Krisberedskap och säkerhetsarbete i kollektivtrafiken

Uppläsning

Varje vardag görs 2,7 miljoner resor med Storstockholms Lokaltrafik, SL. Mängden resenärer ställer höga krav på säkerhet och trygghet i kollektivtrafiken. Det handlar om att förebygga olyckor och kriser, men också om att samarbeta med andra aktörer och gemensamt skapa en trygg miljö för alla resenärer.

En kris inom kollektivtrafiken är en händelse eller ett förlopp där stora värden står på spel. Det kan också vara en extraordinär händelse där normala ledningsfunktioner inte räcker till. Händelsen kan till exempel handla om:

  • att många människor skadas
  • omfattande materiella skador
  • omfattande driftsstörningar som påverkar stora delar av verksamheten
  • att omvärldens förtroende för trafikförvaltningen som organisation är allvarligt hotad.

Krisorganisation

Beroende på omfattning och vad i verksamheten som påverkas, så hanteras och leds en eventuell krissituation på olika sätt. Trafikförvaltningen strävar alltid efter att krisen leds så nära källan som möjligt. Det innebär att den centrala krisledningen normalt bara går in vid händelser som omfattar stora delar av trafikförvaltningens verksamhet eller som berör enbart förvaltningens interna arbete.

  • En mindre kris hanteras normalt av den entreprenör som berörs av händelsen. Ansvariga personer på trafikförvaltningen hålls underrättade om händelseförloppet.
  • En större kris som berör alla eller många trafik- och underhållsentreprenörer leds normalt av trafikförvaltningen.
  • Kriser som bara berör trafikförvaltningens interna arbete leds alltid av trafikförvaltningen.
  • Vid större kriser som även drabbar andra delar av samhället ingår trafikförvaltningens krisledning som en del av landstingets krisorganisation.

Trafikförvaltningens krisorganisation består av:

  • personer i förvaltningens ledning
  • Tjänsteman i Beredskap, TiB
  • Kommunikatör i Beredskap, KiB
  • pressjour
  • sakkunniga inom trafikförvaltningen samt hos underleverantörer.

Varje vardag görs 2,7 miljoner resor med SL-trafiken. 15 000 personer arbetar i kollektivtrafiken, som har drygt 1,1 miljoner avgångar varje månad och totalt omfattar 3 000 fordon.

Säkerhetsarbetet inom kollektivtrafiken

Trafikförvaltningens säkerhetsarbete är en viktig del av verksamheten. Målsättningen är att bibehålla en hög säkerhetsnivå i kollektivtrafiken och förebygga eventuella olyckor och kriser. Trafikförvaltningens förvaltningschef är ytterst ansvarig för säkerhetsarbetet.

Förvaltningschefen delegerar till säkerhetsdirektören att övergripande övervaka att säkerheten i alla delar av verksamheten uppfyller gällande krav. Detta görs bland annat genom revisioner av säkerhetsarbetet internt i trafikförvaltningen och hos anlitade entreprenörer. Säkerhetsdirektören ansvarar också för att nödvändiga bestämmelser för spårtrafiken finns. Varje avdelningschef inom trafikförvaltningen ansvarar på uppdrag av förvaltningschefen för säkerheten och tillsynen av säkerheten inom sitt ansvarsområde.

Trafikförvaltningen följer ”Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting” samt en särskild ”Trafiksäkerhetspolicy” som är fastställd av trafiknämnden.

Transportstyrelsen granskar spårtrafiken

Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för spårtrafiken. Myndigheten ställer krav på att trafikförvaltningen som förvaltare av järnväg, spårväg och tunnelbana har de regelverk för säkerhetsarbetet som krävs utöver de lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller.

Trafikförvaltningens System för säkerhetsstyrning, SSÄ, utgör ramen för hur förvaltningen och dess entreprenörer ska arbeta ur säkerhetssynpunkt.

Trafiksäkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet

Utöver System för säkerhetsstyrning, SSÄ, har trafikförvaltningen också riktlinjer och bestämmelser som reglerar:

  • trafiksäkerhet
  • informationssäkerhet
  • brandskydd
  • elsäkerhet.

Förvaltningens trafiksäkerhetspolicy beskriver inriktningen för trafiksäkerheten inom kollektivtrafiken. Policyn tar bland annat upp vilken arbetsmiljö och utbildning kollektivtrafikens personal behöver för att skapa en säker och trygg kollektivtrafik. I policyn beskrivs även ramarna för trafiksäkerhet, brandskydd, nödutrymning, säkra fordon och säkra stationsmiljöer.

Säkerheten i trafiken

De trafik- och underhållsentreprenörer som trafikförvaltningen har avtal med har det operativa ansvaret för sin verksamhet. Det innebär i praktiken att de ska leva upp till den säkerhetsnivå som lagar, föreskrifter, trafikförvaltningen och landstinget ställer.

Trafikförvaltningens och entreprenörernas gemensamma handlingsplaner beskriver hur olyckor och allvarliga händelser ska hanteras. Krisövningar genomförs dels i respektive organisation, dels i samverkan mellan trafikförvaltningen, trafikentreprenörerna och andra berörda myndigheter. Trafikförvaltningen tillhandahåller via sina entreprenörer säkerhetsutbildningar för personal som arbetar inom spårtrafiken.

Respektive trafikentreprenör ansvarar för säkerheten i fordonen, på stationer och perronger. Trafikförvaltningen har ägaransvar för stationer, spårfordon och anläggningar i SL-trafiken vilket innebär att förvaltningen ansvarar för att dessa är byggda på ett säkert sätt. För stationer i pendeltågstrafiken, som ägs av Trafikverket eller Jernhusen, samt kommunägda hållplatser,ansvarar respektive ägare.

Informations- och IT-säkerhet

Trafikförvaltningen följer landstingets övergripande regler för informations- och IT-säkerhet. Inom Trafikförvaltningen ansvarar säkerhetsdirektören  för att det finns relevanta bestämmelser och rutiner för informationssäkerhet, och för övervakningen av  att dessa följs. Varje chef ansvarar för informations- och IT-säkerheten inom sitt ansvarsområde och för att gällande regelverk följs.