Satsningar på kollektivtrafik och vård när Stockholm växer

Uppläsning

Stockholms läns stabila tillväxt är i grunden positiv och öppnar för många möjligheter. Men den innebär också stora utmaningar och nya krav. Behovet av ökad samhällsservice gör att vården behöver vidareutvecklas och bli mer effektiv. Landstinget vill också förbättra möjligheterna till resor för att knyta samman länet bättre.

Europas mest attraktiva storstadsregion

Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. För att nå dit behöver många aktörer i länet arbeta tillsammans. Stockholms läns landsting bidrar till bättre förutsättningar för en hållbar region – ekologiskt, socialt och ekonomiskt – genom att bland annat minska verksamheternas påverkan på klimatet, vara resurseffektiv och arbeta hälsofrämjande. Ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön är att fler reser kollektivt. Genom en attraktiv kollektivtrafik och bra hälso- och sjukvård ska landstingets verksam­heter också bidra till att främja regionens ekonomiska tillväxt på ett hållbart sätt, samt göra det möjligt för fler invånare att bo och verka i länet.

Regionens hållbara utveckling ska möta dagens behov, men utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Med en kraftig befolkningsökning – till år 2030 har antalet invånare i länet troligtvis ökat med mer än en halv miljon i jämförelse med år 2010 – måste det göras en planering för att möta dessa behov. De satsningar landstinget gör idag kommer även framtida invånare till godo. Idag bor drygt 2,2 miljoner invånare i länet. Sedan år 2010 har befolkningen ökat med 177 000 personer.

Under 2015 förberedde landstinget sitt bidrag till och medverkan i Sverigeförhandlingen – den statligt tillsatta förhandlingsmodellen kring framtida infrastruktursatsningar för att gynna bostadsbyggande och närings­liv. Flera av de mest prioriterade infrastruktursatsningarna påverkar Stockholmsregionen. Förhandlingarna ska slutredovisa sitt resultat senast i december 2017.

Under 2015 intensifierades arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan som tar sikte på år 2050. Planen bygger vidare på den aktuella regionutvecklingsplanen, RUFS 2010. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen ligger till grund för kommunernas och landstingets långsiktiga planering, det regionala tillväxtarbetet, regionala strukturfonds­program samt infrastrukturplaner. Planen ska uttrycka regionens vilja och fungera som ett gemensamt kontrakt.

Under året inleddes också arbetet med att utreda en eventuell ombildning av landstinget till en region. En regionbildning skulle innebära att landstinget tar över ansvaret för att samordna regionens tillväxtarbete från läns­styrelsen.

Kollektivtrafikens upprustning och utbyggnad

Under 2015 har arbetet med utbyggnaden av tunnelbanan varit prioriterat. Det är den största satsningen på tunnel­banan sedan 1970-talet. Landstinget förbereder nu byggnation av nästan två mil ny tunnelbana med tio stationer. I framtiden blir det möjligt att ta tunnelbanan till och från Nacka, Barkarby och Arenastaden. Genom att dagens blå linje från Kungsträdgården också förlängs söderut och kopplas samman med Hagsätralinjen skapas det förutsättningar för en tätare trafik på alla linjer till söderort.

Byggarbetare fotoNya tunnelbanan bidrar till att stockholmarnas vardag blir smidigare. De kommuner som får ny tunnelbana har åtagit sig att bygga sammanlagt 78 000 nya bostäder. Utbyggnaden till Barkarby och Arenastaden planeras att starta under 2016. År 2018 har turen kommit till Nacka och söderort. År 2025 planeras den nya tunnelbanan vara klar. I slutet av 2015 lämnade landstinget in den första av många kommande tillståndsansökningar som krävs inför bygget av tunnelbanan. De samråd som hölls kring gula linjen (Odenplan–Arenastaden) och blå linjen (till Nacka och söderort) samlade många synpunkter och inlägg. Allmänhetens intresse för den nya tunnel­banan är stort.

Arbetet med att uppgradera tunnelbanans röda linje fortsatte med bland annat byte av signalsystem och nya tunnelbanevagnar. Under 2015 utreddes också om röd linje ska ha hel­automatisk drift i framtiden. Målet är att öka röda linjens kapacitet med cirka tjugofem procent.

Tunnelbanedepån i slakthusområdet avvecklades och istället byggdes depån i Hammarby ut för arbetsfordon. I Norsborg byggs en helt ny depå med större utrymme för att möta nya behov och ökad kapacitet.

Under 2015 offentliggjordes också hur de nya tunnelbanevagnarna kommer att se ut. De har kapacitet för fler resenärer och större ytor för exempelvis barnvagnar.

Även utbyggnaden av pendeltågen fortsätter. Genom Trafikverkets arbete med Citybanan och Mälarbanan får pendeltågen helt egna spår hela vägen till Kallhäll. Under 2015 färdigställde Trafikverket större delen av Citybanan och landstinget har börjat överta ansvaret inför driftssättningen 2017.

I Handen startade arbetet med den nya pendeltågsstationen Vega. Den helt nya pendeltågstationen byggs i anslutning till ett nytt bostadsområde och har planerats i samverkan mellan Trafikverket, landstinget och Haninge kommun.

Under 2015 fortsatte även utbyggnaden av Roslagsbanan. I början av året öppnades två nya dubbelspårssträckor på Kårstalinjen. I december var den omfattande ombyggnaden av Stockholm östra klar och tågtrafiken kunde åter komma igång mellan Östra station och Universitetet.

Resenärernas förtroende för kollektivtrafiken

Hur nöjda resenärerna är med kollektivtrafiken mäts regelbundet genom så kallade ombordundersökningar. I intervjuer får resenärer ange hur nöjda de är och koppla det till faktorer som punktlighet, trafikinformation, trängsel, städning och trygghet. Under 2015 uppmättes den genom tiderna högsta siffran med avseende på nöjda kunder i kollektivtrafiken. I december var 81 procent av resenärerna nöjda med kollektivtrafiken. Årsresultatet för samma undersökning visar att andelen nöjda resenärer i kollektivtrafiken har ökat från 77 till 78 procent. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade år 2000.

Även länsinvånarnas förtroende för kollektivtrafiken mäts regelbundet. Dessa mätningar omfattar även personer som inte reser kollektivt och ger ett annat resultat än ombordundersökningarna. Ungefär fyra av tio läns­invånare uppger att de har förtroende för kollektivtrafiken. Trogna resenärer har alltså ett högre förtroende för kollektiv­trafiken än de invånare som inte åker kollektivt.

Nya Karolinska Solna bygge och trafik. Foto

Hälso- och sjukvårdens modernisering och utbyggnad

Stockholms läns invånare lever allt längre, precis som invånarna i övriga landet. Den äldsta delen av befolkningen är en stor grupp med växande behov av god samhällsservice. Det innebär att utbudet av vård och kollektivtrafik behöver anpassas och förändras för framtiden. Allt fler invånare ställer nya krav på hälso- och sjukvården, till exempel på tillgänglighet i digitala kanaler, men också kring annat som att få möta vården från egna personcentrerade utgångspunkter.

Nu genomförs Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Under 2014 inleddes arbetet med att genomföra Framtidsplan för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Det innebär konkret att landstinget bygger nytt, rustar upp och utvecklar arbetssätt som förstärker vården och ger en tillgängligare och effektivare vård där fler patienter får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.

Framtidsplanen är utgångspunkt för alla satsningar som nu görs inom hälso- och sjukvården och innebär att landstinget tar ett samlat grepp om utvecklingen av en mer patient­­centrerad, effektiv och jämlik vård. Inom sjukvården pågår en snabb medicinsk och teknisk utveckling där bland annat nya behandlingsmetoder ger nya förutsättningar. Befolkningssammansättningen förändras också kraftigt och gruppen äldre blir väsentligt större än tidigare samtidigt som det föds många barn.

Läs mer om satsningarna.

Patienternas förtroende för vården 2015

Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på hälsotillstånd och på hur olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet används bäst. Förtroendet mäts på befolkningsnivå två gånger om året genom den nationella befolknings­undersökningen Vårdbarometern. Resultatet för 2015 visar att 64 procent av de tillfrågade i länet har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Resultatet ligger på samma nivå som 2014 och som i riket i stort. Förtroendet för vården har varit stabilt och högt det senaste decenniet, med en svagt ökande trend.