Framtidens hälso- och sjukvård

Mellan år 2010 och 2020 beräknas befolkningen i Stockholms län öka med 350 000 personer. För att möta framtidens vårdbehov genomför landstinget just nu en av de största satsningarna någonsin inom hälso- och sjukvården. En satsning på totalt 42 miljarder kronor ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder.

Mer vård den stora utmaningen

Stockholms län är en dynamisk region i snabb utveckling. I dag har länet över två miljoner invånare. Mellan år 2010 och 2020 beräknas länets befolkning ha ökat med ytterligare 350 000 personer. Det motsvarar två fullsatta bussar per dag.

Antalet barn och äldre ökar snabbare än andra åldersgrupper samtidigt som stockholmarna lever allt längre. Det är en positiv utveckling, men också en stor utmaning.

För att kunna erbjuda en vård som uppfyller invånarnas förväntningar och framtidens vårdbehov har landstinget tagit fram en Framtidsplan för hälso- och sjukvården som nu genomförs.

Totalt satsas 42 miljarder kronor extra på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet.

Stora satsningar görs på bättre lokaler. Sjukhusen rustas upp och byggs ut.

Nya Karolinska Solna byggs för att bli ett toppmodernt sjukhus för den mest avancerade vården. Därutöver ska 28 miljarder kronor användas till en rad olika förbättringar som främst går till investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhus runt om i länet. Samtidigt ska forskningen knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård.

Läs mer om utvecklingen inom hälso- och sjukvården

Mer och bättre vård

I Framtidsplanen skapas cirka 870 nya vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen. En vårdplats är en sitt- eller liggplats för behandling. Ett vårdtillfälle är ett patientbesök till den slutna vården, det vill säga exklusive besök till vårdcentraler och husläkarmottagningar.

Särskilda satsningar görs bland annat inom geriatrik, psykiatri och vård av barn och ungdom.

Lika mycket som det handlar om att skapa fler vårdplatser handlar det om att se till att patienterna får rätt vård i rätt tid och på rätt plats.

Beslut och tidplan

Framtidsplanen har beslutats av landstingsfullmäktige. I juni 2013 togs beslut om konkretisering av planen. Genomförandet leds av ett programkontor på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i samarbete med vårdens aktörer i Stockholms län. Successivt involveras samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Planen ska vara genomförd år 2018.

Vårdnätverk och nya arbetssätt

Framtidsplanen innebär att vården ska samarbeta i nätverk runt patienten där husläkare, e-hälsa och närsjukvård spelar en viktig roll.

Invånarna i Stockholms län kommer att möta en vård där olika vårdgivare, exempelvis sjukhus och husläkarmottagningar, samarbetar i nätverk kring en patient. Alla vårdgivare, oavsett huvudman eller storlek, har samma ansvar för att bidra och ta hjälp av varandra för att patienten ska få den bästa hjälpen snabbt och enkelt.

Fyra grundpelare

Nätverkssjukvården vilar på fyra grundpelare:

  • Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården.
  • Oavsett vart individen vänder sig kommer individen rätt.
  • Tillräcklig och adekvat information och kompetens finns i hela vården.
  • Patientens samlade behov är utgångspunkt för var och av vem vården ges.

Husläkarens roll

I framtiden har husläkaren och primärvården en tydligare roll som koordinator i vården. Och allt mer vård finns nära patienten. Specialistvård ska erbjudas på fler platser än på de stora akutsjukhusen.

Patienten ska alltid guidas rätt, oavsett var inom vården den befinner sig. Med hjälp av vårdnätverket kan vårdgivare samarbeta mer effektivt och bättre koordinera patientens väg genom vården.

Med gemensamma IT-lösningar kan vårdgivaren följa patientens sjukdomshistoria, förutsatt att patienten ger sitt samtycke till att journalen får läsas. Då slipper patienten upprepa alla sina åkommor vid varje läkarbesök.

Navet i vården

Husläkarens roll att stödja patienten genom vårdförloppet ska förtydligas, exempelvis i möten med andra specialister. Samtidigt ska mer vård utföras utanför akutsjukhusen, exempelvis vid närsjukhus och vid husläkarmottagningarnas närakuter.

Vården anpassas efter patientens behov med stöd av:

  • vårdcoacher för multisjuka äldre
  • fler vårdplatser för äldre
  • större möjligheter till vård i hemmet.

På så sätt minskar belastningen på akutsjukvården och omhändertagandet blir bättre.

I Stockholms län finns cirka 200 husläkarmottagningar. 65 procent av dem drivs av privata vårdgivare.

Fler vårdval

För att kunna ta emot patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska också vårdvalen bli fler. Vårdvalet innebär att den som bor i Stockholms län kan välja till exempel husläkarmottagning utifrån egna önskemål.

Vårdval finns i dag inom 24 områden och nya vårdval utvecklas.

Mer specialistvård utanför akutsjukhusen

När husläkaren får en tydligare roll att vägleda patienten i vårdförloppet minskar antalet oförutsedda akutbesök. På så vis flyttas många besök till närsjukhus med specialistmottagningar som samtidigt byggs ut och renoveras. Det skapar en mer effektiv vård, men höjer också kvaliteten och säkerheten för patienten.

Ledsagning från husläkaren, aktiv återkoppling och coachning minskar antalet oförutsedda akutbesök.

Vården ska i så stor utsträckning som möjligt erbjudas nära patienten. För den enskilda patienten och dess närstående kan vården utanför akutsjukhusen ofta upplevas som mer positiv jämfört med vården på akutsjukhusen.

650 nya vårdplatser

I framtidens vård spelar sjukhus med geriatrik och specialistmottagningar en större roll. Där skapas 650 nya vårdplatser till 2018. Det ger cirka 36 000 nya vårdtillfällen. Cirka 10 000 vårdtillfällen flyttas från akutsjukhusen till sjukhus med samordnad specialistvård.

Hit hör exempelvis sjukhusen Sabbatsberg, Bromma, Dalen, Löwenströmska, Jakobsberg, Sollentuna och Nacka som byggs ut med mer specialistvård närmare patienten.

En vårdplats är en sitt- eller liggplats för behandling. Ett vårdtillfälle är ett patientbesök till den slutna vården, det vill säga exklusive besök till vårdcentraler och husläkarmottagningar.

Särskild satsning på äldre

Stockholms läns invånares livslängd ökar. Därför är vård för äldre en stor och viktig del av framtidsplanen. Åldersgruppen 70-79 år ökar med 57 procent till år 2020. Till följd av befolkningsutvecklingen kommer behovet av geriatrisk vård vara cirka dubbelt så stort om tio år.

Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov.

En särskild satsning på geriatriken (åldrandets sjukdomar) skapar 9 300 nya vårdtillfällen mellan 2010 och 2019.

Geriatriken utvecklas

Geriatriken utvecklas och får fler specialistkompetenser genom att integreras bättre i den övriga specialistvården. Det skapar större möjligheter att samarbeta med forskning och utbildning. Samordningen innebär att patienten inte behöver flyttas runt mellan olika vårdgivare. Vården kommer dit patienten är.

Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov. Vårdplaneringen utvecklas med uppföljande hembesök efter slutenvårdstillfällen.

Avancerad sjukvård i hemmet

En satsning görs på avancerad sjukvård i hemmet. Samverkan mellan hemtjänst, basal hemsjukvård och geriatrik ska förbättras. Rehabiliteringens roll i äldrevården ska stärkas. Den största delen av rehabiliteringsvården ska finnas inom primärvården och genom avancerad sjukvård i hemmet.

Den geriatriska vården byggs ut vid sjukhusen Sabbatsberg, Dalen, Danderyd, Löwenströmska och Jakobsberg.

Ny vårdform på akutsjukhus

Även på akutsjukhusen ska en ny vårdform, som kallas stödjande vård, utvecklas. De patienter som inte är redo att lämna akutvården ska kunna vårdas på ett mindre sjukhus och på plats få den rehabilitering de behöver.

Helhetsgrepp om vård för barn

Antalet barn och unga i Stockholms län ökar. Därför kommer behovet av såväl öppenvård som slutenvård för barn att öka.

Antalet barn i åldern 0-15 väntas öka stort under de kommande åren. Till 2020 kommer antalet barn i Stockholms län att ha ökat med över 20 procent.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus ska även fortsättningsvis ha ett stort ansvar för barnsjukvården. Dessutom finns det en förstudie om att utöka barnsjukvården på Karolinska Huddinge och Sachsska vid Södersjukhuset.

Högspecialiserad barnsjukvård ska koncentreras till Nya Karolinska Solna.

Specifik satsning på unga

I arbetet med Framtidsplanen görs också en specifik satsning på barn och unga mellan 13 och 20 år, där särskilda vårdplatser utvecklas för just den åldersgruppen.

Mer psykiatri i öppenvården

Psykiatrisk vård i öppenvård.Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till slutenvården. Patienter ska lättare kunna komma i kontakt med psykiatrin genom att den finns tillgänglig på specialistmottagningar. Psykiatrin ska därmed byggas ut på många av de mindre sjukhusen.

Vid Sabbatsbergs sjukhus planeras en särskild satsning på samarbete mellan psykiatri, geriatrik och specialistvård. En större samverkan mellan psykiatrin och den övriga vården ska också utvecklas.

Nya e-hälsotjänster förenklar

Med e-hälsotjänster blir det lättare för länets invånare att hitta den vård de behöver.

Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare enkelt hitta och dela information.

På webbplatserna 1177 Vårdguiden och Mina Vårdkontakter ska länets invånare kunna boka tid hos husläkare, närakuter och specialister. Här ska invånarna också kunna:

  • läsa sin journal
  • beställa olika tester som kan göras i hemmet
  • få hjälp med egenbehandling
  • boka tider för medicinsk rådgivning och uppföljningssamtal.

För vårdgivare kommer satsningarna på e-hälsa och IT innebära stora förbättringar och underlätta samarbete i vårdnätverk, förutsatt att patienten ger sitt godkännande. Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare som arbetar med en patient enkelt hitta och dela relevant information.

Akutsjukvården renodlas

Akutsjukvården utvecklasI framtiden ska akutsjukhusen ha ett mer renodlat uppdrag. När fler har möjlighet att få specialiserad vård utanför akutsjukhusen, med stöd av husläkaren och vårdnätverket, minskar också andelen akutbesök.

Även om andelen akutbesök ska bli färre, behöver akutvården i länet förnyas med tydliga inriktningar för respektive akutsjukhus. Därför ingår även stora investeringar i de flesta av länets akutsjukhus i satsningen.

Modernisering av sjukvården

De stora akutsjukhusen moderniseras för bättre patientsäkerhet. Några exempel är fler enkelrum för patienter och färre och smartare transporter av patienter som minskar risken för olika vårdrelaterade infektioner och därmed återinläggningar. Säkrare för patienten - effektivare för vården.

Förutom den akuta vården, får aktusjukhusen olika specialiteter. Genom specialiseringen skapas hög kompetens och ett kunnande som alla kan ta del av tack vare nätverken. Totalt satsar landstinget 28 miljarder på att rusta upp sjukhusen.

Investeringarna innebär en kapacitetsökning med 220 vårdplatser, eller 21 000 slutenvårdstillfällen, på akutsjukhusen.

Nya Karolinska Solna – för högspecialiserad vård

För att säkerställa det framtida behovet av högspecialiserad vård byggs ett nytt toppmodernt universitetssjukhus i Solna. Det står färdigt att ta emot första patient år 2016. Sjukhusets namn blir Karolinska Universitetssjukhuset.

Det nybyggda universitetssjukhuset ska bland annat rymma:

  • 730 vårdplatser
  • 36 operationssalar
  • två helikopterplattor.

Akutmottagningen anpassas efter det högspecialiserade uppdraget. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller utrustning och personal.

Universitetssjukhuset ska bland annat ansvara för högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård, akut trauma och barnsjukvård. Hit kommer patienterna akut med ambulans, helikopter eller via remiss från vårdgivare i hela Stockholms län – i vissa fall även från övriga landet.

På sjukhuset ska forskning, utbildning och vård bedrivas i nära samverkan. Samarbetet ska bidra till att nya forskningsresultat snabbare omsätts i nya behandlingsmetoder och läkemedel för patienten.

Läs mer om Nya Karolinska Solna

Forskning närmare den dagliga vården

Forskning och utveckling behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården – öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt.

Forskningen ska närmare knytas till den dagliga verksamheten i vården. I framtiden blir det viktigare att samarbeta med andra än akut- och universitetssjukhusen. Andra exempel är akademiska vårdcentraler och sjukhus med specialistvård. På så vis kan innovationer snabbare omvandlas till behandlingar och användas för att bota och lindra.

Projekt 4D

Ett exempel på samverkansprojekt är 4D, som Stockholms läns landsting driver gemensamt med Karolinska Institutet. Namnet 4D avser de fyra diagnoser som valts ut i projektet:

  • artrit (ledinflammation)
  • bröstcancer
  • diabetes typ 2
  • hjärtsvikt.

Genom att utgå från några av våra vanligaste folksjukdomar ska projektet bidra till bättre hälsa samt stärka förutsättningarna för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom vård och forskning. Projektet ska också bidra till att stärka patientens insyn och delaktighet, snabbare omsättning av forskningsresultat till tidig diagnostik, bättre behandlingar samt ny forskning.

Läs mer om projekten inom 4D

Nya behandlingsmetoder

Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet den starkaste medicinska forskningen i landet. Den landstingsfinansierade forskningen handlar främst om att ta fram nya behandlingsmetoder och öka patientsäkerheten. Även forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer, är en viktig del.

Vården en framtidsbransch

Stockholms läns landsting är en av Sveriges allra största arbetsgivare med cirka 43 000 medarbetare. En stor majoritet av dem, cirka 41 000, arbetar inom vården.

Genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården kräver inte bara stora investeringar. Framförallt behövs medarbetare med hög kompetens och stort engagemang som strävar efter ständig förbättring. Stockholms läns landsting strävar efter att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som utvecklar och behåller kompetenta medarbetare.

I framtidens nätverksbaserade vård skapas nya arbetssätt där flexibilitet, delaktighet och teknik står fokus.