Framtidsplanen - ännu ett steg i genomförandet

Uppläsning

Framtidsplan för hälso- och sjukvården tar ett helhetsgrepp kring hälso- och sjukvårdssystemet i Stockholms läns landsting. Ny- och ombyggnationer ska modernisera sjukvårdens lokaler för att ge fler vårdplatser, bättre vård, minskad energiförbrukning och ge förutsättningar till nya arbetssätt i vården. Med fler e-hälsotjänster ska vården bli tillgängligare för både medarbetarna och patienterna. Vården ska därmed bli mer patientcentrerad, effektiv och jämlik. Genomförandet inleddes 2014 och har fortsatt med full kraft under 2015.

En av principerna i Framtidsplanen är att vården på akutsjukhusen ska riktas till de patienter som är i störst behov av akutsjukhusens specifika kompetenser och resurser. Vårdgivarna utanför akutsjukhusen ökar samtidigt sitt utbud.

Vården utanför akutsjukhusen

Vården utanför akutsjukhusen förstärks genom bland annat vårdval och genom upphandlad vård hos privata och landstingsdrivna vårdgivare. Vårdval är en av strategierna för att renodla akutsjukhusens uppdrag och flytta vården till andra vårdgivare. Under 2015 tillkom två nya områden till de befintliga vårdvalen:

  • multimodal rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta, MMR1, inom husläkaruppdraget
  • rehabilitering vid Myalgic Ence­phalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome, ME/CFS, som tilläggsuppdrag till två olika vårdval; dels vårdval långvarig smärta och utmattningssyndrom, MMR2, dels vårdval planerad specialiserad re­habilitering, neurologi.

Under 2015 förbereddes också införandet av två nya vårdval från den 1 januari 2016:

  • Akut specialiserad neurologisk rehabilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus
  • Akut specialiserad kirurgisk re­habilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus

Under 2015 har landstinget beslutat om en mer omfattande revidering av vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Utgångspunkten är de anpassningar som behöver göras på grund av Framtidsplanen. Den nya föreslagna ersättningsmodellen ska stimulera husläkarmottagningarna att i större utsträckning fokusera på patienter som kräver mer resurser och som har svagast hälsa.

Under 2015 inleddes eller förbereddes en revidering för att utveckla uppdragen för vårdvalen ortopedi och handkirurgi, läkarinsatser i särskilda boenden för äldre, avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ slutenvård.

E-hälsa för att utveckla delaktighet och stötta nya arbetssätt

Att stärka utbudet av e-hälsotjänster ger fördelar för både patienter och sjukvårdspersonal. Patienten får kunskap om sin egen hälsostatus och bättre möjligheter att delta i och bidra till sin egen vård och behandling, medan vårdens medarbetare får stora möjligheter till kunskapsöverföring och bättre samverkan när information om en patient kan delas av flera vårdgivare. Processerna i vården effektiviseras och medarbetarna slipper vissa administrativa uppgifter. Även uppföljning och kvalitetsgranskning kan underlättas genom en bredare användning av e-hälsotjänster.

I november 2015 startade införandet av e-frikort, en elektronisk hantering av högkostnadsskydd och frikort för patientavgifter i öppenvården i Stockholms län. När e-frikortet är helt infört slipper patienten samla stämplar i ett högkostnadskort av papper för att nå upp till frikortsgränsen. Under året förbereddes också ett breddinförande av e-tjänsten Journalen där patienter kan ta del av sin journal via internet. Under 2016 får samtliga vårdgivare i Stockholms läns landsting möjlighet att ansluta sig till den gemensamma e-tjänsten. Patienterna ska kunna logga in via 1177 Vårdguiden för att läsa sin egen journal och vara delaktiga i sin egen behandling.

Gemensamt med flera andra landsting och regioner deltar landstinget i arbetet med att formulera krav och standarder för en framtida nationell miljö för vårdinformationsstöd. Arbetet regionalt inkluderar även den kommunala nivån.

Patient, barn. Foto

Ökad tillgänglighet

Landstingets ambition är att samtliga patienter ska få vård i rätt tid. Ett minimum är att ingen patient behöver vänta längre på besök eller behandling än vad vårdgarantin föreskriver.

Mätningen av väntetiden till besök hos husläkare våren och hösten 2015 visar att 80 procent av befolkningen fick komma till husläkaren inom 5 dagar (siffrorna ska dock tolkas med viss försiktighet, en ny mätmetod har införts som på sikt kan ge säkrare resultat).

I genomsnitt 68 procent av de patienter som behövde träffa specialistläkare under 2015 fick träffa en läkare inom Stockholms läns landstings vårdgarantitid på 30 dagar. Detta är två procentenheter lägre än 2014. När det gäller landstingets vårdgaranti för behandling (90 dagar) fick i genomsnitt 88 procent av patienterna behandling inom vårdgarantitiden. Detta är något lägre än föregående år. Av landstingets utomlänspatienter väntande 3 procent på tid för besök, medan 5 procent väntade på tid för behandling.

Mer information om tillgängligheten inom vården finns i Årsredovisning 2015.

Ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsarbetet spänner över många områden och discipliner, och inom vården läggs stor vikt vid att förhindra skador som kan undvikas. I det arbetet deltar både patienter och vårdens medarbetare.

Landstingets punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner, VRI, under hösten 2015 visade en förekomst på 9,5 procent inom den somatiska vården, vilket är nära målvärdet på 9,4 procent. Vårdrelaterade infektioner är fortsatt ett prioriterat fokusområde för landstinget. Med enkelrum förbättras möjligheten till en mer patientsäker vård. Smittorisken – och därmed efterföljande möjliga infektioner och komplikationer – är lägre om patienten vårdas i eget rum än i delade salar. På Södertälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Nya Karolinska Solna är enkelrum, helt eller delvis, en del av moderniseringen eller nybyggnationen.

Resistensutvecklingen hos bakterier ökar fortfarande på ett oroväckande sätt, och en onödig förskrivning av antibiotika bidrar till detta. Invånarna i Stockholms län får mest antibiotika i hela landet, men antalet uthämtade recept har minskat under flera års tid, även under 2015. Landstinget har fortsatt sina insatser och samarbeten med husläkarmottagningar, sjukhuskliniker och särskilda boenden för att dämpa förskrivningen av antibiotika. I upphandlingar kring livsmedel ställer landstinget även krav på en återhållsam antibiotikahantering för djur.

Äldre man med vårdpersonal. Foto

Förstärkningar inom cancervården

Under 2015 förberedde landstinget en förstärkning av uppdraget inom icke-kirurgisk cancerbehandling, som ska bedrivas vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus. Beslutet ansluter till arbetet med Bröstcentrum vid dessa sjukhus, som öppnades i januari 2016. Syftet är att skapa en likvärdig och jämlik vård med hög kvalitet där också forskning och utveckling har en stark ställning.

Under 2015 arbetade landstinget framgångsrikt med den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården. För detta arbete, inom Regionalt cancercentrum, får landstinget en prestationsersättning på 93 miljoner kronor för 2015.

Insatser genomfördes under 2015 för att öka antalet vårdplatser för barn med cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Insatserna medförde bland annat att andelen patienter inom barncancervården som får vård i annat landsting minskade.

Landstinget finansierar forskning, utveckling och innovationsarbete.

Forskningen ska stödja landstingets kärnverksamheter och ge en långsiktig och konkret nytta för invånarna. I framtiden blir det ännu viktigare att forskningen och utbildningen kan följa patientens väg genom hela vårdkedjan, från primärvård till högspecialiserad vård. Allt mer vård kan bedrivas utanför akutsjukhusen och det påverkar förutsättningarna för forskning, utbildning och utveckling. När forskningen integreras som en del av vården går det snabbare att omvandla innovationer till nya arbetssätt och behandlingsmetoder. För att detta ska fungera krävs en sammanhållen och stärkt infrastruktur med kvalitetsregister, biobanker, IT-stöd och vårdinformationssystem. Tillgången till säker och relevant information är nödvändig för att betydelsefull forskning ska kunna genomföras. Som ett led i genomföran­det av Framtidsplan för hälso- och sjukvård ska forskning, utbildning och innovation integreras i hela vårdkedjan och därigenom stödja utvecklingen mot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård.

Stockholms medicinska biobank invigdes i oktober och verksamheten fortsätter att byggas ut de kommande åren. När det gäller strategisk biobanking har landstinget beslutat att fokusera på de fyra diagnoser som ryms i Program 4D: bröstcancer, artriter, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Dessa fyra diagnoser är några av våra vanligaste folksjukdomar.

Sjukhus för sjukhus – så här byggs sjukvården ut i Stockholm

Akutsjukhusen:

Nya Karolinska Solna
Arbetet med att färdigställa de första vårdlokalerna i Nya Karolinska Solna fortsätter. Sedan tidigare är till exempel vissa mindre byggnader färdigställda och i drift, till exempel parkeringshuset och teknikbyggnaden. Sjukhuset förbereds för att ta emot den första patienten under hösten 2016. Arbetet löper enligt tidplan. Thorax- och barnverksamheterna är de första att flytta in i det nybyggda sjukhuset, som färdigställs etappvis.

S:t Görans sjukhus
S:t Görans sjukhus består i huvudsak av ett akutsjukhus och en omfattande psykiatrisk verksamhet. Akutsjukhuset byggs om och ut och en planering pågår för en framtida nybyggnad för den psykiatriska verksamheten.

Under 2016 öppnar en ny akutmottagning med ökad kapacitet för att ta hand om effekterna av att Nya Karolinska Solna successivt driftsätts. Vidare sker en ny- och ombyggnation av vård- och behandlingsbyggnader som bland annat möjliggör en förlossningsverksamhet med cirka 4 000 förlossningar per år.

För den psykiatriska verksamheten planeras en upprustning av befintliga lokaler och ett detaljplanearbete pågår som ska möjliggöra en framtida nybyggnation för psykiatrisk vård på sjukhusområdet.

Södertälje sjukhus
Ombyggnationsprojekten på Södertälje sjukhus var bland de första som startade, redan 2013. Vid Södertälje sjukhus färdigställs just nu en ny behandlingsbyggnad som planeras att öppna under 2017. I den första etappen driftsätts bland annat en ny förlossningsavdelning och akutmottagning. Två befintliga byggnader för vårdavdelningar med stödfunktioner byggs om för att förbättra möjligheten till vård i den södra delen av länet.

Entré Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Foto

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
För Karolinska universitetssjukhuset genomförs en ny- och ombyggnad för operation och radiologi som samlokaliseras med intervention (skopi- och röntgenledda behandlingar). För att behålla kritiska samband sker en ombyggnation av andra verksamheter, till exempel förlossning. I och med detta finns det möjlighet att öka förlossningskapaciteten vid sjukhuset med ytterligare en enhet i befintliga lokaler.

Genom ombyggnationer ökar kapaciteten i den slutna psykiatriska vård som Stockholms läns sjukvårdsområde svarar för inom sjukhuset.

Danderyds sjukhus
För Danderyds sjukhus genomförs nybyggnation av en behandlingsbyggnad som inrymmer en akutmottagning. Den nya akutmottagningen har för­senats. Driftsättningen är beräknad till i slutet av 2018 och åtgärder planeras för att minimera effekterna av förseningen. En löpande ombyggnation och en teknisk upprustning av byggnaderna planeras för att skapa effektiva flöden och moderna vårdavdelningar. Den geriatriska vården som Stockholms läns sjukvårdsområde idag driver vid Danderyds sjukhus flyttar till Sollentuna sjukhus.

Södersjukhuset
Med en ny behandlingsbyggnad med större akutmottagning och nya operationssalar, en ny vårdbyggnad och en ny byggnad för drift och underhåll ska Södersjukhuset rustas för framtiden. De förberedande arbetena startade 2014 och nybyggnationerna beräknas stå klara runt 2019–2020. De nya byggnaderna växer fram i den västra delen av sjukhusområdet. De ska bland annat innehålla en akutmottagning, operationssalar och en sterilcentral.

Norrtälje sjukhus. Foto

Norrtälje sjukhus (inom Tiohundra AB)
Norrtälje sjukhus behåller sitt uppdrag som ett integrerat akutsjukhus med geriatrisk verksamhet. Vid sjukhuset finns det möjlighet att ta emot fler patienter. Denna kapacitet kan utnyttjas till att dels ta emot patienter från närliggande kommuner, dels som reservkapacitet under omställningsperioden.

S:t Eriks ögonsjukhus
Som enda sjukhus i Sverige erbjuder S:t Eriks Ögonsjukhus ett komplett utbud av ögonsjukvård. Idag är verksamheten i huvudsak lokaliserad på Kungsholmen. Avsikten är att flytta verksamheten till nya lokaler i när­heten av Nya Karolinska Solna.

De mindre sjukhusen

Enligt Framtidsplanen ska möjligheterna till vård som bedrivs nära patienterna utvecklas vid de mindre sjukhusen i länet. Geriatrik, psykiatri eller somatisk specialistvård är några områden där vården på de mindre sjukhusen ska förstärkas. Tanken är att patienterna ska kunna få sin vård på plats, ibland via samverkan mellan flera vårdgivare. Länet har ett flertal mindre sjukhus i alla delar av länet. Förberedelser för modernisering och om- eller nybyggnation pågår på flera platser. Bland projekten märks särskilt:

Sollentuna sjukhus
För Sollentuna sjukhus genomförs nu omfattande ombyggnationer för öppen- och slutenvård. När sjukhuset är färdigt finns det 230 vårdplatser för främst geriatrik, men också för övrig somatisk slutenvård och palliativ vård. Den geriatriska vården som Stockholms läns sjukvårdsområde driver vid Danderyds sjukhus flyttar hit och utökas.

Nacka sjukhus
Förberedelser pågår för att modernisera Nacka sjukhus som rymmer en rad olika vårdområden och vårdgivare. Nacka sjukhus ska förstärka sitt utbud inom främst psykiatri och geriatrik.

Löwenströmska sjukhuset
En omfattande teknisk upprustning pågår på sjukhuset för att höja standarden och ge bättre förutsättningar för vården. Förutom en bättre miljö för patienter och medarbetare får sjukhuset en effektivare energianvändning. Löwenströmska sjukhuset ska förstärka sitt utbud inom geriatrik och psykiatri, men rymmer även fortsättningsvis somatisk specialistvård.