Investeringar som säkrar morgondagens samhällsservice

Uppläsning

Stockholms läns landsting har i grunden en god ekonomi men den saknar inte utmaningar. När Stockholms län växer, åker fler personer kollektivt och fler behöver hälso- och sjukvård. Därför är det rimligt att landstinget också planerar för ökande kostnader. Samtidigt ökar intäkterna och förutsättningarna för att de ska fortsätta att öka är goda. Ökningen beror till exempel på att många väljer att flytta till länet, samtidigt som arbetsmarknaden är god.

Låg inflation och låga marknadsräntor är gynnsamma för landstinget som befinner sig i en fas med stora långsiktiga investeringar i hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Landstinget bygger för framtiden, men också för dagens situation. Större pågående investeringar är bygget av Nya Karolinska Solna, utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsöverenskommelse samt upprustning av tunnelbanans röda linje. Investeringsplanerna för 2015 var omfattande och årets investeringsvolym uppgick till drygt 14 miljarder kronor.

InvesteringartabellKostnadsökningstakten i fokus även fortsättningsvis

Under en tid har kostnaderna i Sveriges olika landsting och regioner ökat mer än vad som kan förklaras genom högre kapacitet och större utbud. Ökningen är sett mot intäkterna inte långsiktigt hållbar. Stockholms läns landsting arbetar för att minska kostnadsökningstakten genom åtgärdsprogram. Under 2015 var den totala kostnadsökningstakten 3,3 procent, vilket kan jämföras med 2014 års kostnadsökningstakt om 6,6 procent. Takten har med andra ord halverats mellan åren 2014 och 2015. En del av kostnadsökningarna över de angivna 3,3 procent finns inom vårdvalsområdena. Det kan bero på flera faktorer. Långsiktigt ska emellertid utbyggnaden av den öppna specialistvården avlasta akutsjukvården och bidra till en mer tillgänglig och effektiv vård.

Kostnadsutveckling stapeldiagram

Ägarstyrning i praktiken

De stora pågående och kommande investeringarna ställer krav på en sammanhållen styrning och ledning. Därför byggde landstinget upp en förstärkt ägarstyrning efter ett beslut år 2014. Ägarstyrningen innebär bland annat att landstingets egen produktion av hälso- och sjukvård samordnas på ett tydligare sätt än idag, med stort
fokus på att få olika aktörer att samverka. Ägarstyrningen ska även fungera som en stöd- och styrfunktion och stödja vårdgivarna i deras arbete med att hålla de beslutade ekonomiska ramarna. Tidigare har varje vårdgivare drivit sin verksamhet med stor självständighet inom de givna ramarna.
Nu krävs det ett större mått av samarbete mellan olika vårdgivare för att besluten kring Framtidsplanen ska gå att genomföra i praktiken. Under tiden som förändringarna genomförs ska vårdgivarna erbjuda patienterna vård med lika hög kvalitet och patientsäkerhet som idag. Denna utmaning kräver nya sätt att arbeta tillsammans.

Ökat fokus på kostnadskontroll

De närmaste åren innebär påfrestningar på landstinget ekonomi. Drifts- och räntekostnaderna ökar när nya anläggningar och sjukhuslokaler tas i bruk och de resurser och kompetenser som finns behöver användas på ett effektivare sätt än tidigare.

Inom flera av landstingets verksamheter och inom de centrala förvaltningarna inrättades flera åtgärdsprogram under 2015. Syftet med programmen är att säkerställa en ekonomi i balans, samt att nå det budgeterade resultatet och en långsiktigt hållbar kostnadsutvecklingstakt. Åtgärdsprogrammen innefattar såväl förbättrings- och effektiviseringsåtgärder som kostnadsbesparingar, och har i stort fått avsedd effekt. Det gäller inte minst åtgärderna kring hälso- och sjukvårdsnämndens budget som omprioriterades under 2015 för att undvika stora underskott i akutsjukhusens verksamhet, samt för att nå en ekonomi i balans under året. Under 2015 träffade landstinget nya avtal med de landstingsdrivna akutsjukhusen som med något undantag drivs i aktiebolagsform. Avtalen reglerar de produktionsmässiga och ekonomiska ramarna under den omställning som pågår enligt Framtidsplan för hälso- och sjukvården.

Effektiviseringar i pendeltågs- och busstrafiken

Ett växande trafiksystem innebär ökade kostnader för drift och förvaltning. För en långsiktig kostnadskontroll är det därför nödvändigt att kontinuerligt se över och justera trafikutbudet så att både dagens och framtidens utbud kan säkras och finansieras.

Under 2015 planerades och genomfördes effektiviseringar i kollektivtrafiken. Utgångspunkten var att dessa skulle påverka resenärerna i så liten utsträckning som möjligt. De genomförda insatserna var exempelvis justeringar i pendeltågens tidtabell, i stationernas öppettider och i utbudet av busstrafik. Dessutom har åtgärder och insatser genomförts för att kostnadseffektivisera upphandlingarna samt öka och säkra trafikintäkterna.