Landstinget belönar förbättrad tillgänglighet och tydligare vårdprocess

Uppläsning

Ökad tillgänglighet på vårdcentralen och förbättrad vårdprocess på smärtmottagningen. Det är två exempel på utvecklingsarbete som landstinget nu belönar med 2017 års Gyllene Äpplet.

Rinkeby vårdcentral: Razi Rahbar, Kerstin Nilsson, Eva Winqvist, Havise Koyuncu och Malin Olsson.

Gyllene Äpplet delas ut en gång om året ut för initiativ som leder till förbättringar för både individer och verksamheter inom Stockholms läns landsting. Priset ska också inspirera till utveckling i andra delar av landstinget. Priset delas ut vid landstingsfullmäktiges möte den 13 februari 2018.

Första pris: Ökad tillgänglighet på vårdcentral

Rinkeby vårdcentral har ökat tillgängligheten för sina patienter med många små åtgärder, som drop-in tider hela dagen och uppsökande verksamhet.

SKL:s årliga patientenkät visar att patienternas upplevelse av bra tillgänglighet ökade från 61 procent år 2015 till 77 procent år 2016 vid vårdcentralen.

– Här jobbar vi personcentrerat och försöker utgå från patienternas olika behov, säger distriktssköterska Razi Rahbar.

Vårdcentralen har cirka 9 500 listade patienter och mottagningar för diabetes, astma och KOL, livsstil samt hemsjukvård. Här jobbar cirka 30 medarbetare som undersköterskor, mottagningssköterskor, distriktssköterskor, läkare, tolkar samt psykoterapeuter och administratörer.

Många mindre åtgärder

Många idéer till förbättringar kommer från personalgruppen. När Rinkeby vårdcentral senast kartlade vilken hjälp befolkningen behöver för att komma i kontakt med vårdcentralen, stod det till exempel klart att många inte känner sig bekväma med att ringa. Den största orsaken till det bedöms vara språksvårigheter.

En åtgärd har då varit att utöka tiderna för drop in-besök. Nu går det att träffa en sjuksköterska mellan klockan 8 och 17 varje vardag för en första bedömning.

Att fler sjuksköterskor svarar i telefon under de tider då det är högst tryck har också skapat bättre tillgänglighet. Vårdcentralen har även förändrat telefonmeddelandet så att det är lättare att förstå, samt ökat antalet tider för webbokning.

Vårdcentralen gör sig också mer tillgänglig genom att själv anstränga sig för att nå ut till de som bor i området.

– Vi upptäckte till exempel att diabetespatienterna alltför ofta inte kom när de blev kallade. Sedan vi började med ett uppföljande samtal efter det att vi skickat kallelsen med brev kommer många fler, berättar distriktssköterska Kerstin Nilsson som tillsammans med Razi Rahbar är inriktad på diabetespatienter.

Promenadgrupper är ett annat sätt att komma i kontakt med de som bor i Rinkeby, liksom återkommande hälsodagar i gallerian eller på vårdcentralen.

– Då finns vi på plats ute och erbjuder blodtrycksmätning och mini-spirometri för att testa lungfunktionen. Det händer nu och då att vi fångar upp patienter som behöver komma till oss. Det är jätteviktigt att vi är en vårdcentral för alla i området, säger enhetschef Havise Koyuncu.

Juryns motivering

"Genom till synes små men betydelsefulla förändringar har Rinkeby vårdcentral ökat tillgängligheten för sina patienter. Varken språk, kultur eller sociala omständigheter får bli ett hinder för att söka vård. Bakom framgången ligger ett målmedvetet förändringsarbete som engagerat hela personalgruppen."

Andra pris: Förbättrad vårdprocess på smärtmottagningen

Andra pristagare Gyllene äpplet 2017

Smärtmottagningen Södertälje sjukhus: Carina Carlsson, Ewa Sahlstedt, Marie Johansson, Heléne Bivrin, Anneli Lundberg, Johanna Similä, Katarina Elgerus och Hans Johansson (saknas på bild May Sandberg)

Teamet på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus har under flera år arbetat med att förbättra hela vårdprocessen, från den första bedömningen till dess att behandlingen avslutas.

Till smärtmottagningen kommer patienter med långvariga smärttillstånd på remiss. Här jobbar ett team av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykolog, KB-terapeut, kurator och administratör

– För patienterna är den stora vinsten att vi har blivit tydligare. Idag är det mycket lättare för patienterna att förstå vad de kan förvänta sig av oss, vilken vård de kan få, säger enhetschef och smärtsjuksköterska Carina Carlsson.

När hon kom till smärtmottagningen i Södertälje 2012 var det med uppdraget att blåsa liv i en verksamhet som var på väg att läggas ned. Idag har smärtteamet växt från tre till tolv medarbetare och mottagningen tar emot ungefär 500 remisser per år.

Gemensam journal och tydlig process

En av de första stora förändringarna Carina Carlsson var med och drev igenom var att skapa ett gemensamt journaldokument för alla vårdgivare i teamet. Syftet var att undvika dubbeldokumentation samt att få en tydlig bild av patientens hela vårdförlopp.

Nästa steg handlade om att komma fram till hur vårdprocessen ska se ut. Vilka patienter får vilka behandlingar? Vem beslutar vilka behandlingar som är relevanta? Vem i teamet tar hand om patientens olika behov?

Hela teamet bedömer tillsammans de remisser som kommer till mottagningen. Behandlingen är indelad i tre nivåer. Varje patient får en individuell bedömning och behandlingsplan utifrån behov.

– Målet är oftast inte att ta bort smärtan, utan att hjälpa patienten till en förbättrad livskvalitet och funktion, säger Carina Carlsson.

På den första nivån ska alla patienter ha möjlighet att få smärtstillande läkemedel utprovat, behandling i form av transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) och delta i smärtskola i grupp i form av en föreläsningsserie. Mottagningen ordnar också regelbundet anhörigträff.

– Anhörigträffen är jättepopulär. Många som har haft ont länge känner sig missförstådda, inte bara av sjukvården utan också hemma. Smärta syns ju oftast inte utanpå. Under anhörigträffen förklarar vi vad smärta är och hur det är att leva med smärta. Det finns också gott om tid att prata med varandra och med oss som jobbar på mottagningen, säger Carina Carlsson.

Bättre arbetsmiljö

Psykolog Heléne Bivrin började på smärtmottagningen 2014 och har arbetat med flera delar av förändringsprocessen. Hon ser en klar förbättring av arbetsmiljön de senaste åren.

– Nu är det lättare att känna att vi räcker till. Våra patienter har ofta många olika besvär och behöver hjälp med både fysiska och psykiska tillstånd, och i sitt sociala sammanhang. Idag är det tydligt vilka i teamet som tar hand om vilka av patientens olika behov.

– Den tydlighet vi har skapat är också bra för relationerna i teamet. Det syns i de uppföljningar vi gör att vårt team blir alltmer sammansvetsat, säger Heléne Bivrin.

Juryns motivering

"Smärtteamet har arbetat fram en tydlig arbetsstruktur och vårdprocess för att tillgodose verksamhetens behov i en tid av förändring. Ökad samsyn mellan professionerna sinsemellan tydliggör vad som förväntas. Genom återkommande utvärderingar säkerställer teamet att vårdprocessen fungerar optimalt."

Tillbaka till nyhetslistan