Gröna obligationer

Uppläsning

Stockholms läns landsting emitterade i maj 2014, som första landsting, en grön obligation. Sedan dess har ytterligare tre gröna obligationer emitterats, år 2015, 2016 och 2017. I gröna obligationer paketerar landstinget särskilt miljöinriktade investeringsobjekt, så att investerarna vet att pengarna går till projekt som är bra för framtiden.

Ramverket för gröna obligationer

Gröna obligationer utfärdades först av Världsbanken under 2008 efter att konceptet utvecklats tillsammans med SEB under 2007.

Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till särskilt miljöinriktade investeringsprojekt. Det är ett verktyg för att öka medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar och samtidigt trygga gröna utvecklingsprojekt i länet. Vad gäller risk, avkastning, lagstiftning och dokumentation har gröna obligationer samma egenskaper som andra investeringar med liknande villkor. De utgör fortfarande en liten del av den totala obligationsmarknaden, men intresset och marknaden för gröna obligationer växer snabbt.

Pengarna som landstinget lånar inom ramen för gröna obligationer är öronmärkta för miljöprojekt och finns på ett särskilt, spårbart konto som enbart används för investeringar som möter specifika miljökriterier.

Bland våra investerare i den första gröna obligationen återfanns bland annat Fondförsäkrings AB SEB Tryggliv, Västmanlands läns landsting och Storebrand SPP.

Det var ett stort intresse även i den andra och den tredje transaktionen från investerare med stort hållbarhetsfokus. Bland investerarna i den tredje gröna obligationen kan nämnas Alecta, Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW), United Nations Joint Staff Pension Fund (FN:s pensionsfond), Storebrand, SEB Investment Management, Folksam, Första AP-fonden och Andra AP-fonden.

Gröna utvecklingsprojekt i landstinget

Investeringar som är kvalificerade att finansieras med gröna obligationer ska leda till mindre energianvändning och lägre klimatpåverkan. De investeringsprojekt som ska finansieras av den gröna obligationen väljs ut av miljöavdelningen i samråd med internbanken. Projekten ligger inom ramen för fyra identifierade projektområden:

  • Hållbar kollektivtrafik
  • Hållbara byggnader
  • Avfallshantering
  • Vattenhantering.

Miljöarbete granskat av oberoende klimatinstitut

Stockholms läns landsting driver ett långsiktigt miljöarbete. En grön obligation är ett viktigt och självklart steg för landstinget för att öka medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar samtidigt som det tryggar gröna utvecklingsprojekt i länet.

Det oberoende forskningsinstitutet CICERO i Oslo har granskat Stockholms läns landstings miljöarbete och godkänt de miljöområden som landstinget lyfter fram som gröna investeringar.

Konkreta resultat av landstingets övergripande miljöarbete

  • 85 procent av landstingets transporter gick på förnybart bränsle.
  • 96 procent av landstingets fastigheter använde förnybar energi för uppvärmning, kylning och el.
  • Alla centrala upphandlingar ställer kemikaliekrav, där det är relevant, i enlighet med miljöprogrammet.
  • Kollektivtrafikens utsläpp av partiklar har minskat från 27 till 18 ton sedan 2011 och utsläppen av kväveoxider med nästan 1000 ton.
  • 43 procent av landstingets livsmedel är ekologiska.

*Samtliga siffror i enlighet med 2016 års miljöredovisning.

Återrapportering av gröna obligationer

Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting i maj 2014 en grön obligation. Obligationen finansierade två miljöinriktade investeringsprojekt: utbyggnaden av Roslagsbanan samt en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus. Den första gröna obligationen på 1,1 miljarder kronor är fullinvesterad sedan den 31 mars 2015.

Den andra gröna obligationen på 1,8 miljarder kronor utfärdades i maj 2015 och avser tre projekt: utbyggnaden av Roslagsbanan, byggnationen av Nya Karolinska Solna, samt en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus.

Den tredje gröna obligationen på 1,5 miljarder utfärdades i maj 2016 och avser tre projekt: byggnationen av Nya Karolinska Solna, uppgraderingen av tunnelbanans Röda linje och en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus.

I juni 2017 utfärdades landstingets fjärde gröna obligation på 2,0 miljarder kronor och omfattade tre projekt: byggnationen av Nya Karolinska Solna, uppgraderingen av tunnelbanans Röda linje och en utbyggnad av en depå i Högdalen som del i arbetet med utbyggnaden av hela tunnelbanenätet.

Nedan tabell uppdateras löpande med upparbetat kapital för Stockholms läns landstings gröna investeringar. 

Projekt

Total
inves-
tering

Grön 2015
(1,8 mdr)
Fullinvesterad
31/3 2016
Grön obligation 2016
(1,5 mdr)
Fullinvesterat
30/6 2017

Grön obligation 2017
(2,0 mdr)
Per den 
31/8 2017

Roslags-
banans ut-
byggnad
8455 mkr 580 mkr Ej del i denna obligation Ej del i denna obligation
Ny- och ombygg-
nation
Södertälje sjukhus
1200 mkr 375 mkr 225 mkr

Ej del i denna obligation

 
Nya
Karolinska
Solna
14550 mkr 845 mkr 723 mkr

125 mkr

Program
röda linjen
12 720 mkr Ej del i denna obligation 552 mkr

70 mkr

 

Utbyggd tunnelbana Högdalsdepån   1 600 mkr Ej del i denna obligation Ej del i denna obligation

19 mkr

Nedan följer en redogörelse för Stockholms läns landstings gröna investeringar.

Nya Karolinska Solna

Nya Karolinska Solna. Huvudingång. Foto

Byggnationen av det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna, NKS, startade sommaren 2010. För att säkerställa de mycket högt ställda målen inom miljö och hållbarhet genomsyras hela projektet av ett hållbarhetsperspektiv. Ett av verktygen inom området är en miljöcertifiering av byggnaderna. För NKS används två certifieringssystem, det svenska systemet Miljöbyggnad och det internationella systemet LEED. Guldnivån ska uppnås i båda systemen. I september godkändes den fjärde och sista byggfasen för certifiering enligt Miljöbyggnad Guld. Ett preliminärt certifikat kan därmed utfärdas för hela anläggningen efter en omfattande tredjepartsgranskning av certifieringsorganet Sweden Green Building Council.

En av delarna i systemet Miljöbyggnad är att minska energibehovet för uppvärmning, kylning och drift av anläggningen. På NKS görs detta i så stor utsträckning att betydligt mindre än det energibehov som är tillåtet enligt lagstiftningen (Boverkets byggregler) kommer att behövas. Det leder till stora besparingar, både ekonomiska och miljömässiga, eftersom den årliga minskningen i energibehovet ungefär motsvarar den mängd energi som används i 1 200 villor. Att den energi som ändå används är 100 procent förnyelsebar och inte ger upphov till några klimatpåverkande utsläpp gör att fastighetsdriften av NKS blir klimatneutral.

Ett annat fokusområde är att minska användningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier genom att granska alla byggmaterial som används. Tack vare genomtänkta val av golvmaterial har användningen av hälsoskadliga mjukgörare (ftalater med allergiframkallande och hormonstörande egenskaper) minskat med minst 70 000 kg jämfört med konventionellt byggande – och detta är bara för ett av alla material som används i byggnationen.

Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett svenskt certifieringssystem för byggnader där fokus ligger på energi, innemiljö och byggmaterial. En tydlig uppföljning av leverantörernas leveranser och sänkta driftkostnader är några saker som kännetecknar Miljöbyggnad.

En byggnad kan uppnå betyget brons, silver eller guld. Efter projekteringen erhålls ett preliminärt certifikat. För att erhålla ett slutligt certifikat ska det preliminära certifikatet verifieras senast två år efter driftsättning.

Program Röda linjen

Röda linjen

Masmobro. Foto: Stockholms läns landsting

Att skapa möjlighet för fler att åka kollektivt innebär en avsevärd minskning av koldioxidutsläpp (CO2) i atmosfären vilket är ett av landstingets främsta sätt att minska negativ miljöpåverkan i länet. Uppgradering av tunnelbanans röda linje syftar till att utveckla och förstärka kapaciteten och därmed bidra till en hållbar kollektivtrafik. Målet är att öka kapaciteten med 25 procent i rusningstrafik. För att nå målet sker investeringar i:

  • ny trafikledningscentral och nytt trafikledningssystem
  • en utökning av antalet depåer
  • nya tystare fordon som är energieffektivare än äldre modeller.

Depå för utbyggd tunnelbana i Högdalen 

Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana är den största satsningen på tunnelbanan i modern tid. 19 kilometer nya spår och nio nya stationer fördelade på fyra sträckningar byggs och omkring år 2025 ska tunnelbanan rulla till och från Nacka C, Barkarby station och Arenastaden.

När tunnelbanan byggs ut behövs fler fordon och uppställningsplatser med större kapacitet för att serva dessa fordon. Idag räcker inte antalet fordon eller depåkapacitet till för att matcha den utbyggnad av tunnelbanan som planeras i Stockholm.

Projektet Depå-fordon är en del av projektet för utbyggnad av tunnelbana i Stockholm och har i uppdrag att utöka antalet fordon samt att utveckla den befintliga Högdalsdepån genom att förstärka kapaciteten och anslutningsmöjligheterna till depån, så att depån kan användas av både Gröna och Blå linjen. Projektet är viktigt för att de färdiga tunnelbanelinjerna ska kunna börja köras vid planerad trafikstart. Samtidigt sker en uppgradering av fordonsparken och transportsystemen. Genom att förstärka hållbara transportsystem minskar mängden koldioxidutsläpp i Stockholms län.

Ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus

Södertälje sjukhus, huvudingång. Foto

Södertälje sjukhus bygger till och moderniserar för att få modernare och effektivare lokaler. Projektet ska tillgodose behovet av vårdkapacitet som beräknas öka i närområdet fram till år 2020. En viktig utgångspunkt för projektet är att sjukhuset ska medge större flexibilitet inför framtiden. De tekniska systemen är dubblerade för att klara driftavbrott i flera led.
En av de stora utmaningarna är att genomföra projektet på en relativt liten fastighet, samtidigt med den normalt pågående sjukhusdriften.

Omkring 23 procent av nybyggnaden är färdigbyggd och byggnadsstommen håller på att resas. Den platsgjutna betongen är klar till 95 procent. De invändiga installationerna har påbörjats. Nästa milstolpe i projektet är "tätt hus" som sker vid årsskiftet. Tätt hus innebär att fasad, fönster och tak är så färdiga att de invändiga arbetena kan påbörjas utan risk för fukt- och frysskador.

Prognosen för projektet är att klara kraven för Miljöbyggnad nivå guld och att nå landstingets centrala miljömål i miljöutmaning 2016 som innebär att energianvändningen för byggnaden ska ligga minst 30 procent lägre än Boverkets nybyggnadsregler. Nybyggnadsreglerna är 125 kWh/m2 år och prognosen för nya Södertälje sjukhus är 76 kWh/m2 år.

Andra mål inom projektet är att:

  • uppnå en bättre samverkan och processorientering för en sammanhållen öppenvård och sterilteknik
  • uppnå bättre logiska samband mellan slutenvård, akutmottagning och behandlingsfunktioner
  • bygga generellt utformade vårdavdelningar som ger större flexibilitet
  • arbetsmiljön för personalen svarar upp mot dagens krav utan att vårdutbudet minskar
  • använda systemet Byggvarubedömningen för att säkerställa att miljögodkända produkter används i byggnaderna
  • minska energianvändningen över tiden
  • omhänderta avfall på ett kretsloppsanpassat sätt
  • transporter som Locum har inflytande över är effektiva och miljöanpassade
  • undvika miljö- och hälsostörande ämnen.

Program Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanan med låga bullerskyddsskärmar. foto

Roslagsbanan med låga bullerskyddsskärmar. Foto: SL

Program Roslagsbanans utbyggnad syftar till att utveckla och förstärka kapaciteten för en anrik bana som har stor betydelse för nordostsektorns kollektivtrafik. Målet är att skapa möjligheter så att fler kan åka kollektivt med tåg, vilket är ett bättre val från klimatsynpunkt än buss, men framför allt är det väldigt mycket bättre att åka kollektivt än att köra bil.

Programmets övergripande mål är att:

  • öka kapaciteten på Roslagsbanan och möjliggöra en jämn tiominuterstrafik till de flesta stationerna
  • minska störningskänsligheten i trafiken
  • hålla bullernivåerna inom de riktvärden för buller som anges i infrastrukturpropositionen för nybyggnation av järnväg
  • tillgänglighetsanpassa stationer och befintliga vagnar
  • höja säkerheten i bansystemet.

Program Roslagsbanans utbyggnad gynnar en hållbar framtid eftersom utbyggnaden gör det möjligt att utöka det kollektiva resandet och avlasta E18 och E4:an. Roslagsbanan har cirka 46 000 resenärer (påstigande) varje vardag, vilket sparar cirka 80 ton CO2 per vardag, i jämförelse med om motsvarande resor görs med personbil (beräkningarna från SCB/SIKA utgår från en genomsnittlig bensinförbrukning av en bil i Stockholm: 0,86 liter/10 km, en medelbeläggning på 1,72 personer per bil och en antagen färdsträcka på 15 km).

Förutom att främja ett hållbart resande inkluderar programmet ett stort antal miljösatsningar. Störande buller är en miljöaspekt som kan inverka negativt på människors välbefinnande och hälsa. Buller är ett folkhälsoproblem och inom programmet för Roslagsbanans utbyggnad bedrivs ett mycket omfattande arbete med att vidta bullerskyddsåtgärder längs med hela banan.

Bland annat har följande arbeten utförts:

  • en ombyggnation av Stockholm Östra med olika bullerdämpande åtgärder, bland annat riktade och mindre störande högtalarutrop samt ljudabsorbenter på plattformstak och plattformskanter (se bild 2)
  • en bygghandlingsprojektering för dubbelspårsträckor samt en program- och systemhandling för den nya depån i Molnby
  • bullerskyddsåtgärder mellan Stocksund och Djursholms Ösby samt på Näsbyparkgrenen inkluderar 5 000 meter bullerskyddsskärmar längs spåren, vilket förbättrar boendesituationen för många människor
  • en upprustning av befintliga fordon ger ökad tillgänglighet (96 fordon av 101 klara till och med december 2015)
  • säkerhetshöjande åtgärder i plankorsningar
  • en upphandling av leverantör för nya fordon (tilldelas i början av 2016).