Regionbildning i Stockholms län

Uppläsning

I december 2016 lämnar landstinget in en ansökan till regeringen om att bilda region i Stockholms län från och med den 1 januari 2019. En regionbildning innebär att landstinget, förutom nuvarande arbetsuppgifter, också övertar det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Nu inleds ett omfattande förberedelsearbete för att säkra att den nybildade regionen med kraft kan ta helhetsansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och fortsatt ta ansvar för hälso- och sjukvård, regionplanering, kultur och kollektivtrafik i länet. Senast den 28 februari 2017 ska landstingsdirektören inrätta en tillfällig projektorganisation för att förbereda regionbildningen.

Stockholmsregionen är inne i en historisk expansionsfas, befolkningen ökar snabbt och vi blir en allt viktigare ekonomisk spelare på den globala arenan. Att bilda region ger nya möjligheter att möta de utmaningar och ta vara på de möjligheter som finns i Stockholmsregionen. Som region kan landstinget stärka det regionala utvecklingsarbetet,  få en tydligare ansvarsfördelning i länet och möjliggöra att besluten kommer närmare invånarna.

Vad händer efter att ansökan lämnas till regeringen

Här presenteras en preliminär tidslinje med de beslutspunkter som är kända med kunskap om hur regeringen arbetar med frågan och hur andra län förberett sig för att bilda region.

December 2016: Landstingsfullmäktige beslutar om att

  • Lämna in ansökan till regeringen om att bilda region från och med den 1 januari 2019.
  • Landstingsdirektören får i uppdrag att senast den 28 februari 2017 inrätta en tillfällig projektorganisation som kan påbörja nödvändiga organisatoriska förändringar för att bilda region.
  • Medel för nödvändiga förändringar tas från befintlig budget.

December 2016: Stockholms läns landsting lämnar in ansökan om att bilda region till regeringen.

Senast den 28 februari 2017: Landstingsdirektören inrättar en projektorganisation
Projektorganisationen har till uppgift att ta fram förslag på hur Stockholms läns landsting kan anpassa och utveckla sin politiska organisation, tjänstemannaorganisation och verksamhet inför regionbildningen.

Under genomförandearbetet kommer länets kommuner och samarbetsparter att bli involverade på olika sätt i beslutsprocessen.

Under 2017: Departementspromemoria på remiss  
Finansdepartementet skickar en departementspromemoria (Ds) på remiss till bland annat kommuner och regionala aktörer i Stockholms län. Remisstiden väntas vara cirka tre månader.

Under 2017: Lagrådsremiss
Lagrådsremissen föreslår ändring av Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län att omfatta även Stockholms län. Lagrådsremissen behandlas av Lagrådet.

Senast mars 2018: Proposition som utskottsbehandlas
Proposition läggs fram till riksdagen som föreslår att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar Stockholms län.

2018 (innan sommaruppehållet): Riksdagen fattar beslut
Senast före sommaren 2018 behöver riksdagen fatta beslut för att Stockholms läns landsting ska kunna bilda region 1 januari 2019.

9 september 2018: Val till riksdag, kommun och landsting 

2018 (under hösten): Landstingsfullmäktige beslutar om ny organisation
Landstinget beslutar om ny politisk organisation, tjänstemannaorganisation och verksamhet för regionen.

1 januari 2019: Stockholms läns landsting bildar region
Stockholms läns landsting bildar region och övertar formellt det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Att ta över ansvaret för regional utveckling

I samband med att regionen bildas tar landstinget över ansvaret för regional utveckling från länsstyrelsen. De uppgifter som ska föras över från länsstyrelsen till landstinget är specificerade i lagen (SFS 2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Uppgifterna är:

  • Att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin.
  • Att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.
  • Att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
  • Att utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
  • Att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
  • Att samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.

Lag om regionalt utvecklingsansvar SFS 2010:630 

Förarbete inför beslut om att ansöka om att bilda region 

Beslut under förarbetet

Landstingsfullmäktige angav i budgeten för år 2016 att arbete ska påbörjas för att i dialog med länets kommuner pröva frågan om att bilda region. Beslutet har följts av ett omfattande arbete med utredningar och dialog om frågor som är relevanta för Stockholms län i samband med en regionbildning.

Fattade beslut fram till ansökan om att bilda region:

  • 16-17 juni 2015: Landstingsfullmäktige beslutar att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av en regionbildning. 
  • 3 november 2015: Landstingsstyrelsen beslutar att skicka ett förslag om att ansöka om regionbildning på remiss till länets kommuner. Kommunerna ombads svara senast 29 februari 2016.
  • 14-15 juni 2016: Landstingsfullmäktige beslutar att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att fortsätta förberedelsearbetet inför en eventuell regionbildning.
  • September och oktober 2016: Landstinget genomför dialoger med politiska representanter från kommunerna i syfte att följa upp och besvara frågor som ställdes av kommunerna i remissvaren.
  • 22 november 2016: Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige att ansöka om att bilda region från och med den 1 januari 2019, samt att landstingsdirektören får i uppdrag att inrätta en tillfällig projektorganisation som kan påbörja nödvändiga organisatoriska förändringar.
  • 13 december 2016: Landstingsfullmäktige beslutar att ansöka om att bilda region från och med 1 januari 2019, samt ger landstingsdirektören i uppdrag att inrätta en tillfällig projektorganisation som kan påbörja nödvändiga organisatoriska förändringar.

Aktviteter under förarbetet

Utifrån beslut och uppdrag har en rad aktiviteter genomförts. Förberedelserna har även omfattat underlag som bland annat beskriver konsekvenser av en regionbildning för kommunerna och landstinget, ekonomiska konsekvenser samt en sammanfattning av motiv för att bilda region. Dessa underlag har legat till grund för den politiska beslutsprocessen samt utgjort ett viktigt underlag i remissen till kommunerna.

Här följer en sammanfattning av några av momenten under förberedelsearbetet.

Remiss till kommunerna i länet

I november 2015 sände landstingsstyrelsen en remiss till länets kommuner om hur de ser på att Stockholms läns landsting bildar region. Remissen skulle vara besvarad senast den 29 februari 2016.

Frågan till kommunerna var om de tillstyrker att Stockholms läns landsting ansöker hos regeringen om att det regionala utvecklingsansvaret övertas från länsstyrelsen och att det därmed i Stockholms län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige?

I remissen finns bland annat underlag som beskriver regionens geografiska omfattning, tidpunkt för förändringen, situationen i övriga län och regeringens inställning. 

Kommunerna svarar på remissen

I sammanställningen av remissvaren är det tydligt att många kommuner var positiva till att Stockholms län ansöker om att bilda region även om några gjorde vissa förbehåll. Stockholms stad, den folkrikaste kommunen i länet, var negativ. Sammanfattningsvis: 19 kommuner tillstyrkte, 2 avstyrkte, 4 varken tillstyrkte eller avstyrkte och 1 kommun yttrade sig inte.

Skäl som kommunerna lyfte fram för att bilda region var bland annat:

  • Det är en nödvändig regional kraftsamling i Stockholmsregionen.
  • Det regionala utvecklingsarbetet stärks om ansvaret för regionplanering och de regionala utvecklingsfrågorna sammanförs. Det ger även en bättre samordning mellan infrastruktur och kollektivtrafik.
  • En starkare regional aktör för infrastruktursatsningar för tillväxt och utbyggnad av infrastruktur i regionen.
  • Ett organ direkt valt av medborgarna ökar legitimiteten och möjligheten att utkräva ansvar. 

Gemensamt för en stor del av yttrandena, oavsett slutsats, är att kommunerna framhåller vikten av att samverkansformer mellan landstinget och kommunerna fastställs. Kritik framförs att detta gemensamma arbete ännu inte gjorts. En annan nyckelfråga som lyfts fram av kommunerna är att landstinget behöver tydliggöra målbilden för att bilda region. En farhåga i vissa yttranden är att regionen skulle vara mer fokuserad på hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, än på den regionala utvecklingen. 

Dialog med kommunerna följer upp synpunkterna i remissen

I september 2016 genomförde landstinget dialoger med länets kommuner i syfte att följa upp och avsluta remissrundan, samt besvara de frågor som ställts av kommunerna i remissvaren. Drygt 20 kommuner deltog i dialogerna med representanter från sina politiska ledningar, både från majoritet och från opposition.

Utgångspunkten för de genomförda dialogerna var bland annat frågor om vad en regionbildning innebär och vilka förväntningar som finns, och hur landstinget och kommunerna kan och bör samverka i en framtida region. 

Landstinget har ansvarat för vissa regionala frågor sedan 1971 

I merparten av Sveriges län har landstingen övertagit det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen genom en regionbildning. I de flesta fall har övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen inneburit en stor förändring för de nybildade regionerna. I Stockholms län är det annorlunda.

Stockholms läns landsting har redan drygt fyrtio års erfarenhet av att ta ansvar för vissa regionala utvecklingsfrågor. När Stockholms läns landsting bildades 1971 tillkom nya arbetsuppgifter förutom dem som fanns i andra landsting. Redan 1971 fick landstinget fullt ansvar för den lokala och regionala kollektivtrafiken vilket var närmare 10 år före länstrafikreformen genomfördes i hela landet. Till landstinget fördes också regionplaneringen 1971. Förutom att ta fram regionplaner kom landstingets organisation för regionplaneringen tidigt att användas bl.a. för utredningar om bostadsförsörjningen i den snabbt växande regionen. I samband med att den nya Plan- och bygglagen trädde i kraft 1987, trädde även Lag (1987:147) om regionplaneringen för kommunerna i Stockholms län i kraft. Lagen ger landstinget det formella uppdraget att som regionplaneorgan ha hand om sådan utrednings- och samordningsverksamhet beträffande regionala frågor (regionplanering) som avses i 7 kap. 1§ plan- och bygglagen.

Landstingsfullmäktige i Stockholms län har beslutat om länets viktigaste dokument för regionens långsiktiga utveckling, regionplanen, sedan början av 70-talet. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen beslutad 2001, RUFS 2001, var den första planen som förde in frågor om innovationer, integration och kompetensutveckling och integrerade dem med de fysiska planfrågorna. För att understryka denna förändring användes beteckningen regional utvecklingsplan för första gången. RUFS 2001 är dock en regionplan i Plan- och bygglagens mening.

Med den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen beslutad 2010, RUFS 2010, fick Stockholms län också sin första samlade plan som är både en regionplan enligt Plan- och bygglagen (landstingets ansvar) och ett regionalt utvecklingsprogram (länsstyrelsens ansvar).

Läs mer om RUFS 2010

I maj 2018 väntas landstingsfullmäktige ta ställning till nästa Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, som efter beslut kommer att gälla i åtta år.

Läs mer om RUFS 2050

Sammanfattningsvis har Stockholms läns landsting lång och gedigen erfarenhet av att ta ansvar för regionala utvecklingsfrågor, integrera dem med landstingets verksamhetsområden och att samverka med länets kommuner och regionala aktörer.