Att kontinuerligt jobba med förbättringar kräver stort engagemang och delaktighet från alla berörda. Chefer måste våga delegera ansvaret för att hitta nya idéer och det är viktigt att man har mätbara mål och tänker långsiktigt.
Karolinska universitetssjukhuset arbetar systematiskt med förbättringar och den 12 mars ordnades en inspirationsdag i ämnet där exempel från fem avdelningar lyftes fram.
Thoraxkliniken på Karolinska Solna fördubblade under förra året antalet hjärt- och lungoperationer på en av sina avdelningar och sparade samtidigt 25 miljoner genom ett smartare utnyttjande av befintliga lokal- och personalresurser.
- Vi hade ett stort sparbeting och fann att det enda rimliga var att försöka ta hem de operationer vi lagt ut på S:t Görans sjukhus. Då skulle vi klara hela besparingen, säger thoraxkirurgen Peter Holm.
Fler operationer möjliga
I dag hinner avdelningen med två operationer per sal och dag istället för en vilket har lett till att färre operationer behöver strykas och patienternas väntetider minskat samtidigt som intensivvårdstiderna kortats. Avdelningen har också fått möjlighet att ge bättre information till patienterna.
- Att vi lyckades berodde på flera saker. Vi fokuserade på frågor som vi själva kunde styra över, uppgiften var tydlig, vi hade en begränsad tid på oss och fick ett bra konsultstöd, säger Peter Holm.
Kortade väntetider
På Karolinska Huddinges akutmottagningar har personalen lärt sig mer om flödesprinciper och genom det fått både högre patientsäkerhet och en bättre arbetsmiljö. Sedan man införde det nya arbetssättet har den genomsnittliga väntetiden för patienter på barnakuten på ett par år sänkts med över en halvtimme till dagens 51 minuter.
- Vi arbetar i dag i team med läkare och sköterskor vilket gynnar patienterna, men det höjer också statusen på vårt arbete, säger Stefan Rune, flödesläkare på barnakuten.
Snabbare provsvar
Provinlämningen på Karolinska Solna och Karolinska Huddinge hanterar dagligen 9 000 prover. Tanken var att arbetet skulle automatiseras men man insåg snart att det inte skulle ge något om inte man såg över arbetssättet.
De två främsta problemen var ett ineffektivt nyttjande av lokalerna med mycket spring för personalen och en oklar arbetsfördelning med dubbelarbete och prov som fick vänta i timmar i onödan.
- Det fanns ett motstånd mot nya projekt så vi behövde kunskap om hur man förbättrar, säger Jimmy Stenmark, biomedicinsk analytiker.
Alla medarbetare fick spela Lean-spel där man tränas i att arbeta med ständiga förbättringar och att identifiera och eliminera slöseri. Det handlar inte om att arbeta snabbare utan smartare och att lära sig att se vad som skapar värde ur kundens perspektiv.
Hanteringstiderna för prover har nu halverats och medarbetarna har fått en bättre arbetsmiljö på köpet.
- Men nu gäller det att inte stanna upp, utan att hitta nya förbättringsmöjligheter, säger Jimmy Stenmark.
Patienterna vinner mest
Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, var mycket nöjd med de exempel som redovisades.
- Vinsterna med det förbättringsarbete som görs på sjukhuset är allra störst för våra patienter och det är så det ska vara. Patientnyttan måste vara utgångspunkten i förbättringsarbetet.
- Vi bör sträva efter att öka tillgängligheten och säkerheten. Som nummer två kommer att förbättra arbetsmiljön och det blir ofta lugnare, mindre spring och mer teamarbete efter våra förbättringsprocesser. Jag tror dessutom att yrkesstatusen höjs för all personal som får vara med och arbeta med förbättringar, säger Birgir Jakobsson.
Karolinskas HR-chef Lena Freijd håller med.
- Sjuktalen bland våra 15 000 anställda har gått ner och jag tror att förbättringsarbetet bidragit till det. Nu har viljan till förbättringsarbete blivit ett av kriterierna vid lönesättning på många av våra enheter.
Text & foto: Johan Öberg
Bilden ovan föreställer flödesteatern som var ett populärt inslag under inspirationsdagen.