta Rydberg (fp).
FAKTA/BAKGRUND
Projektet med integrerat team för opiatberoende i kriminalvården, ITOK, beslutades av hälso- och sjukvårdsnämnden våren 2007 på initiativ av folkpartiet och Alliansen. Det består av ett integrerat team med personal från frivård/kriminalvård och Beroendecentrum, med läkare, sjuksköterska och psykolog. Uppgiften är att utreda patienter inom kriminalvården, inleda behandling och koordinera insatser från kriminalvård, socialtjänst och Beroendecentrum. Beroendecentrum står för den medicinska delen (där drogen ersätts med subutex/metadon i s.k. underhållsbehandling) medan kriminalvården bidrar med kognitiva program med fokus på såväl kriminalitet som missbruk.
Målgruppen är heroinberoende patienter som befinner sig på anstalt, är aktuella inom frivården samt patienter som har underhållsbehandling och blivit frihetsberövade. Antalet uppskattades till 40-50 patienter, redan efter ett knappt år har behandling startat för 52 personer. Nära 40 är i behandling i dag. 15-20 tillkommer i sommar. Över hälften har varit villkorligt frigivna eller på anstalt (övriga hade t.ex. skyddstillsyn eller elektronisk fotboja). Klienterna har mellan 1 och 38 domar till kriminalvård, med ett snitt på 16,1.
Samhällsvinsten av en framgångsrikt behandlad tidigare opiatmissbrukare uppskattas till 1,6 mkr/år, för en person som dessutom går ut i arbete 2,4 mkr/år. Landstinget satsar ca 4,6 mkr 2007-2008.