Så här utvecklas Stockholmsregionen

Uppläsning

Stockholm är storstad och skärgård. I länet finns tätbefolkade städer och orter, liksom stora områden som är glest befolkade. Landstingets ambition är att bidra till goda levnadsbetingelser i hela länet.

Storstad och skärgård

Stockholms skärgård är unik. Ingen annanstans i världen finns en så vidsträckt skärgård så nära en storstadsregion. Skärgården ska vara attraktiv för såväl besökare som för boende och verksamheter. Kollektivtrafiken till sjöss är en viktig förutsättning för detta. Genom Waxholmsbolaget driver landstinget trafik i hela skär­gården. Trafikområdet är 20 mil långt och 5 mil brett, och sträcker sig mellan Arholma i norr och Landsort i söder.

På vattenvägarna inne i Stockholm knyter landstinget ihop staden med pendelbåtar i SL:s namn. Här gäller SL-biljetten och ordinarie SL-taxa.

Visionen är att Stockholms skärgård år 2030 ska vara ett besöksmål i världsklass, året runt. Målet är att antalet kommersiella gästnätter och antalet årsarbeten i skärgården ska ha ökat med 50 procent senast år 2020 och att den sammanlagda omsättningen i skärgården ska ha ökat med 80 procent. För att utveckla besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar landstinget med andra aktörer, inte minst med Stockholm Visitors Board och skärgårdskommunerna. Landstinget är också huvudfinansiär för Skärgårdsstiftelsen som arbetar för att göra skärgården attraktivare och tillgänglig för länets invånare.

Som en del i arbetet med nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, tar landstinget fram en särskild strategi för utvecklingen av skärgården.

Kompetensförsörjning

De satsningar som genomförs inom hälso- och sjukvården och i kollektivtrafiken ökar kraven på att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. I dag arbetar drygt 44 000 personer i landstingets verksamheter.

För att kompetensmässigt stödja genomförandet av Framtidsplanen har landstinget tagit fram ett gemensamt åtgärdsprogram. Programmet ska stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka landstingets attraktionskraft som arbetsgivare, bland annat genom insatser kring lönebildning, en minskning av bemanningspersonalen, utbildningsinsatser och genom att främja nya arbetssätt och samarbeten.

Kvinna tittar i mikroskop. Foto

Forskning och innovation

Stockholms läns landstings innovationsfond instiftades under året. För första gången utlystes medel för innovationsarbete som riktades till anställda inom hälso- och sjukvården. Totalt inkom 113 ansökningar vid den första utlysningen och en särskild bedömningsgrupp med expertis inom vård, teknik och innovation tillsattes för att granska ansökningarna. Fondens 10 miljoner kronor fördelades på 32 projekt inom Stockholms läns landsting.

Under våren har landstinget för första gången utlyst medel till genus­vetenskaplig forskning med inriktning på jämställd hälsa och vård. Under hösten beslutade den nationella priori­teringsgruppen att bevilja 4 av 19 inkomna ansökningar. Totalt beviljades 2 miljoner kronor till forskning på Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus under 2015–2016.

Stockholms läns landsting har utsett Karolinska Trial Alliance till regio­nal nod för satsningen på en nationell samordning av kliniska studier. Syftet är att effektivisera och öka konkurrens­kraften regionalt och nationellt för kliniska studier.

Miljö

Landstingets vision inom miljöområdet är att vara banbrytande med de egna verksamheterna, stimulera en miljöteknisk utveckling och inspirera andra aktörer. Målet är att fasa ut alla farliga ämnen ur vårdmiljöer och trafik för att därigenom minimera landstingets miljö- och hälsopåverkan. Miljö­arbetet styrs av landstingets miljöpolitiska program, Miljöutmaning 2016. Med det nya, kommande miljöprogrammet för perioden 2017–2021 är det tänkt att höja landstingets ambitioner ytterligare. Arbetet ska drivas framåt genom en utveckling av nya metoder, arbetssätt och tekniker så att landstinget kan erbjuda en hållbar vård och trafik och samtidigt verka för en hållbar utveckling av samhället.

De satsningar landstinget gör idag ska vara till nytta både för dagens länsinvånare och för framtida generationer. Därför läggs stor vikt vid miljöaspekterna vid nybyggnationerna och moderniseringarna på sjukhusen. Nya Karolinska Solna, NKS, har exempelvis utformats för att möta de höga krav som ställs för en certifiering enligt byggbranschens Miljöbyggnad Guld. Tack vare ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning, kan NKS väsentligt minska sin energianvändning i jämförelse med dagens sjukhus.

Ett avgörande tillvägagångssätt för att driva en mer hållbar verksamhet är att ställa ökade miljö- och sociala krav i de upphandlingar som landstinget gör. Stockholms läns landsting driver aktivt arbetet med att formulera effektiva miljökrav vid upphandlingar; en kunskap som spridits till andra intresserade aktörer.

Inom kollektivtrafiken fortsätter arbetet att prova nya tekniska lösningar för minskad påverkan på miljö och klimat. Ett exempel är de åtta laddhybridbussar som trafikerar linje 73 mellan Ropsten och Karolinska sedan mars 2015. Bussarna drivs av elektricitet med stöd av en motor som drivs av biodiesel om det skulle behövas. Trafikförvaltningen, Volvo och Vattenfall har tillsammans drivit ett projekt för att genomföra ett omfattande test med laddhybridbussarna som har 75 procent lägre bränsleförbrukning än konventionella dieselbussar. Dessutom släpper laddhybridbussarna ut 90 procent mindre koldioxid än dieselbussar, eftersom de drivs på biodiesel och el från förnybara källor.

Landstinget ställer sedan flera år tillbaka krav på förnybara drivmedel genom trafikavtalen. I det senaste avtalet för busstrafiken, som började gälla sommaren 2015, ställdes det krav på övergång till 100 procent förnybart drivmedel. Tack vare detta ökade andelen av SL:s bussflotta som drivs med förnybara drivmedel till 91 procent under hösten 2015.

Delar av landstingets investeringar i kollektivtrafik och hälso-och sjukvård finansieras via så kallade gröna obligationer.

Konstverk av Astrid Kroghs i ljusschaktet, byggnad U1:5 i Nya Karolinska Solna. Foto

Konstverk av Astrid Kroghs i ljusschaktet, byggnad U1:5 i Nya Karolinska Solna.

Konst och kultur

Målet för landstingets kulturverksamhet är att bidra till ett tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Det uppnår landstinget på flera sätt, bland annat genom långsiktigt verksamhetsstöd och olika projektstöd till länets fria kulturliv samt stöd till Dans i Stockholms stad och län, Film Stockholm, Länshemslöjdskonsulenterna/Slöjd Stockholm, Länsmusiken, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms läns museum. Landstinget är även huvudfinansiär till Konserthuset och Kungliga Filharmonikerna. Länets studieförbund och folkhögskolor får också ekonomiskt stöd av landstinget.

Konst och kultur i vårdmiljöer är ett viktigt verksamhetsområde. Landstinget verkar genom konstnärliga gestaltningar vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet, samt genom att säkerställa ett programutbud för dem som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen.

Kulturförvaltningen samordnar insatserna mellan tillväxt- och regionplaneförvaltningen och länsstyrelsen enligt programmet Kreativa Stockholm. Ett tydligt kulturperspektiv ska vara en del i den nya regionala utvecklings­planen, RUFS 2050, som just nu arbetas fram.

Konstsatsningen vid Nya Karolinska Solna är det hittills största enskilda konstprojektet för offentlig miljö i Sverige. Under 2015 invigdes det första av en rad konstverk i byggnaderna.