Han arbetar med en av de största konstsamlingarna i Sverige

Uppläsning

Martin West samordnar den konstnärliga gestaltningen av Nya Karolinska Solna, NKS. Han känner starkt för det humanistiska perspektiv konst tillför sjukhusmiljöer.

– Konst är jättebra på att tala till oss personligen.

Landstinget har avsatt 118 miljoner för konstnärlig gestaltning och konstköp till NKS. Det är en av de största konstsatsningarna någonsin i offentlig miljö i Sverige. Teamet som arbetar med NKS på konstenheten består av sex projektledare, en kommunikatör, en processledare, två inventerare och konstkonsulter som är rådgivare.

– Sjukvården är ett av de viktigaste offentliga rummen och det finns ett stort intresse bland konstnärer att vara en del av det sammanhanget, säger Martin.

Konst spelar roll

Men för vem är konsten i sjukvården till? I studien "Konsten att vara specifik – om konsten i vården" undersöktes hur personal, besökare och patienter uppfattar konsten i sjukvårdsmiljö. Svaren visar att konsten spelar roll, och olika roll.

– Studien hjälper oss i det vi redan jobbar efter, att det finns olika miljöer i vården. På en psykiatrisk klinik är det viktigt att konsten inte innehåller för mycket stimuli, medan en forskningsmiljö gärna kan ha mer utmanande konst, berättar Martin.

Att Martin själv är utövande konstnär upplever han som en styrka i jobbet. I det komplexa arbetet från start till mål fungerar han som en pedagogisk länk.

– Det är väldigt mycket att ta hänsyn till innan ett konstverk är på plats.

Det finns miljökrav på material och tillverkningsmetoder, konstverket får inte bli ett hinder för personer med funktionsnedsättning och vid installationer gäller det att ta hänsyn till var andra delar av bygget är.

Sjukvården är ett av de viktigaste offentliga rummen.

Arbetet kompletterar

Martin har alltid triggats av det sociala i sina arbeten utanför konstnärskapet. Innan han kom till konstenheten arbetade han som projektledare på Statens konstråd i flera år.

– Jag gillar att ha den pedagogiska rollen, avslutar Martin West

 

Text och foto: Lisa Thorsén