Frågor och svar om journaler

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter ska journal föras för alla patienter. Journalen innehåller uppgifter som behövs för att du ska få en bra och säker vård.

Här kan du läsa svaren på en rad vanliga frågor journaler och sammanhållen journalföring.

Vem är skyldig att föra journal?
Den som har legitimation eller särskilt uppdrag att utföra ett visst yrke inom hälso- och sjukvården eller tandvården är skyldig att föra journal när den vårdar en patient. Även den som inom hälso- och sjukvården assisterar en legitimerad yrkesutövare, exempelvis en undersköterska, kan ibland vara skyldig att föra journal. Kuratorer som arbetar inom den allmänna hälso- och sjukvården ska också föra journal.

Varför skriver läkaren en journal?
Journalen är ett arbetsredskap för den som ansvarar för patientens hälso- och sjukvård som förs för att du ska få en god och säker vård. Anteckningarna ska vara tydliga och begripliga, även för den som inte är medicinskt kunnig. Journalen kan också användas för att följa upp patientens vård och vårdverksamhetens utveckling. Med patientens samtycke kan den även användas i statistik- och forskningssammanhang. Även röntgenbilder och EKG-kurvor är journalhandlingar.

När ska en patientjournal föras?
Enligt Patientdatalagen ska journal föras för alla patienter som vårdas, behandlas och utreds inom hälso- och sjukvården. Redan när en läkare, eller en annan person som är skyldig att föra journal, gör en utredning som leder till en bedömning och diagnos ska journal föras.

Vilka uppgifter ska finnas i journalen?
I journalen antecknas ditt namn och personnummer. Journalen innehåller också nödvändiga uppgifter om bakomliggande orsaker till vården du fått, diagnos (varför du söker vård), varför du fått en viss behandling eller varför diagnosen lett fram till ett visst beslut. Vidare finns uppgifter om hur du behandlats, vilka behandlingar som genomförts, namn på den som skrivit anteckningarna och tidpunkt.

Får vem som helst läsa min journal?
Enligt Patientdatalagen får endast den som är involverad i din vård läsa din journal. Uppgifterna i din journal skyddas av sekretess. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att ingen får lämna ut uppgifter om dig, din sjukdom, din behandling eller privata situation utan att du själv har godkänt det. Att bryta mot tystnadsplikten och Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, är straffbart.

Var finns journalen?
Alla journaluppgifter lagras i vårdgivarens lokala journalsystem.

Får jag läsa min journal?
Journalen tillhör vårdgivaren, men du kan begära att få ta del av den. Du kan antingen läsa den på plats hos din vårdgivare eller be att få en kopia av den. Det finns dock två undantag. Du får inte ta del av journalen om det finns risk för:

- att behandlingen blir lidande
- att person som nämns i journalen kan komma till skada.

Var ska jag vända mig om jag vill läsa min patientjournal?
Finns journalen hos en landstingsdriven vårdgivare (offentlig verksamhet) ska du kontakta den och be att få se läsa journalen.

Vad gör jag om vårdgivaren inte vill lämna ut journalen?
Om vårdgivaren anser att journalen inte ska lämnas ut har du rätt att få ett skriftligt beslut om varför. Vårdgivaren ska också informera dig om var du kan överklaga beslutet - i det här fallet till kammarrätten.  Gäller det en privat vårdgivare görs prövningen av Socialstyrelsen.

Kan jag ändra uppgifter i min journal?
I vissa fall kan du be den som gjort noteringen att införa en rättelse. Den som skriver i journalen får däremot inte ta bort eller förstöra felaktiga anteckningar i den. Om du har en avvikande mening, eller anser att en uppgift är felaktig, ska vårdgivaren anteckna detta i journalen.

Du har möjligheter att få din journal helt eller delvis förstörd. Då vänder du dig till Regionala tillsynsenheten Öst på Socialstyrelsen.

Vad är sammanhållen journalföring?
Sammanhållen journalföring innebär bland annat att olika vårdgivare, i exempelvis journalsystemet Take Care, kan dela uppgifterna som finns i din journal med andra vårdgivare. I den sammanhållna journalen samlas alla uppgifter om din vård. Journalen är i första hand ett redskap för den som ansvarar för patienten inom hälso- och sjukvården. Den förs för att du ska få bästa möjliga vård.

Vad är fördelen med sammanhållen journalföring?
En sammanhållen journalföring handlar främst om patientsäkerhet. Med sammanhållen journaföring kan vårdpersonalen enkelt och snabbt få en heltäckande bild av din sjukdomshistoria och därmed ge dig en god och säker vård. Då minskar risken för felbehandling. Som patient slipper du också upprepa din historia varje gång du träffar en vårdgivare. Din läkare kan exempelvis se vilka prover som tagits, vilka röntgenundersökningar som genomförts och vilka läkemedel som ordinerats.

När får en vårdgivare läsa andra vårdgivares journaler?
Vårdgivare får läsa andra vårdgivares journaler om vården eller behandlingen kräver det och patienten ger sitt samtycke. Vårdgivare får också, med patientens samtycke, läsa andra vårdgivares journaler för att utfärda intyg om vård. Patientdatalagen tillåter inte att den sammanhållna journalföringen används för andra syften.

Hur vet jag om jag ingår i sammanhållen journalföring?
Vårdgivaren måste informera patienten om den använder sig av sammanhållen journalföring och därmed gör patientuppgifterna tillgängliga för andra vårdgivare. Exakt vilken information vårdgivaren ska lämna till patienten är inte definierat i patientdatalagen. Enligt Datainspektionen ska patienten informeras:

  • om varför vårdgivaren vill använda sammanhållen journalföring
  • om vilka vårdgivare uppgifterna ska vara tillgängliga för
  • om vilka uppgifter vårdgivaren vill att andra vårdgivare ska se
  • om vilka förutsättningar som gäller för att andra vårdgivare ska få tillgång till uppgifterna
  • om patientens rätt att spärra uppgifterna och hur de kan strykas.

Innan patientens uppgifter delas med andra vårdgivare ska den personuppgiftsansvarige vårdgivaren kunna bevisa att den obligatoriska informationen lämnats till patienten. Den ska också kunna bevisa att patienten förstått innebörden av detta.

Vem är personuppgiftsansvarig vid sammanhållen journalföring?
Vårdgivare som gör en personuppgift tillgänglig för andra vårdgivare i den sammanhållna journalföringen har personuppgiftsansvar för att detta sker på ett lagligt sätt. Personuppgiftsansvarig ska säkerställa att du som patient informeras på ett sätt som gör att du kan ta ställning till om du vill delta i den sammanhållna journalföringen.

Gäller sammanhållen journalföring utomlands?
Nej, sammanhållen journalföring gäller bara i Sverige.

Ingår jag automatiskt i landstingets gemensamma journalsystem?
Vårdgivaren äger journalen och kan själv bestämma om den ska delas genom sammanhållen journalföring. När sammanhållen journalföring används ska vårdgivaren informera patienten om detta. Som patient har du möjlighet att spärra journalen för andra vårdgivares åtkomst. Har journalen inte spärrats, krävs ett samtycke vid varje enskilt besök hos vårdgivare som ingår i den sammanhållna journalföringen.

Handlar det om ett barns journal krävs inget samtycke för att den som vårdar barnet ska få läsa barnets journal som finns hos en annan vårdgivare. Men bedömningen om en tonåring är barn eller vuxen styrs inte av 18-årsgränsen utan av barnets mognad och insikt.

Hur kontrolleras att min integritet skyddas?
Vårdgivaren ska se till att behörigheten för att komma åt patientuppgifter begränsas till vad en användare behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Behörigheten ska följas upp och ändras om användarens arbetsuppgifter förändras. Vårdgivaren ska fortlöpande kontrollera ”logglistor” för att se vem som tagit del av uppgifter i journalerna och när det skett. Patienten ska kunna få information om vilken vårdenhet som tagit del av journalinformation och när detta skett. En sådan kontroll gynnar integritetsskyddet och gör att det går att förebygga, konstatera och ingripa mot otillåten eller obefogad åtkomst till uppgifter.

Kan jag få reda på vem som har läst min journal?
Nej, enligt patientdatalagen har du inte rätt att få se vem som läst din journal. Däremot har du rätt att få ut ett så kallat loggutdrag från vårdgivaren, där det framgår ifall någon har läst den. Loggutdraget ska anpassas så att du som patient lätt kan se vilken vårdenhet som tagit del av din journal och när detta skedde. Syftet är att du som patient ska kunna bedöma om det funnits godtagbara skäl för en annan vårdgivare att ta del av din journal.

Inom den offentliga vården är logglistorna allmänna handlingar. Det betyder att patienten, med stöd av tryckfrihetsförordningens bestämmelser, har rätt att ta del av dem. Om patienten begär att få ut logglistorna som allmänna handlingar, kan patienten sannolikt även ta del av vem som har varit inne i patientens journal (Obs! Gäller ej privata vårdgivare).

Endast den som deltar i din vård, eller på annat sätt behöver dina journaluppgifter för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, får ta del av din journal. Om du misstänker att någon som inte har skäl att se journalen sett den, kontakta din vårdgivare och be om en förklaring. Om du inte är nöjd med förklaringen kan du göra en polisanmälan om dataintrång. Datainspektionen har inga befogenheter att utreda brott.

Vad är en logglista?
Varje gång en vårdgivare öppnar en journal registreras detta i ett journalsystem. För varje patient finns en lista med uppgifter om vem som öppnat journalen och vid vilken tidpunkt. Listan kallas ”logglista”. Logglistan är alltså ett register över vilka vårdenheter och personer som öppnat din journal – datum och klockslag.

Kan jag begära ut mina loggningsuppgifter?
Vårdgivare i landstingets regi är offentliga vårdgivare. Privata vårdgivare, som finansieras av landstinget, är privata vårdgivare. Samtliga vårdgivare är skyldiga att på begäran lämna ut loggningsuppgifter. Privat vårdgivare behöver däremot inte lämna ut namn på personal, vilket en offentlig vårdgivare är skyldig att göra.

Kan jag spärra min journal för andra vårdgivare?
Som patient har du rätt att spärra alla dina vårduppgifter, det vill säga de uppgifter som behövs för din vård och behandling. Exempel på sådana uppgifter är diagnoser, läkemedel, besök, provsvar och röntgenbilder. Spärrade uppgifter är inte elektroniskt tillgängliga för andra vårdenheter/vårdprocesser.

Hur spärrar jag min journal?
Vill du spärra din journal ska du ta kontakt med din vårdcentral eller klinik. Enligt Patientdatalagen ska vårdgivaren tillmötesgå din begäran. Observera att vårdgivaren bara kan spärra de uppgifter som just den har fört in i din journal. Skulle en akut och allvarlig nödsituation inträffa, med fara för ditt liv och din hälsa, kan spärren tas bort efter diskussion mellan dina aktuella vårdgivare. Vårdgivaren ska alltid informera dig om att så kallad ”nödåtkomst” har skett.

Hur vet jag om journalen spärrats?
Det framgår av vårdgivarens egen journal. Du kan begära att få se om journalen är spärrad hos din vårdgivare.

Kan vårdnadshavare spärra uppgifter barns journaler?
Nej, vårdnadshavare kan aldrig spärra barns journaluppgifter.

Kan jag få skadestånd om vårdgivaren inte uppfyller patientdatalagens krav?
Om vårdgivaren behandlat personuppgifter i strid med patientdatalagen finns en möjlighet att få skadestånd för skada och kränkning av den personliga integriteten. Den som vill kräva skadestånd ska i första hand vända sig till vårdgivaren. Om du inte får gehör för ditt skadeståndskrav kan tvisten prövas i tingsrätten. I tingsrätten gäller särskilda regler för tvister som rör mindre belopp.

Senast uppdaterad:
2013-03-07
Ansvarig redaktör: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Kontakta redaktionen