Miljöpåverkan från läkemedel - vems huvudvärk?

Syftet med landstingets seminarium "Miljöpåverkan från läkemedel – vems huvudvärk?" var att sprida kunskap om problemet. Media nappade och skrev att det finns läkemedelsrester i dricksvattnet.* 

Vem bär ansvaret för att det finns läkemedelsrester i dricksvattnet? Och hur allvarligt är det?
– Läkemedelsrester i dricksvatten är inte ett lika akut hot mot vår miljö som klimatkrisen men det är ett hot, sa Gustav Andersson, landstingsråd. Om vi inte gör någonting nu så kan det i framtiden påverka människans hälsa. Vi kan redan idag se negativa effekter på ekosystemet, till exempel tvåkönade fiskar.

”Vi vill inte ha påverkan på vår arvsmassa”

Åke Wennmalm, miljödirektör i Stockholms läns landsting menade att även om det idag ”tveklöst inte finns någon akut läkemedelseffekt av dricksvatten på människor” så måste vi ha ett framtidsperspektiv.
– Det vi absolut inte vill se är en påverkan på vår arvsmassa. Receptet mot det är kunskap och försiktighet i alla led. Vi blir allt fler människor och vi använder mer läkemedel, men det vatten vi har idag, blir varken mer eller mindre. Gör vi ingenting idag kommer vi att se högre koncentration av läkemedelsrester i dricksvatten i framtiden, sa Åke Wennmalm.

Läkemedel går inte att förbjuda

– Miljöfarliga kemikalier kan vi förbjuda, men vi kan inte förbjuda läkemedel, då de är kopplade till vår hälsa, vårt välmående och vår välfärd menade Joakim Larsson, docent i fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.
– Problemet är globalt. Indien och Kina är väldens största läkemedelstillverkare och miljöbelastningen i områden kring indiska läkemedelfabriker är stort. Vem bär ansvaret att miljön förstörs när tredje världen producerar läkemedel, frågade Joakim.

Allas ansvar

Alla måste ta sitt ansvar, läkemedelsforskarna, läkemedelsindustrin, vården, patienterna och reningsverken var det svar Åke Wennmalm gav. Ett sätt är den miljöklassificering som Lif (Läkemedelsindustriföreningen) utarbetat tillsammans med Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Apoteket AB samt Stockholms läns landsting. Arbetet med att miljöklassificera de 1 200 läkemedelssubstanser som förekommer i Sverige (3 000 i världen) har pågått sedan 2004 och beräknas var klart till slutet av 2010 berättade Andreas Woldegirogis från IVL Svenska miljöinstitutet. Klassificeringen och mer information om densamma hittar du på FASS.se

Reningsverk inte byggda för att ta hand om läkemedelsrester

Varför kan inte reningsverken ta hand om de läkemedelssubstanser som vi kissar ut och som spolas ner i avloppet? Berndt Björlenius, utvecklingsingenjör vid Stockkholm Vatten, berättade att våra reningsverk inte är byggda för att ta hand om alla läkemedelsrester men att vi i framtiden kommer att se alternativa system med avancerade funktioner.

Släng aldrig läkemedel i avloppet

Läkemedelsrester i det svenska dricksvattnet utgör ingen akut risk men det är hög tid att vara rädda om vår natur idag om vi vill lämna efter något av värde till nästa generation.

Börja idag. Släng aldrig läkemedel i avloppet, lämna tillbaka till apoteket och använda inte mer läkemedel än du behöver.

*Svenska Dagbladet 8 oktober

Text: Sara Natt och Dag
Foto: Anki Almqvist