Socialt ansvarstagande

Uppläsning

Stockholms läns landsting tar ett stort socialt ansvar. Verksamheten i sig innebär ett socialt ansvarstagande genom att vi tillhandahåller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Därutöver arbetar landstinget med etiska riktlinjer för vård, uppförandekod för leverantörer och reglerar samarbetet mellan vården och läkemedelsindustrin. Arbetet mot diskriminering och jämställdhet är också en prioriterad fråga. Vidare arbetar vi för tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning samt för att uppfylla barnkonventionens krav.

Jämställdhet och jämlikhet

Landstinget ska vara ett föredöme ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och aktivt verka för att främja människors lika värde. Ingen ska behandlas utifrån något annat än sina individuella behov och förutsättningar oavsett kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsvariation eller andra personliga egenskaper.

Arbete för jämställdhet ska integreras i all verksamhet för att uppnå en jämställd medborgarservice och jämställda arbetsplatser.

Alla verksamheter som är finansierade av landstinget ansvarar för:

  • att alla behandlas likvärdigt och individuellt
  • att ingen diskrimineras
  • att resurserna fördelas rättvist och jämställt

Nationella minoriteter

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) trädde i kraft 2010. De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är sverigefinnar, romer, tornedalingar, samer (som även är ett urfolk) och judar. De historiska minoritetsspråken är finska, romani chib, meänkieli, samiska och jiddisch.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Minoritetslagen gäller i hela landet och grundskyddet omfattar samtliga fem nationella minoriteter.

Grundskyddet innebär förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövsdet allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.

Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Särskilda rättigheter för finsktalande

Stockholms läns landsting ingår i finskt förvaltningsområde. Därför har det finska språket en förstärkt ställning i landstinget.

Dessa särskilda rättigheter innebär att finsktalande har alltid rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med landstinget i enskilt ärende där landstinget är beslutsfattarelandstinget är skyldigt att ge muntligt svar på finska samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering men kan dock bestämma särskild tid och plats där servicen ges på finskalandstinget ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska språket.

Inom Stockholms läns landsting finns 13 kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde. I dessa kommuner har de finsktalande även rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska.

Barnkonventionen - från ord till handling

Sedan 2005 arbetar Stockholms läns landsting enligt barnkonventionens krav. Arbetet regleras i en handlingsplan som varje verksamhet inom landstinget ansvarar för att följa.

Syftet med handlingsplanen är att öka kunskapen om barnkonventionen och förbättra barnkompetensen hos landstingets anställda och utveckla barn och ungdomars inflytande. Barns bästa ska lyftas i beslut och avtal, verksamhetsplaner och budget.

Alla politiker, chefer och medarbetare har ett ansvar för att handlingsplanen omsätts i praktiken för barnens bästa.

Handlingsplanen finns både i en lång fullständig version och en kortversion. Planen uppdaterades senast 2011.

Uppförandekod för leverantörer

Varje år upphandlar landstinget produkter och tjänster för miljardbelopp. De väsentligaste tilläggen i den föreslagna uppdaterade koden är hänvisningen till FN:s deklaration mot korruption samt att koden utöver att omfatta varuleverantörer även omfattar tjänsteleverantörer.

Sedan 2010 samarbetar alla landsting och regioner med att ställa sociala krav vid upphandlingar och har en gemensam uppförandekod för leverantörer. Under våren 2013 antog landstingsfullmäktige en revidering av uppförandekoden. Det är viktigt att följa upp krav i långa leverantörsled.

Uppförandekoden bygger på ILO:s (International Labour Organization) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt.

Delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Delaktighet och tillgänglighet i samhället är en mänsklig rättighet. Syftet med landstingets policy för delaktighet för personer med funktonsnedsättning är att tydliggöra hur Stockholms läns landsting ska arbeta systematiskt med delaktighet och tillgänglighet för personer med fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning.

Policyn utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, gällande lagstiftning och EU-förordningar.

Målet med policyn är att medarbetare och invånare ska mötas respektfullt och utifrån sina förutsättningar. Policyn omfattar fem områden:

  • Att möta människor med respekt
  • Användarvänlig kommunikation
  • Fysiskt tillgängligt
  • Öppenhet och samverkan
  • Allas arbetsförmåga tillvaratas