Ekonomi

Uppläsning

En ekonomi i balans är ett av landstingets övergripande mål och en viktig förutsättning för de stora investeringar som görs de kommande åren inom både vården och kollektivtrafiken. För att bibehålla en ekonomi i balans arbetar landstinget för återhållsamhet och för kontroll över kostnadsutvecklingen.

Landstingets verksamheter finansieras främst genom skatter från länets invånare. Landstingsfullmäktige beslutar om hur stor skattesatsen ska vara. 2017 är den 12,08 kronor per beskattningsbar hundralapp.

En ekonomi i balans

Budgeten som beslutas av fullmäktige är landstingets viktigaste styrdokument och beskriver mål, satsningar, ekonomiska ramar samt anger inriktning för vad landstingets verksamheter ska uppnå.

En ekonomi i balans är ett av landstingets övergripande mål och en viktig förutsättning för de stora investeringar som görs de kommande åren inom både vården och kollektivtrafiken. För att bibehålla en ekonomi i balans arbetar landstinget för återhållsamhet och för kontroll över kostnadsutvecklingen. För att klara de ökade, tillfälliga kostnader som uppstår när vården byggs ut och förstärks, har landstinget sparat pengar från tidigare år i form av reserverade medel i eget kapital med syfte att användas till omställningskostnader i vården.

Landstinget har sedan 2007 haft en mycket stark ekonomisk ställning.

Enligt det internationella ratinginstitutet Standard & Poors´s (S&P) är Stockholms läns landsting en god låntagare och har sedan flera år tillbaka AA+ rating.

Den goda ratingen bygger på länets dynamiska och växande ekonomi med god sysselsättning och höga inkomstnivåer, men främst på att landstinget har en stabil ekonomi i balans, stark likviditet och finansiell flexibilitet.

De finansiella målen

Det är med god ekonomisk hushållning i hela organisationen som landstinget kan ta ansvar för och utveckla verksamheterna. Därför styrs landstingets ekonomi mot följande mål:

Resultat

Landstingets resultat ska vara positivt enligt balanskravet, vilket innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. För att resultatet ska spegla verksamheten ska det vara ett positivt resultat även när realisationsvinster räknats bort. Landstingsfullmäktige har beslutat att de tillfälliga omställningskostnader som uppstår när vården byggs ut och förstärks ska räknas som synnerliga skäl. För att klara framtida kostnadsökningar av engångskaraktär har medel reserveras vilket medför att det så kallade balanskravsresultatet ett enskilt år kan vara negativt. Landstinget planerar att använda de medel som reserverats från tidigare år, för att täcka upp dessa ökade och tillfälliga kostnader. Stockholms läns landsting budgeterar för ett positivt resultat under åren 2015–2018, med dessa medel i beaktande.

Finansiering

Ersättningsinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent. Utrymmet för att kunna finansiera investeringar med egna medel utgörs av årets resultat justerat med poster som inte påverkar likviditeten.

Skuldsättning

För att nå skuldsättningsmålet får inte lånefinansiering användas för att finansiera drift eller ersättningsinvesteringar.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnadernas andel av de samlade skatteintäkterna får maximalt uppgå till 11 procent.

Skuldsättningsgrad

Skuldernas andel av de samlade skatteintäkterna får maximalt uppgå till 131 procent.