Månadsrapport för november
Förbättrat resultat i senaste prognosen
Månadsrapporten för november visar att prognosen för årets resultat uppgår till 876 miljoner kronor. Det överstiger budgeten med 56 miljoner kronor och är 241 miljoner kronor bättre än i oktoberprognosen.
Flera faktorer avviker mot budgeten; nettokostnaden för vaccinering mot nya influensan är 252 miljoner kronor, skatteintäkterna understiger budgeten med 445 miljoner kronor medan kapitalkostnaderna minskat med 602 miljoner.
Karolinska och NKS har lämnat bättre prognoser än i den förra rapporten. För Karolinskas del beror det bland annat på ökade intäkter för tyngre vård och fler uppdrag för att minska vårdköerna samt på lägre personalkostnader.
Månadsrapporten visar att Stockholms läns landsting uppfyller villkoren för att ta del av den statliga kömiljarden.
Månadsbokslut för oktober
Fortsatt positiv prognos
I månadsbokslutet för oktober bedöms resultatet för 2009 bli 635 miljoner kronor. Det är 185 miljoner kronor lägre än i budgeten.
Som tidigare beror det lägre resultatet på nettokostnaden, 252 miljoner kronor, för vaccinering mot den nya influensa samt på att skatteintäkterna beräknas bli lägre än budgeterat. Samtidigt beräknas kapitalkostnaderna bli betydligt lägre.
Mer vård
Både vårdtillfällen och läkarbesök fortsätter sammantaget att öka och prognosen ligger något över budget. Under perioden januari till oktober ökade antalet vårdtillfällen inom den somatiska specialistvården med drygt 2 procent jämfört med samma period förra året. På akutsjukhusen ökade antalet läkarbesök för akut vård medan besöken i planerad öppenvård minskade. Inom primärvården gjordes över 200 000 fler läkarbesök jämfört med januari till oktober förra året.
Stockholms läns landsting hade 2008 flest antal läkarbesök per invånare, enligt Sveriges landsting och kommuner, SKL, som jämfört alla landsting och regioner.
Kömiljarden
Mellan september och oktober minskade andelen som väntat till mottagningsbesök, utöver den nationella vårdgarantin på 90 dagar, från 24 till 19 procent. Andelen som väntade på behandling mer än 90 dagar minskade från 21 till 12 procent. Det innebär att landstinget i oktober uppfyllde kravet på att minst 80 procent av patienterna ska ha fått vård inom 90 dagar, vilket krävs för att få ta del av den statliga så kallade Kömiljarden. Den sista november mäts hur väl landstingen lever upp till kraven för Kömiljarden.
Fler resande
Antalet resande fortsätter att öka. Jämfört med förra året ökade sjötrafiken mest. Men även SL och Färdtjänsten hade fler resande jämfört med förra året.
Punktligheten i tunnelbane- och pendeltågstrafiken har hittills i år varit högre än samma period förra året och punktligheten har redan överträffat målen för 2009.
Sjukfrånvaron minskar
Sjukfrånvaron fortsätter att minska och enligt denna prognos blir antalet sjukdagar per anställd blir 16,1 dagar. Landstingets inriktningsmål är att antalet sjukdagar ska vara högst 18 dagar per anställd.
Den sista oktober var antalet årsarbetare 1 354 färre än vid samma tid förra året. Det beror främst på förändringar inom SLSO och programåtgärder inom Karolinska Universitetssjukhuset.
Öppna jämförelser
Stockholms läns landsting är bäst i landet när det gäller viruskontroll vid HIV och vaccinering av 65-åringar mot den årliga influensan. Det visar den årliga rapport där landstingens jämförs med varandra när det gäller hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Vaccineringen av 65-åringar ligger tio procent över riksgenomsnittet.
Årets rapport är den fjärde rapporten och visar ett antal förbättrade resultat för Stockholms läns landsting. Sammanlagt har Stockholms läns landsting 115 förbättrade resultat och 29 försämrade resultat jämfört med 2008.
Tillgänglighet till vården har blivit bättre på flera punkter. Allt fler invånare i länet tycker att de haft tillgång till den sjukvård de anser sig behöva och även fått den hjälp de förväntat sig vid besök på vårdcentral och sjukhus.
När det gäller antibiotikabehandling ligger Stockholms läns landsting högst i landet för detta mått. De ansträngningar som gjorts av både Strama (Strategigrupper för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och läkemedelskommittéerna för att minska användningen har bidragit till att användningen ändå minskat det senaste året. En tydligt positiv effekt av arbetet är att användningen av urinvägsantibiotika har minskat markant på senare år.
Text: Ann-Marie Mittag